Förtydligande angående Enkelt avhjälpta hinder, eller?

Boverket har relativt nyligen publicerat en förtydligande skrift rörande Enkelt avhjälpta hinder (EAH).

Det är viktigt att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga så långt det går ska kunna få tillträde till allmänna platser och lokaler i samma utsträckning som övriga.
Frågan om Enkelt avhjälpta hinder  är inte helt okomplicerad och Fastighetsägarna har under flera år påtalat osäkerheten kring tillämpningen av de regler som finns. Boverkets uppgift har inte varit tacksam och man har i strävan att förtydliga både uppdaterat sina egna föreskrifter (BFS 2011:13 – HIN 2), bedrivit informationskampanjer samt nu senast gett ut ovan nämnda publikation.

Nedanstående ”Frågor och svar om reglerna”, plockad ur publikationen, illustrerar dels oklarheterna i reglerna, dels hur svårt det är för Boverket att kunna ge klara besked. Jag har fetmarkerat vissa lydelser i Boverkets svar för att illustrera osäkerheten. Å ena sidan är det bra att man tillåts göra en bedömning från fall till fall. Å andra sidan är det dock svårt för branschen att ha ett så pass otydligt regelverk att förhålla sig till.

Frågeställningen är som sagt inte okomplicerad och Boverket gör ett gott jobb. Det är dock inte långt till att tvivla på nyttan av ett regelverk som, till och med när det ska förtydligas, inte kommer närmare till klarhet än svar som ”behöver klargöras i enskilda fall”, ”någon uttömmande definition finns inte”, ”varierar”, ”det finns inget absolut svar”. Det leder till en osäkerhet och godtycklighet som ger litet stöd till alla inblandade.

Urklipp ur Boverkets förtydligande skrift om Enkelt avhjälpta hinder

Frågor och svar om reglerna
Vem ansvarar för att avhjälpa hindren?

Vem som är ansvarig avgörs av vem som rättsligt råder över hindret och att det åtgärdas. I de flesta fall är det byggnadens ägare, men det kan i stället vara en verksamhetsutövare som hyr en lokal. Hur ansvarsfördelningen mellan ägaren och verksamhetsutövaren ser ut behöver klargöras i det enskilda fallet.

Vad är en publik lokal?

Enligt reglerna gäller kravet lokaler dit allmänheten har tillträde. Någon uttömmande definition finns inte och inte heller ännu några rättsavgöranden som tar ställning i frågan. Boverket använder begreppet publik lokal för att beteckna de lokaler som omfattas av kravet. Utgångspunkten är att det är lokaler för verksamheter som vänder sig till allmänheten, där ”vem som helst” är välkommen. Vissa lokaler är självklara, som butiker och restauranger, eller receptioner och mottagningar hos myndigheter. Andra kan vara svårare att bedöma, man måste titta på hur just den verksamheten ser ut. Det kan vara så att bara vissa delar i en byggnad har publika verksamheter och då gäller kraven endast de delarna. Bostäder och rena arbetslokaler omfattas inte av kraven.

Vad innebär ”enkelt avhjälpt”?

Utgångspunkten i bestämmelserna är att det är rimligt att kräva att hinder som inte innebär stora, omfattande och kostsamma åtgärder ska avhjälpas i den befintliga miljön. Detta sammanfattas i begreppet ”enkelt avhjälpt”. Man ska ta ställning till de fysiska förhållandena på platsen – ett och samma hinder kan vara enkelt att avhjälpa i den ena situationen men inte i den andra. De ekonomiska konsekvenserna varierar också beroende på den unika situationen: för en och samma åtgärd kan de bli orimliga för den ena ägaren men inte för den andra. Man behöver också återkommande ompröva vilka hinder som är enkelt avhjälpta enligt reglerna. Bedömningen av ett och samma hinder kan förändras; ett hinder som i dag inte anses vara enkelt avhjälpt kan senare bedömas vara det om förutsättningarna ändras. Det kan röra sig om ägarbyte, en ny publik verksamhet, nya tekniska lösningar eller åtgärder i miljön runt omkring.

Hur mycket får ett enkelt avhjälpt hinder kosta?

Det finns inget absolut svar på hur mycket ett enkelt avhjälpt hinder ”får kosta”. Enligt bestämmelserna får de ekonomiska konsekvenserna för den som svarar för åtgärdandet inte bli orimligt stora. Man ska även ta hänsyn till lokalhållarens och näringsidkarens situation.

Publicerat av

Rikard Silverfur

Rikard Silverfur

Rikard Silverfur, näringspolitisk expert. Civilingenjör Väg- och Vattenbyggnadskonst och stockholmare med både nationell och internationell erfarenhet av bygg-, anläggnings- och fastighetsteknik.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *