Nytänk kring våra städers samverkansorganisationer krävs inför framtiden

Förutsättningarna för stadens utveckling har förändrats över tiden. När vi först började bygga samverkansorganisationer för att utveckla staden för ett par decennier sedan, var det med ett fokus på evenemang. Det räckte att blåsa ballonger och ställa ut karuseller på gator och torg för att skapa intresse för ett besök i staden. I dag har vi ett nytt fokus.

Vi ser tydligt att vi måste bygga staden utifrån de faktorer som påverkar stadens tillväxt och utveckling. Jag tänker bl a på konkurrens till andra städer, externhandelns tillväxt, regionförstoringen och inte minst handelns omstruktureringar och rationaliseringar och inte minst våra förändrade beteenden och trender. När staden förr främst hade funktionen som varuförsörjare för kommunens invånare, är den idag en upplevelsearena för kultur, turism och shopping.

Våra centrumorganisationer har utvecklats och breddats beträffande målsättning och verktyg, men vi ligger kanske inte alltid i takt med senaste förutsättningar och trender.

I flera städer är idag en outvecklad samverkans organisation en hämsko för stadens utveckling. Centrumbolag jobbar med sitt, turismen och kulturen likaså. På många håll finns det destinationsbolag som enbart fungerar som en leverantör av marknadsföringstjänster till staden utan koppling och möjlighet till samordningsvinster gentemot övriga aktörer som också jobbar med att dra besökare och marknadsföra staden. Men när det är så enkelt och uppenbart att vi måste vidare, varför gör vi inte det då?

Först måste vi lösa upp gamla inlåsta strukturer, runda bakåtsträvare och arbeta mot oförmåga och förändringsovilja. Många gånger är det nog inte så stora motsättningar mer än att man inte riktigt kommit igång med att se över organisation och arbetssätt. Min uppfattning är dock att vi måste tänka nytt för att kunna gå vidare.

Framtiden ligger i att skapa nya breddade destinationsbolag. Under detta paraply samlas sedan centrumbolag, näringsbolag, turistorganisationer och kultur. Alla jobbar ju mot samma mål, att göra staden och kommunen attraktivare för att locka besökare, nyinflyttande och nya företag. Flera städer har nått långt medan andra fortfarande inte kommit ur startblocken. Med stigande förvåning ser jag tom ganska stora städer som kämpar vidare med äldre typer av organisationer, trots att man har goda resurser. Det gäller att inte bara har fokus på den fysiska utvecklingen utan också på humaniora. Det är ändå levnadsfrågorna som skapar förutsättningar för den fysiska utvecklingen och ökad attraktionskraft.

Publicerat av

Tomas Kruth

Tomas Kruth

Tomas Kruth, expert stadsutveckling, Fastighetsägarna GFR. Har förmånen att arbeta med det som jag tycker är allra roligast, stadsutveckling! Har arbetat med köpcentrumutveckling, orts- och stadsutveckling i snart 20 år och började hos Fastighetsägarna 2008. Följer trender inom stadsutveckling som tar mig på resor in i nya kunskapsområden. Gillar att gräva i frågor som har med den attraktiva staden att göra. Med nyfikenhet kommer man långt!

2 reaktioner på ”Nytänk kring våra städers samverkansorganisationer krävs inför framtiden”

  1. Hej Tomas,
    jag välkomnar att ni inom Fastighetsägarna skärper tonen inom detta område.

    Jag har full förståelse om man som branschorganisation(och konsultverksamhet) tidigare haft en mer inställsam hållning till såväl medlemsföretag som potentiella uppdragsgivare i form av kommuner.

    Jag tror dock med de kontinuerliga rapporter om tillståndet i t ex UK avseende stadskärnehandeln att också vi i Sverige står inför enorma utmaningar. Där står var 6:e butik tom i genomsnitt med extra utsatta stads- & ortcentra i stort sett övergivna. Min fru besökte med ett regionförbund Stoke där man rapporterar att människor överger sina egna hem då de inte har råd att värma de dåligt isolerade byggnaderna, ett problem vi än så länge sluppit i Sverige.

    Jag har i min hemkommun länge genom såväl medborgarförslag som direktkontakt med lokalpolitiker lyft fram behovet av en formaliserad stadsutvecklingsorganisation. Sådan skulle också ha som syfte att samla den stora floran av ”silos” såsom ”Bo i Nyköping-kampanjer”, Visit Nyköping, Onyx Näringslivsutveckling AB, Nysam(Centrumutvecklingsprojekt) samt efter fullmäktigebeslut helt nytt evenemangsbolag. Att pytsa ut skattemedel i en så stor mängd organisationer med sina egna overheadkostnader i en förhållandevis liten kommun som Nyköping är helt kontraproduktivt.

    Tack för hjälp att kunna påvisa annan expertutlåtande då man aldrig blir profet i sin egen hemstad 😉

    Hälsningar Jan Bergman
    Calaicia

    1. Intressanta tankar, Jan. Det är nog precis som du skriver, jag tror att man underskattat kraften och nyttan med att utveckla samarbetsorganisationerna. Vad beror detta på? Hoppas att det inte beror på ointresse eller oförmåga. Kanske snarare brist på helhetssyn och insikt kring konsekvenserna av förändrade omvärldsfaktorer, strukturer och trender och hur man hanterar framtiden. Kan vara nog så oroande. Vi behöver hjälpas åt att fokusera på frågan och för upp den på agendor runt om i våra städer!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *