En digital infrastruktur för människor närmre varandra

Under denna rubriken hade jag förmånen att prata på Business Arenas Framtidsforum 21 september. Här är mitt manus:

Få begrepp rymmer så starka kontraster som digitalisering.

Å ena sidan – OPERSONLIGT OCH DISTANSERAT
Den del av digitaliseringen som handlar om automatisering och robotisering. Och det faktum att den digitaliserade och virtuella världen har blivit en parallellvärld till att ses ”i köttet”.

Å andra sidan – MÄNSKLIGT OCH NÄRA
Digitaliseringen sätter människan i fokus och för människor närmare varandra.

Jag vill lyfta tre aspekter på det mänskliga och nära.

1. Självkörande fordon möjliggör en finmaskigare stad. Experterna räknar med att vi kommer att se självkörande bussar i trafik (utanför testområden) inom 10-20 år. Dessa knyter samman staden. Platser som tidigare haft svag infrastruktur, kommer närmare, blir mer nåbara och bättre lägen skapas
Det rimmar väl med nya RUFSen där Sammanhållning är en av strategierna. Förstärk processer för en sammanhållen region med en social och kulturell mångfald – bryt segregerande processer står det där. Segregationen kan minska när staden blir mer finmaskig och fler områden blir nåbara. Människor kommer närmare varandra.

2. Sensorer och BIG-data kan bidra till en mer mänskligt anpassad stad jämfört med de planeringsideal vi såg under vissa tider förra århundradet. De data som sensorer genererar skapar ett helt nytt informationsunderlag som påverkar fastighets- och stadsutvecklingen. Big data gör att förvaltningen och utvecklingen av våra städer kan fokusera på alla människor som lever i städerna. Flöden och beteenden hamnar i fokus i planeringen men det kan också handla om mer praktiska driftaspekter som t ex sensorer längs elljusspår och gator som tänds vartefter någon springer eller kör där, eller i form av smarta papperskorgar där tömningarna kan anpassas till människors beteenden inte till tider som passar ett schema. Genom digitaliseringen kan vi skapa en programmerbar stad som kan uppdateras utifrån invånarnas skiftande behov och önskemål. Staden kommer närmare människan.

3. Digitaliseringen har berett vägen för konsumentdrivna plattformar som Google, Apple och telekombolag att vända sig direkt mot konsument med personliga, skräddarsydda erbjudanden. Digitala tjänster skapar direktkontakt mellan tjänsteutövare, möjliggör matchning och möten utan mellanhänder, såsom Uber, Airbnb, LoopRocks mm. Men såklart också mellanmänskliga möten alltifrån Tinder eller Instameet och grannskapsnätverk.

Gemensamt är att människan och användaren kommer i fokus.

MEN
Det finns en relation där parterna istället riskerar att glida isär – hyresvärden och hyresgästen.

I en värld av plattformar och alla de tjänster som möjliggörs i anslutning till våra hem och arbetsplatser är det intressant för många att komma in i fastigheten. Digitaliseringen har sänkt trösklarna in i fastigheten och många står nu både på farstun, i hallen och gud vet var i huset😉 för att erbjuda service, tjänster och leveranser till hyresgästen. En fastighetsägare som passivt ser på när detta händer riskerar att tappa sin relation till hyresgästen. Istället är det plattformsföretagen som har kunskapen och relationen med hyresgästen. Medan hyresvärden, fastighetsägaren, riskerar att bli en legotillverkare långt bak i näringskejan.

Allt fler fastighetsbolag har på senare tid börjat hitta sin roll och sitt sätt att genom digitaliseringens möjligheter utveckla sin affärsmodell.

Vi är bara i början på denna resan med fastigheten som tjänsteplattform.

 

Mobilitetstjänster är en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge

Den här veckan är det den Europeiska mobilitetsveckan som i år har temat ’Sharing gets you further’. För många växande städer är frågan om smart, hållbar och bättre framkomlighet en av planerarnas främsta utmaningarna. När trängseln ökar och markvärden stiger, ökar behovet av att se över prioriteringar i gaturummet för att främja framkomlighet och optimera användningen av gatumark. Trafikplanerarnas arbete handlar mycket om att styra över till kapacitetsstarka transporter (kollektivtrafik, cykel och gående) och att vika gatumarken till förmån för människor och fordon i rörelse framför stillastående diton (varken köer eller gatuparkering anses önskvärt).

Vid sidan om den traditionella stadsplaneringen möjliggör genomslaget av delningsekonomi och digitalisering en effektivare användning av delade resurser och ungdomsundersökningar visar hur i unga är mer intresserade av att använda, inte att äga, prylar (inklusive bil). Sammantaget kan vi konstatera att mobilitetstjänster kommer att vara en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge.

Fortsätt läsa Mobilitetstjänster är en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge

Vilka sociala hållbarhetskrav väntar framtidens fastighetsägare?

Idag väljer allt fler kommuner att arbeta med social hållbarhet på olika sätt. Tydligast blir det kanske inom planering och byggande av nya bostadsområden och stadsdelar där den sociala hållbarheten kan vara en del av profileringen kring projekten. Vilka krav ställer det i sin tur på framtidens fastighetsägare?

För att dagens och morgondagens fastighetsägare ska vara rustade att möta de förväntningar som kommunerna ställer gör vi på Fastighetsägarna Stockholm en undersökning under hösten 2017 där vi frågar kommunerna i länet vilka sociala hållbarhetskrav man ställer inom framförallt samhällsbyggnadsområdet. Det kommer att bli spännande att se det samlade resultatet och det kommer förhoppningsvis ge oss bättre kunskap om kommunernas arbete.

Social hållbarhet har blivit ett begrepp man pratar om. Det är inte bara inom fastighetsbranschen som det har fått mycket större utrymme och uppmärksamhet under senare år. Oavsett om det handlar om livsmedelsproduktion, turism, industri eller finansiell verksamhet så är det allt fler företag som lyfter den sociala hållbarheten och inte bara den gröna, ekologiska dimensionen som vi är vana vid sedan länge. Och inom fastighetsbranschen blomstrar engagemanget och det finns en flora av olika initiativ som handlar om allt från insatser i utanförskapsområden till samverkan för levande stadsdelar.

Fortsätt läsa Vilka sociala hållbarhetskrav väntar framtidens fastighetsägare?

Framtidssäkra hyresrätten

Som ni förhoppningsvis redan vet, har Fastighetsägarnas fyra regionföreningar presenterat en gemensam syn på hur mycket den allmänna hyresnivån behöver höjas under 2018 (här). Huvudpoängen är att det måste bli mer fokus på den långsiktige hyresvärdens enda intäkt – hyran. Det är den som ska täcka alla kostnader i den löpande förvaltningen, inklusive underhåll och modernisering. Att möta digitaliseringens möjligheter är bara ett exempel på de krav utvecklingen ställer på oss, och den handlar om mer än att ”bara” dra in fiber i husen.

Det är kul att diskussionen om vår gemensamma syn nu har kommit igång på sociala medier. Det är ett bra sätt att stöta och blöta argument. En sak som många fastnar på är vår hänvisning till KPI (konsumentprisindex). Bl.a. sägs det att hyrorna under lång tid har utvecklats mycket mer än KPI och att fastighetsägarna därför måste acceptera låga hyreshöjningar, eller inga alls. Den jämförelsen bygger dock på statistik som innehåller alla former av hyror, d.v.s. hyror i nyproducerade och renoverade lägenheter plus den årliga hyresjusteringen. Det blir tyvärr missvisande. När det gäller det långsiktiga ägandets villkor, är det den årliga justeringen av den allmänna hyresnivån som är intressant. Den har (i Stockholm) ökat med 1,7 procent i snitt mellan 2000 och 2015. Samtidigt steg KPI med 1,2 procent i snitt. Det har givit en liten real ökning, men det viktiga är dock att hushållens disponibelinkomster årligen steg med 4,4 procent i snitt. Den utvecklingen fick all näringsverksamhet en möjlighet att ta del av, förutom de som fortsatta att förvalta sina hyresrätter.

Fortsätt läsa Framtidssäkra hyresrätten

Vilka är de bakomliggande orsakerna till Stockholms sopkaos?

Den arbetskonflikt som i somras startade med en vild strejk bland ett antal anställda hos Reno Norden är avslutad efter det att Arbetsdomstolen dömde till arbetsgivarens fördel. I samband med detta var det många anställda som valde att sluta. Entreprenören Reno Norden har nyanställt personal, men i nyhetsflödet uppdagas nu vad som till stor del är orsaken till varför problemen med sophanteringen består. I såväl radiointervju med Reno Nordens vd som det pressmeddelande som företaget gått ut med framgår vilka metoder som ”Stockholms sopgubbar” använder för att sabotera för de miljöarbetare som nyanställts och för de som arbetar kvar.

Detta är såklart ett helt oacceptabelt beteende som skapar ytterligare svårigheter för Reno Norden att utföra sitt uppdrag gentemot Stockholm Vatten och Avfall som ansvarar för hämtningen av hushållsavfallet. Som kunder till Stockholm Vatten och Avfall drabbas fastighetsägare som nu vittnar om överfulla soprum och merkostnader för sanering och städning. Detta går ut över boende och till slut samhället i stort. Fortsätt läsa Vilka är de bakomliggande orsakerna till Stockholms sopkaos?

Förändring är stadens naturliga tillstånd

I vår nationella undersökning Cityklimatet som publiceras idag blir några saker oerhört, nästan smärtsamt tydliga.
(Du kan läsa pressmeddelandet här)

  1. Staden blir sig aldrig lik igen. Den förändras i takt med att människors vanor och behov förändras, med ny teknik och nya influenser .
  2. Handeln av varor sker idag på multipla plattformar. De fysiska butiker som klarar av omställningen från platsbunden handel till total tillgänglighet obundet till tid och rum, är de butiker som klarar sig bäst.
  3. Mycket av det ekonomiska och fysiska utrymme i stadskärnan som tidigare fylldes av handel fylls idag av upplevelser och service.
  4. Stadskärnan är påfrestad men långt ifrån besegrad. Det som krävs är ett tätt samarbete mellan och inom politik och näringsliv och en uttalad ambition och vision för stadskärnan.Vi som arbetar för fastighetsbranschen bryr oss om hur det går för stadskärnorna i hela landet. De är av avgörande betydelse för utvecklingen i hela sina respektive kommuner. Med en döende stadskärna kan ingen kommun attrahera varken nya verksamheter eller invånare. Vad värre är kan den inte heller behålla de invånare som finns där idag. Inte heller går det att locka kompetens till företag som behöver anställa. Detta är vad som händer om stadskärnan lämnas åt sitt öde. Den nedåtgående spiralen börjar med tomma skyltfönster i stadskärnan.

Fortsätt läsa Förändring är stadens naturliga tillstånd

Kulturens kraft och The White Moose Project

Just nu målas det för fullt på fastigheter runt om i Värmland. Här pågår nämligen Artscape – en StreetArt-festival där flera fastigheter i olika delar av länet kommer att bli förskönade av konst. 23 artister, konstnärer, kommer att arbeta mellan den 24 juli och den 18 augusti. Förutom målningar på fastigheternas väggar har det också varit workshops och seminarier på temat.

Värmland är mycket traditionell kultur. Ferlin, Fröding, Lagerlöf, Berättarladan, Wermland Opera, Värmlandsteatern, Lars Lerin, Museer, mängder av festivaler, musikscener och dans – för att bara nämna något av allt som Värmland har att erbjuda. Artscape bidrar dock med något som vi inte har, det breddar och berikar ett redan rikt kulturutbud.

StreetArt kan öka nyfikenheten för konst hos människor som vanligtvis inte är intresserade av kultur. Stadsbilden förändras och förädlas. Fortsätt läsa Kulturens kraft och The White Moose Project

Den mindre ortens renässans

När jag började jobba med utveckling av köpcentrum och städer för drygt 20 år sedan, var det inte alla som riktigt såg nödvändigheten i att faktiskt utveckla sin plats eller stad. Då fick jag ofta argumentera för plats- och stadsutveckling även inom de lite större städerna. Det var som om man trodde att stadens attraktivitet var något slags tillval till den vanliga kommunala förvaltningen. Lite som man funderar på om det är bra att beställa dragkrok till nya bilen eller om det är nödvändigt med värsta glashällen när man renoverar köket. Lite så var det. Minns fortfarande när jag satt i ett kommunalt möte i en mindre stad i mellersta Sverige och kommunstyrelsens ordförande, efter mitt fördrag, yttrade: ”Nja, det där med centrumutveckling, det är nog inget för oss”. Fortsätt läsa Den mindre ortens renässans

Människor, möten och mingel

Många människor, möten och mingel – det är essensen av Almedalen. Under några dagar i juli hinns otaliga samtal med. De allra flesta spontana men också några ordnade. Själv satt jag med i ett par runda bordssamtal om digitaliseringen i fastighetsbranschen och livet mellan husen.

Digitaliseringssamtalet var det vi på Fastighetsägarna som stod värd. Vi bjöd in beslutsfattare, fastighetsbolag och experter. En viktig utgångspunkt för mötet var att vi från Fastighetsägarna vill att branschen ska driva och inte drabbas av digitaliseringen. Runt bordet satt bland annat bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson.  Peter Eriksson kom för att lyssna till branschen efter vilka åtgärder som efterfrågas för en digital omställning. Fortsätt läsa Människor, möten och mingel

Globala urbana trender

I förra veckan hölls en urban världskonferens i Malmö. Det var Svenska Stadskärnor och IDA, International Downtown Association, som stod för värdskapet: ”Our goal för the 2017 Summit is quite specific: to establish a global action plan to enable the work of all participating organizations.”

Jag hade förmånen att vara inbjuden och fick därför tillfälle att gör en spaning kring vad som diskuteras internationellt just nu. Jag såg två frågor dominera diskussionerna: att sätta människan i centrum vid all stadsutveckling och det urbana ledarskapet. Fortsätt läsa Globala urbana trender