Städerna ska växa på höjden

Gothia byggsSveriges kraftigt belastade infrastruktur sätter onödiga gränser för utvecklingen i våra tillväxtregioner. Bättre kollektivtrafik för alla pendlingsresenärer hjälper en del, men pseudolösningar som exempelvis införandet av trängselskatt får marginella och ofta tillfälliga effekter på vårt beteende medan själva grundproblemet kvarstår – att vi bor på ett ställe och arbetar på ett annat. Lösningen är lika enkel som den är genialisk och välkänd. Om vi bygger på höjden kan fler av oss bo och arbeta på samma ställe. Det ökar platsens ekonomiska styrka och med mer utrymme för människor och kompetens stärks även platsens kreativa potential och dess bidrag till hela kommunens och regionens utveckling.

Att lägga till några våningsplan på en åtta- eller tiovåningsbyggnad är i sammanhanget en näst intill försumbar kostnad. Samtidigt är de samhällsekonomiska vinsterna enorma när tillkommande bostäder och kontorsytor räknas om i kommunala intäkter, arbetstillfällen och minskad belastning på miljö och infrastruktur. Dessutom skapar fler boende och fler kontorslokaler bättre förutsättningar för ekonomiskt hållbara butikslokaler i bottenplan vilket möjliggör en attraktiv blandstad som lever och är trygg hela dygnet.

Kort sagt, att bygga lågt i våra tillväxtstäder är ett dumt slöseri med pengar och yta. Såväl miljömässiga som ekonomiska argument stärker detta påstående. Varje sexvåningshus som byggs i dag är inte en seger utan en missad chans att skapa bostäder och lokaler för tre- eller fyrdubbelt så många. Detsamma gäller det vettlösa bevarandet av äldre låg stadsbebyggelse i centrala lägen i våra större städer. Det finns inget självändamål med att inte bygga på fler våningar på de byggnader som tål det från exempelvis sextio- och sjuttiotalet. Det måste vi tillåta. Det blir nämligen ingen utveckling utan förändring och jag vågar lova att den stad som ger upp ambitionen att utvecklas kan packa ihop och ta bussen till nästa stad direkt. Så tuff är konkurrensen om att attrahera människor och skapa tillväxt idag.

Städer ska växa inifrån och ut, men idag ser vi motsatt trend i Sverige. Kommunal feghet, antikvarisk inställning till stadsbyggnad och absurda överklagandeprocesser driver nybyggnationen till åkermark i utkanten av städerna. Ingen tycker egentligen att det är där städerna bör växa, men det är den enkla vägen fram, trots att det är en katastrof för miljön med dagens fossildrivna bilpark och ännu värre för vår infrastruktur. Jag föreslår därför motsatsen. Ta den svåra men långsiktigt hållbara vägen, ta höjd för framtiden och bygg upp våra svenska stadskärnor till den dubbla höjden.

Publicerat av

Rudolf Antoni

Rudolf Antoni

Vice VD och utvecklingschef på Fastighetsägarna GFR Ordförande för Svenska Stadskärnors forskarråd. Har arbetat med utredningar och näringslivsfrågor på Fastighetsägarna sedan 2007. Utgår från Göteborg men försöker se fastighetsbranschen och stadsutveckling ur både stor- och småstadens perspektiv. Har en bakgrund inom samhällsvetenskaplig forskning på SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Går igång på siffror och statistik men är även en förkämpe för kulturens betydelse för såväl den enskilda människan som för hela städer och regioners utveckling.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *