Stadsutvecklingstrender inför år 2015

Vi älskar städerIstället för att summera det år som gått så här på årets sista dag tänkte jag göra ett försök att sia om vad vi kommer att få se under det kommande året inom stadsutvecklingsområdet. Det är förstås ett projekt med stor potential för felbedömningar men den risken kan jag leva med. Här kommer därför några av de trender jag tror kommer att framträda allt tydligare under år 2015.

Fokus på cityhandel
Handeln i stadkärnan har haft det tufft länge med utmanare i form av först externa handelsplatser och nu på senare år e-handeln. Det vi paradoxalt nog ser nu är en ökad medvetenhet hos byggherrar och stadsplanerare om betydelsen av handel och verksamhetslokaler i gatuplan för att skapa en levande stadsmiljö. Samtidigt blir det allt svårare att få ekonomin för dessa verksamheter att gå runt. Lite förenklat kan man säga att människor blir allt mer förtjusta i saluhallen och den gamla Köpmannagatan samtidigt som de gör allt fler av sina köp på andra ställen. Det är en stor utmaning som saknar enkla lösningar.

Nya tider för stadskärnan
En parallell trend är att allt fler lokaler i stadskärnorna fylls av tjänsteföretag och restauranger. Där det tidigare låg en JC butik ligger kanske nu ett 24-timmarsgym och där leksaksaffären låg öppnas en sportbar. Det innebär inte bara att den kvarvarande handeln i stadskärnan får allt svårare att gå runt då draghjälpen blir allt svagare. Det innebär även att stadens dygn förlängs då inte samtliga verksamheter stänger samtidigt. Här finns en chans för handeln att anpassa sig och nå nya kundsegment. En sådan satsning på att öka stadens kvalitet kvälls- och nattetid kallad Purple Flag görs nu i ett antal pilotstäder runtomkring i landet i regi av organisationen Svenska Stadskärnor.

Smartare städer
På det tekniska området finns en rad innovationer som kommer att göra avtryck i våra städer framöver. Det är svårt att säga hur mycket som slår igenom under det kommande året, men sannolikt får vi se allt fler apptjänster och exempelvis ibeacons på plats i stadsmiljön som guidar oss till erbjudanden och det lokala utbudet. I Västerås och snart även i Borås kan man följa invånarnas rörelsemönster via mobiltelefonernas GPS-signaler och på så sätt bättre anpassa service i form av belysning, skyltning och öppettider efter människors faktiska beteende snarare än gissningar om detsamma. I Köpenhamn kommer 20 000 gatlampor att bytas till LED-lampor och samtidigt kopplas ihop med ett nätverk av sensorer som mäter till exempel vindförhållanden, vattenmängder, sopor, trafik och parkeringsplatser runtom i staden. Sa jag förresten gratis wifi? Den stad som inte är inne på detta spår bör tänka om omedelbart.

Fokus på stadens sociala dimension
Vi ser en skarpare ton i samhällsdebatten kring flyktingpolitik och integrationsfrågor. Detta märks även i stadspolitiken. Sverigedemokraternas politiska framgångar på nationell och lokal nivå kommer i en tid då oro i omvärlden skapar stora flyktingströmmar och EU-migranter manifesterar skillnaden mellan ”oss och dem” allt tydligare utanför var och varannan butik. Under 2015 kommer därför frågor som rör utanförskap, segregerade stadsdelar och integration att ta stor plats i debatten i många städer. Dessutom har vi i Mehmet Kaplan (mp) fått en bostads- och stadsutvecklingsminister med stort intresse för dessa frågor. Min förhoppning är att problemformuleringen byter fokus från att människor med ett visst ursprung bor på ett och samma ställe. Det är i sig inget problem. Problemet är att de inte får den hjälp och det utbildningsstöd som behövs för att komma i arbete och bli en aktiv bidragande del av samhället.

Urbaniseringens baksida
Slutligen så kommer sannolikt diskussionen att öka kring urbaniseringens effekter på glesbygden. Många kommuner tampas med sjunkande befolkningstal, allt högre snittålder och allt lägre utbildningsnivå. På många håll handlar det om att hitta strategier för att vända den negativa utvecklingen, locka investeringar och undvika att ungdomarna flyr till större städer. Detta gäller ner till en viss gräns storleksmässigt. Bland mindre kommuner är det hög tid att titta på kommunsammanslagningar på sikt eller åtminstone kommunal service som samordnas över existerande kommungränser. Sannolikt kommer också allt fler röster höjas för betydelsen av en levande landsbygd.

Detta är några av de trender jag tror kommer att sticka ut och diskuteras friskt under det kommande året. Det mesta talar för att 2015 blir ett år då stadens roll som arena för våra liv och upplevelser blir allt mer av en norm. Med detta följer att stadens frågor integreras allt mer med den allmänna politiken. Tiden får visa om jag har rätt eller om jag är fel ute.

Publicerat av

Rudolf Antoni

Rudolf Antoni

Vice VD och utvecklingschef på Fastighetsägarna GFR Ordförande för Svenska Stadskärnors forskarråd. Har arbetat med utredningar och näringslivsfrågor på Fastighetsägarna sedan 2007. Utgår från Göteborg men försöker se fastighetsbranschen och stadsutveckling ur både stor- och småstadens perspektiv. Har en bakgrund inom samhällsvetenskaplig forskning på SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Går igång på siffror och statistik men är även en förkämpe för kulturens betydelse för såväl den enskilda människan som för hela städer och regioners utveckling.

En reaktion på “Stadsutvecklingstrender inför år 2015”

  1. Stadskärnornas situation och utmaning tåls ju att tänka på. Det senaste decenniets utbyggnad av externhandel är ju så klart en orsak. Som dock har påskyndats av att de som satsat på stadskärnor har gjort mycket för att flytta ut bilar ur staden. Stadskärnan som ett finrum istället för vardagsrum.

    Att handeln ökat i de externa lägena har aldrig varit en självklarhet, utan har styrts av politiska beslut.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *