Har just varit på Svenska stadskärnors årskonferens. Den hölls i Varberg som förra året utsågs till Årets stadskärna. På årets konferens korades 2017 års vinnare av utmärkelsen. Det blev Västervik med Kalmar och Tibro på övriga pallplatser. Samtidigt utsågs Björn Mortensen, som är vd för Kalmar City, till årets centrumutvecklare. Konferensen bestod av två dagar späckade av inspiration, kunskap och nätverkan.
Myter som lever vidare
Fortfarande möter jag politiker, kommuntjänstemän och ibland också fastighetsägare, som lever kvar med myter om vad som driver tillväxt och stadsutveckling. Hörde så sent som härom dagen en kommunchef som sa att det viktigaste för att få folk att flytta till dennes kommun var bra skolor. Jag hörde också en näringslivschef som sa att det viktigaste uppgiften för att öka befolkningstillväxten var att kommunen raggade företagsetableringar. Fortfarande har inte faktorerna bakom tillväxt landat överallt, trots att det är 56 år sedan debattören, författaren och stadsutvecklingsikonen Jane Jacobs skrev orden ”jobs follow people”. Jobben följer människorna. Vi måste börja med människorna, utgår från oss själva.
En utredning för papperskorgen
Under de senaste veckorna har jag deltagit i flera seminarier om Hyresgästutredningen, ni vet den där utredningen som först gick under namnet Börjesson-utredningen. Det finns mycket att säga om den, tyvärr mest i negativa termer. Här tänkte jag bara ta upp två saker. Den första, som jag berört i ett tidigare blogginlägg (november), handlar om påståendet att många ombyggnationer hamnar i hyresnämnden och att nämnden – på ett orättvist sätt – oftast går på hyresvärdens linje. Den andra saken gäller påståendet om hur fantastiskt lönsamt det är att äga hyresfastigheter. Fortsätt läsa En utredning för papperskorgen
Om adventskalendrar i maj
Jag läste häromdagen att det är klart med adventskalendern för 2017. Jag kommer inte ihåg vad den kommer att handla om men vi får hoppas att den blir uppskattad. Uppskattad blev ju också förra årets julkalender och visst var det en spännande historia. Med barnfamiljen som skulle bli vräkta på självaste julafton av den otroligt elaka hyresvärden. Som vuxen förstår man ju att det kommer att sluta bra frågan är bara hur. På julaftonen var spänningen stor hos många – även hos mig. I det längsta hoppades jag att den elaka hyresvärden skulle förbarma sig och visa sig vara en god människa med ett normalt hjärta. Givetvis blev det inte så. Ärligt talat kommer jag inte ihåg hur det slutade men jag kommer ihåg att det löste sig.
Bilen och vanans makt
När vi flyttade in i vårt område för ett antal år sedan, gick det bara någon buss i timmen. Och så är det fortfarande. Jag ställde givetvis frågan på den tiden om det var tänkt att öka turtätheten. Nja, vi måste se om det är många som åker först, var svaret jag fick. En buss i timmen kanske räcker. Vi bodde alltså i nytt bostadsområde, några kilometer från stadens centrum. Räcker det med en buss i timmen då? Måste inte turtätheten komma först för att kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt alternativ till bilen? Innan bilen blir en vana?
Medan jag satt och funderade över detta så såg jag att grannen kom hem och hade köpt en ny bil. Nu hade de två bilar. Men se där, har inte grannen mittöver också två bilar? Jo, det har de. Och det gick inte länge förrän alla på min gata hade två bilar. Nu har vi också två bilar. För har man barn, med fritidsaktiviteter och kompisar, då får man inte ihop vardagen med en buss i timmen. Så nu åker alla i vårt bostadsområde omkring i sina bilar och tittar på den tomma bussen som åker förbi. Och sedan undrar kommunen varför det är så många som kör omkring i city. När det bara går en buss i timmen blir valet enkelt att ta bilen istället, för mig och mina grannar och säker många fler. Fortsätt läsa Bilen och vanans makt
Fastighetsbranschens kritik mot paketeringsutredningen verkar ha gått fram
Regeringen ser ut att ha tagit till sig av den gemensamma kritiken från näringslivet mot paketeringsutredningens förslag. Nu meddelar finansdepartementet att effekterna av förslagen ska synas i en granskning innan det skickas på remiss.
Fortsätt läsa Fastighetsbranschens kritik mot paketeringsutredningen verkar ha gått fram
Meet the Unicorn Factory – Stockholm på Mipim 2017
Då har jag och några av mina kollegor ännu en gång varit på MIPIM. Både inför resan och när jag kommit hem får jag frågan om varför vi åker till Cannes en vecka i mars varje år, och vad vi gör där.
Jag säger då att fastighets- och regionmässan Mipim i Cannes är världens största internationella mötesplats för aktörer inom samhällsbyggnad. I år kom det ca 23 000 besökare, varav 2 600 utställare, från 90 olika länder. Av dessa är ungefär 5 300 fastighetsinvesterare. Drygt 1 000 av Mipimbesökarna är svenska politiker, fastighetsägare, fastighetskonsulter och andra aktörer med fokus på samhällsbyggnad. Fortsätt läsa Meet the Unicorn Factory – Stockholm på Mipim 2017
Med tvång och subventioner
På Dagens Samhälles debattsida ställer vänsterpartiets företrädare i Sveriges tre storstäder tre, som de skriver, konkreta krav på regeringen (här). Kraven är tänkta att lösa problemet med den stora bristen på hyresrätter i landet. Problemen är, enligt författarna, störst i storstadsregionerna som ”står inför stora förändringar när fler söker sig dit för att jobba och studera”. Dessutom spelar ”hyresrätten har en avgörande roll för ett samhälle som håller ihop. Alla kan bo i hyresrätt, också de som inte har stora summor pengar på banken”.
Så långt kan nog de flesta hålla med debattörerna. Därför är det intressant att ta del av de tre konkreta krav på regeringen som ska säkra hyresrättens framtid.
Äntligen en stadspolitik
Under Almedalsveckan sommaren 2013 inledde jag tillsammans med branschkollegor och organisationen Svenska stadskärnor ett till stora delar nytt lobbyarbete. Det grundades i att många i bland annat fastighetsbranschen upplevde att staten inte tog sitt ansvar för städernas utveckling och att det både på statlig och kommunal nivå fanns allt för mycket stuprörstänkande. De olika departementen fattade beslut som motverkade varandra, riksintresset stod mot intresset av att förtäta, detaljplanearbetet och tillståndshanteringen hängde inte alls med i de strategiska målen att skapa attraktiva, hållbara och lönsamma innerstäder. Vi drog igång kampanjen ”Jag är STADsminister” och argumenterade för att Sverige behöver en nationell stadspolitik. Vi har en landsbygdspolitik och en landsbygdsminister men ingen politik för våra städer, där utmaningarna är många och minst lika stora som på landsbygden. Ambitionen från vår sida har aldrig varit att förstatliga processer som alltid grundas i lokala förutsättningar. Snarare handlar det om att se till att de övergripande målen är samordnade och att det från statligt håll ges stöd, förutsättningar och en viljeinriktning för de kommunala besluten i stadsutvecklingsfrågor.
Tre tips till översynen av byggregler
30 miljoner ska leda till mer ändamålsenliga byggregler. Tvåmannakommittén, bestående av Anna Sander och Kurt Eliasson, får möjlighet att ta ett rejält grepp för att komma till rätta med regelkrånglet. Det är dock fortfarande lite oklart vad Bostadsministern egentligen menar när han pratar om ett ”regelkrångel”.