Jag har tittat på de 73 punkterna hur ett hållbarhetsperspektiv för fastighetsbranschen. Förslagspunkterna återges inom parentes.
Fortsätt läsa Januariöverenskommelsen – vad betyder den för fastighetsbranschens hållbarhetsarbete?
Techtrender för 2019
Techåret 2018 var spännande på många sätt. Coworkingtrenden med Wework i bräschen satte fastighetsbranschen på en internationell techkarta. Där bolag som arbetar gentemot och i fastighetsbranschen får en techvärdering tack vare sina insikter om hur människor arbetar samt genom att verka via stora breda communities.
Fastighetsägarna nya verklighet – rollen som dataägare
Fysiska utrymmen fylls med nya sensorer, kameror och enheter som samlar in enorma mängder data. De som äger och driver dessa fysiska utrymmen behöver fundera på integritets- och dataansvaret för datan då en stor del av dessa uppgifter är personliga.
Fortsätt läsa Fastighetsägarna nya verklighet – rollen som dataägare
Är verkligen fastighetsbranschen sämst på digitalisering?
Det är inte svårt att hitta nyheter så som ”Bygg- och fastighetssektorn sämst på digitalisering”, “Sämst i klassen på digitalisering” eller delta på event inom digitalisering där talare säger – “Fastighetsbranschen är konservativ”, “Nu är det dags att gasa”, etc. Men är fastighetsbranschen verkligen dålig på digitalisering?
Först och främst måste man skilja på digital utveckling, digitalisering och digital transformation. Den digitala utvecklingen påverkar inte bara fastigheternas tekniska utveckling, utan också fastighetsaffären. Digitaliseringen handlar om hur verksamheten förhåller sig till den snabba förändringen av teknik och kundbehov. Digital transformation innebär då hur verksamheten använder digital teknologi för förbättra vad företaget gör och om något kan göras bättre genom att föra in digitala dimensioner.
I bilindustrin innebär detta t.ex. att den digitala utvecklingen gör att bilen blir självkörande för att utvecklingen har gjort det möjligt att snabbt bearbeta information från kameror, sensorer och molntjänster. Detta har gjort att bl.a. Volvo som företag kan erbjuda delningstjänster som Sunfleet, molntjänster via Volvo On Call och kan testa självkörande transporttjänster tillsammans med Uber. Den digitala utvecklingen gör att vi ser helt nya typer av mobilitetstjänster – där vi kommer att kunna transportera oss på nya sätt, våra trafikledningssystem behöver förändras, ägarskapet av bilen, försäkringar, etc – allt förändras då de måste förhålla sig till och följa den digitala utvecklingen. Därför digitaliseras transportindustrin.
Bilbranschen kritiseras inte för att ligga långt efter, så varför gör fastighetsbranschen det då? Jag möter dagligen medlemmar som inom olika delar av fastighetsaffären, fastighetsutveckling, förvaltning och boendetjänster testar, utvecklar och erbjuder olika mängder av digitalt utvecklade och utvecklande tjänster.
Vi har exempel på fastighetsägare som testar nya kontorslösningar med allt ifrån att erbjuda co-working-arbetsplatser till Vasakronans “Smart och klart”-lösningar. Allt fler kontorsplatser använder teknik för att du som individ snabbt ska hitta var du ska sitta utifrån dina egna behov – önskar du kanske tyst, kallt, varmt eller grönt runtomkring dig? Behöver du hitta en arbetskamrat eller en plats, kan du snabbt navigera dig fram. Det finns till och med nya konferensutrymmen vars väggar på hjul bygger ihop mötesrum utifrån hur kalendern ser ut – allt för att optimera ytor utifrån behov. Fortsätt läsa Är verkligen fastighetsbranschen sämst på digitalisering?
Investera i helhetsupplevelser
Det finns nog snart inte längre en stad som inte är medveten om att vi behöver tänka om när det gäller utveckling av stadskärnan. Ett förändrat konsumtionsmönster för hur vi nyttjar våra stadskärnor gör att allt fler städer fokuserar på att erbjuda upplevelser. Men vad är egentligen en upplevelse och vad krävs för att den ska bli tillräckligt intressant som besöksanledning? På denna fråga finns inget enkelt svar, men däremot går det tydligt att se att där utvecklingen sker i samverkan mellan flertalet aktörer blir resultatet desto bättre.
Många gånger anstränger vi oss för mycket för att skapa just den där upplevelsen som ska göra oss unika, istället för att förädla det vi redan har och i samverkan med andra fastighetsägare, kommun och näringsliv skapa en bra mix i utbudet och paketera det till en genomtänkt helhetsupplevelse. I de städer som uppfattas som mest attraktiva finns ofta ett flertal upplevelser jämnt fördelade under dygnet, som ger en positiv och unison känsla som tillfredsställer den önskade målgruppens behov. Att erbjuda en bra helhet är svårt att fixa på egen hand. Vill vi att vår stad ska bli mer attraktiv och vill vi öka värdet på vår fastighet, måste vi inse att det endast är i samverkan med andra som det kan bli verklighet.
