Återuppväck ”Förslag till Förordning om bidrag för åtgärder mot radon i hyres- och bostadsrättshus…”, forts

Enligt regeringens miljömål ska radonhalten i alla bostäder vara lägre än 200 Bq/m3 luft senast år 2020.

I december 1999 beslutade Regeringen att tillsätta den sk Radonutredningen ”med uppdrag att analysera problemen med radon i bostäder och vissa lokaler där människor vistats mer varaktigt. I uppdraget ingick att presentera förslag till ändamålsenliga och effektiva statliga åtgärder som i rimlig tid kunde få ner radonhalterna under gällande gränsvärden för sådana byggnader.”

I Radonutredningens rapport kan man läsa följande förslag:
”Ett bidragssystem för hyres- och bostadsrättshus införs. Med hyres- och bostadsrättshus menas flerbostadshus samt en- och tvåbostadshus som inte ägs av en eller flera fysiska personer (dvs. andra en- och tvåbostadshus än egnahem). Bidragssystemet omfattar också de så kallade särskilda boendeformerna”

Motivet som angavs i rapporten var:
”Kostnader för åtgärder drabbar alla boende oberoende av hur man bor. En småhusägare svarar själv för sina kostnader för drift och underhåll i sitt hus. På samma sätt drabbar drifts- och underhållskostnader bostadsrättshavaren genom att årsavgiften påverkas av föreningens utgifter. Även hyresgäster betalar för drift och underhåll över hyran, även om det finns ett särskilt system för hur hyran bestäms, det så kallade bruksvärdessystemet. Vi kan därför inte se att det, ur brukarsynpunkt, skulle finnas några kostnadsskäl att inte låta bidragssystemet omfatta hyres- och bostadsrättshus.”

Utredningen presenterade en uppskattning av kostnaden för att sanera bostäder.  Man bedömde att ca 40 000 flerbostadshus behövde saneras till en sammanlagd saneringskostnad på ca 460 miljoner kronor. Samtidigt bedömdes så mycket som 83 000 småhus behövas saneras till en kostnad av ca 2 280 miljoner kronor. Alltså nästan fem gånger mer än kostnaden för åtgärder i flerfamiljshus.

I den efterföljande propositionen från Miljödepartementet (Prop. 2001/02:128)  hade dock Radonutredningens ”Förslag till Förordning (2001:00) om bidrag för åtgärder mot radon i hyres- och bostadsrättshus samt radon i lokaler för förskolor, skolor och fritidshem” inte inkluderats.

Normalt brukar en Proposition ange om, på vilket sätt och varför den skiljer sig från den bakomliggande utredningens förslag. Så icke i detta fall. Inte ett ord om varför Miljödepartementet valt att inte föreslå att även hyres- och bostadsrättshus ska få bidrag till radonsanering.
Med miljömålet att senast 2020 ska alla bostäder med radonvärde över 200 Bq/m3 luft ha sanerats är det är dags att förslaget från 2001 om Förordning om bidrag för åtgärder mot radon i hyres- och bostadsrättshus samt radon i lokaler för förskolor, skolor och fritidshem återväcks, uppdateras och antas.

Dela gärna!
Share on FacebookShare on LinkedInTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Publicerat av

Rikard Silverfur

Rikard Silverfur

Rikard Silverfur, näringspolitisk expert. Civilingenjör Väg- och Vattenbyggnadskonst och stockholmare med både nationell och internationell erfarenhet av bygg-, anläggnings- och fastighetsteknik.

En reaktion på “Återuppväck ”Förslag till Förordning om bidrag för åtgärder mot radon i hyres- och bostadsrättshus…”, forts”

  1. Vi får hoppas att de nya EU direktiven som kommer ut snart ska sätta lite mer press på fastighetsägare så att för höga halter inte finns i tex, skolor. Håller med om att fler borde få bidrag för själva saneringsarbetet då detta hade hjälpt till att få ner antalet fastigheter med radonproblem.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *