När samverkan och beslut kommer i fel ordning

Samverkan och stadsutveckling debatteras ofta, diskussionen förs i många orter och städer. Detta är ett generellt problem och alls inte specifikt någon stad. Men väl värt att debattera ändå. Att jobba med orts- och stadsutveckling där många aktörer är inblandade är komplicerat och kräver en tydlig och målinriktad processledning. Alla aktörer, fastighetsägare, kommun och stadens verksamheter är viktiga, men ofta måste kommunen ta kommandot för att övriga aktörer kunna följa efter.

När denna process inte förs klokt uppstår tydliga vissa effekter. Ibland syns det, från kommunalt håll, en tydlig ambition att gärna ta beslutet först och sedan därefter, många gånger på en halvsläng, bjuda in till samverkan och seminarier. Effekterna av detta blir att den förväntade utvecklingen uteblir.

När processen förs klokt genomförs samverkansprocessen först för att skapa delaktighet och välförankrade beslutsunderlag. Då känner sig alla delaktiga och bidrar till processen genom egna investeringar och samordnade åtgärder. Då skapas direkta kontakter mellan bland annat fastighetsägare och kommunens beslutande organ, både beträffande tjänstemän och kommunstyrelse och andra nämnder. Besluten går då snabbare och ligger närmare verksamheterna och inte minst verkligheten. Denna erfarenhet är väldokumenterad från många städer.

Ibland, i en slags felriktad utvecklingsiver, tar kommunen beslut om stadens utveckling först och därefter informerar man aktörerna och säljer in sina beslut. Då gnisslar det i maskineriet. I förlängningen blir effekten att kommunen avskärmar sig från aktörernas vilja och den utvecklingsresurs man hade förblir outnyttjad. De möten som arrangeras blir inte samverkansmöten utan informationsmöten. Det blir envägskommunikation utan reell nytta, man tappar helt enkelt styrfarten och förändringsriktningen. Orten och staden är värd mer än så, ofantligt stora värden står på spel. Ansvaret vilar tungt på den aktör som leder processen.

Publicerat av

Tomas Kruth

Tomas Kruth

Tomas Kruth, expert stadsutveckling, Fastighetsägarna GFR. Har förmånen att arbeta med det som jag tycker är allra roligast, stadsutveckling! Har arbetat med köpcentrumutveckling, orts- och stadsutveckling i snart 20 år och började hos Fastighetsägarna 2008. Följer trender inom stadsutveckling som tar mig på resor in i nya kunskapsområden. Gillar att gräva i frågor som har med den attraktiva staden att göra. Med nyfikenhet kommer man långt!

5 reaktioner på ”När samverkan och beslut kommer i fel ordning”

  1. Mycket korrekt och insiktsfullt, har tyvärr, många ggr, upplevt det du ovan nämner när staden ”trycker på” sin idé, med missnöje, svårigheter, försämringar, fördyringar mm som följd!

    1. Tack för din kommentar! Som du skriver så är detta vanligt, alltför vanligt. Och onödigt när effekterna är så tydliga! Beror nog på bristande kunskap snarare än ovilja, eller?

      1. Jag tror att det många gånger beror på en kombination av ren okunskap och felaktiga analyser om arbetsbelastningen. En dialog med flera parter i ett tidigt skede ”kostar” tid i det korta perspektivet men sparar tid på lång sikt. Och dialog skapar så mycket bredare engagemang vilket ofta leder positiva spinnoffeffekter. Vårt nya torg i Kungsbacka skapades med monolog vilket genererat många oyckliga konsekvenser.

        1. Henrik, du ger ett exempel på precis det jag menar, när beslut och samverkan kommer i fel ordning blir följden monolig istället för dialog. Viktig att, på ett ödmjukt sätt, lyfta problematiken för stadens aktörer för att förebygga oönskade effekter.

        2. Henrik, du visar på ett exempel på det jag ville lyfta i inlägget. När samverkan och beslut kommer i fel ordning så blir det monolog istället för dialog. Konsten blir att på ett ödmjukt sätt påtala detta för kommunen och aktörerna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *