Den 15 februari är det åter dags för Riksbanken att fatta beslut om räntan (beslutet offentliggörs dagen därpå). All statistik talar för att det borde bli en sänkning. Det räcker med att botanisera i förmiddagens statistikskörd för att inse att Sveriges ekonomi gått från tiger till snigel under det senaste kvartalet.

Enligt SCB planade den positiva arbetslöshetstrenden ut under slutet av förra året, samtidigt som industrin började hacka och exporten föll. Svagheterna i vår omvärld sköljer nu in över våra gränser. Den starka svenska kronan, som delvis är en följd av den relativt strama penningpolitiken, gör knappast situationen lättare för våra exportföretag.

Att läget är dystert inom större delen av näringslivet bekräftas även av Konjunkturinstitutets barometer, som också presenterades under förmiddagen. Stämningsläget är minst sagt kylslaget. Barometern ”ligger klart under det historiska genomsnittet och indikerar att tillväxten i svensk ekonomi för närvarande är svagare än normalt”, skriver Konjunkturinstitutet på sin hemsida.

Bankernas kraftigt ökade bolånemarginaler och skärpta villkor på företagslån innebär samtidigt att penningpolitiken i praktiken är stramare än vad den borde vara. Därför måste Riksbanken ta i lite extra för att räntesänkningarna ska kunna påverka ekonomin. Det kan banken göra utan att riskera att inflationen ska dra iväg. Det underliggande pristrycket är obefintligt så uppdraget just nu handlar snarare om att undvika deflation än inflation. Det är bara att fortsätta på den sänkningsväg Riksbanken slog in på i december.