Business Improvement Districts inspirerar vidare
I veckan presenterade Anna König Jerlmyr (M), oppositionsborgarråd i Stockholms stad, initiativet Trygg Stad, Stockholm BIDs. Förslaget presenterades på ett välbesökt frukostseminarium. Läs mer om det här .
Förslaget är att 100 miljoner kronor sätts av under en fyraårsperiod till tolv platser i Stockholm som ska få stöd från kommunen för anställd platsansvarig, städning, tillsyn, drift och underhåll, belysning, möbleringar och andra fysiska förbättringar liksom aktiviteter. Systematiskt trygghetsarbete ska göras genom kontinuerliga trygghetsmätningar. Det låter som mumma för alla oss som varit på en ”BID-resa” till Manhattan kommer tillbaka nyfrälsta.
Utgångspunkten för en god stadsmiljö är att sätta människorna i centrum. Trivsamma städer är trygga städer. Att åstadkomma det är inte svårare än att sköta om genom att hålla rent och snyggt i stadens mellanrum. Många aktörer har inflytande över och påverkar våra stadsmiljöer. Fastighetsägare och kommuner är de aktörer som har störst rådighet över stadsrummet.
Fortsätt läsa Business Improvement Districts inspirerar vidare
Så bygger man stad – i frigolit
Kommunstyrelsens ordförande borstar av sig spåren av fastigheterna i frigolit och konstaterar att den här workshopen verkligen fastnar, i både minnet och på kläderna. Under en kväll med både skratt och allvar byggde Marks kommun och näringsliv gemensamt upp en helt nytt centrum – i frigolit.
Från workshopen, som var startskottet för att fylla 70 000 kvm med ny centrumbebyggelse i Kinna, går det att få både inspiration och veta vad man inte ska göra. Fortsätt läsa Så bygger man stad – i frigolit
Samhällsutvecklingens doldis
Det är lätt att bli hemmablind. Det man arbetar intensivt med hela dagarna är så viktigt att man utgår från att alla känner till det. Därför blir man så förvånad när motsatsen uppenbarar sig. Fastighetsbranschen är sannolikt den bransch som syns och hörs minst i förhållande till den påverkan den har på samhällsutvecklingen. Visste du till exempel att fastighetsbranschen står för drygt 7 procent av Sveriges BNP och betalar 80 miljarder i skatt? Det täcker med råge kostnaderna för sjukvård och social omsorg i statens budget. Omkring 74 000 människor är anställda i branschen och skapar jobb för ytterligare omkring 100 000 människor. Det är fler människor än den totala folkmängden i Blekinge.
Hur kan fastighetsägare skapa förtroende kring hanteringen av hyresgästernas data?
När Mark Zuckerberg får stå till svars inför senaten om hur Facebook använder data sjunker både förtroendet för hans personliga varumärke och Facebook. Det skadar även förtroendet för alla bolag som hanterar data, vilket idag innefattar i princip alla bolag i världen. Sedan avslöjandet om att Cambridge Analytica samlat in personuppgifter via Facebook för att bland annat hjälpa Trump till valseger i det amerikanska presidentvalet samt stödja BREXIT-kampanjen har frågan om ägande och kontroll av data aktualiserats. Hur ska fastighetsbranschen resonera kring och hantera sina hyresgästers data på ett seriöst, värdeskapande och transparent sätt?
Fortsätt läsa Hur kan fastighetsägare skapa förtroende kring hanteringen av hyresgästernas data?
Insikter från förr ger goda utsikter för framtiden
Visioner om staden kan aldrig nås utan lyhördhet för marknaden och ett heltäckande kunskapsunderlag om ekonomiska fundamenta som påverkar stadsbyggnaden. Det framstår som ett slående faktum för den som läser Norrmalmsregleringen av ekonomhistoriker Jan Jörnmark.
Ingen som befunnit sig i Stockholms city på senare år kan ha undgått uppgraderingen som pågår där nu. Att det händer just nu är ingen en slump utan beror på ett par sammanfallande faktorer. Kvarteren runt Brunkebergstorg och Gallerian byggdes för ungefär ett halvt sekel sedan i samband med omdaningen av de gamla klarakvarteren och tiden har kommit för upprustning. Det är en naturlig del av fastigheters livscykel. Samtidigt valde två stora hyresgäster, de båda storbankerna SEB och Swedbank, att flytta ut sina huvudkontor från området. Plötsligt öppnades ett fönster för fastighetsägarna att utveckla de kvarter som tidigare varit halvdöda områden mitt i huvudstadens pulserande kärna och utveckla en mer levande stadsmiljö. Fastighetsägarna i city har drivit denna uppdatering av city i samverkan och i samklang med Stockholms stads vision för city.
Fortsätt läsa Insikter från förr ger goda utsikter för framtiden