Fortsätt på den inslagna vägen

Den 15 februari är det åter dags för Riksbanken att fatta beslut om räntan (beslutet offentliggörs dagen därpå). All statistik talar för att det borde bli en sänkning. Det räcker med att botanisera i förmiddagens statistikskörd för att inse att Sveriges ekonomi gått från tiger till snigel under det senaste kvartalet.

Enligt SCB planade den positiva arbetslöshetstrenden ut under slutet av förra året, samtidigt som industrin började hacka och exporten föll. Svagheterna i vår omvärld sköljer nu in över våra gränser. Den starka svenska kronan, som delvis är en följd av den relativt strama penningpolitiken, gör knappast situationen lättare för våra exportföretag.

Att läget är dystert inom större delen av näringslivet bekräftas även av Konjunkturinstitutets barometer, som också presenterades under förmiddagen. Stämningsläget är minst sagt kylslaget. Barometern ”ligger klart under det historiska genomsnittet och indikerar att tillväxten i svensk ekonomi för närvarande är svagare än normalt”, skriver Konjunkturinstitutet på sin hemsida.

Bankernas kraftigt ökade bolånemarginaler och skärpta villkor på företagslån innebär samtidigt att penningpolitiken i praktiken är stramare än vad den borde vara. Därför måste Riksbanken ta i lite extra för att räntesänkningarna ska kunna påverka ekonomin. Det kan banken göra utan att riskera att inflationen ska dra iväg. Det underliggande pristrycket är obefintligt så uppdraget just nu handlar snarare om att undvika deflation än inflation. Det är bara att fortsätta på den sänkningsväg Riksbanken slog in på i december.

Dela gärna!
Share on FacebookShare on LinkedInTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Publicerat av

Tomas Ernhagen

Tomas Ernhagen

Tomas Ernhagen, chefekonom. Född och uppvuxen i Lund. Skånsk stockholmare sedan 1994. Nationalekonom och auktoriserad finansanalytiker. Anställd hos Fastighetsägarna sedan årsskiftet 2008/2009. Innan dess drygt tio år på Riksbanken samt mångårigt förflutet som journalist.

4 reaktioner på ”Fortsätt på den inslagna vägen”

  1. Frågan är bara hur svenska företag agerar på en räntesänkning från riksbanken.
    Väljer man att återinvestera HELA det överskott räntesänkningen generar eller väljer man att ta ut högre vinst, högre bonusar och högre aktieutdelning?

    Jag vill påstå att så länge våra företagare agerar som de gör kommer en räntesänkning enbart att åstadkomma kortvariga effekter på marknaden.
    När balans återigen råder mellan riksbankens ränta och företagens avkastningskrav kommer investeringarna återigen att dala.

    Vi har under ett flertal år haft exceptionellt låga räntor utan att företagsinvesteringarna markant ökat.
    Problemet ligger i att marknaden vid det här laget har ”vant sig” med låga räntor och anser detta vara det normala.
    Samtidigt har avkastningskrav, bonusar och aktieutdelning höjts till exceptionellt höga nivåer.
    Även här har marknaden vant sig och anser detta vara det normala.

    Säg mig, vad är företagarnas ansvar på marknaden?

    Lösningen på vår kris är en betydligt högre andel återinvestering av avkastning och inte fler räntesänkningar.

    1. Hej Pedro,

      Tack för din kommentar. Jag delar din uppfattning att det finns ett behov att diskutera företagens ansvar. Det gör det alltid. Just nu förs det en intressant diskussion i media, bl.a. i Financial Times, om kapitalismens framtid. Den diskussionen är viktig men den löser inte de kortsiktiga problem många länder brottas med. Låga centralbanksräntor har varit nödvändigt för att hålla uppe efterfrågan i syfte minska risken att de senaste årens kris inte ska utvecklas till en utdragen ekonomisk depression. Att företagens investeringar har minskat, trots låga räntor, beror nog mindre på”kvartalskapitalism” än på osäkerhet om den framtida efterfrågan på företagens produkter och ett behov att minska skuldsättningen. När situationen ser ljusare ut, kommer investeringarna med all sannolikhet att öka igen. Det innebär naturligtvis inte att diskussionen om företagens ansvar är öveflödig.

      Bästa hälsningar,

      Tomas

      1. Jag kan sträcka mig så långt att jag håller med om att krisen efter 11 sep 2001 inte orsakades av kvartalskapitalism.
        Samma sak, naturligtvis, med Fukushimakatastrofen.
        Svackor efter gulfkrig, balkankrig och diverse stormar anser jag haft små effekter på världsekonomin.

        Rätta mig om jag har fel men jag anser att samtliga övriga kriser de senaste 30 åren otvivelaktigt haft sin grund i kvartalskapitalism och kapitalistiskt pyramidspel.

        Jag kanske ska påpeka att jag politiskt är vare sig röd eller grön så jag har inget alls emot kapitalismen.
        Tvärtom så ser jag inget annat system som skulle kunna få vår värld att göra framsteg på så många fronter vi gjort.

        Jag ställer mig bara väldigt frågande till om vi människor och vårat egoistiska psyke verkligen klarar av att hantera den väldiga kraft som kapitalismen innehar men den debatten hör kanske inte hemma på fastighetsägarbloggen =)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *