Nej tack till amorteringskrav

Finansinspektionens förslag till bindande amorteringskrav har varit ute på remiss. I fredags gick tiden ut och det är uppenbart att det finns en hel del kritik mot enskildheter i förslaget. Däremot verkar många hålla med inspektionen om att ett amorteringskrav behöver vara på plats rimligt snabbt. Vi håller inte med om det. Framför allt tycker vi att det är fel att införa ytterligare åtgärder som syftar till att dämpa hushållens skuldsättning utan att åtgärder vidtas för att förändra de bakomliggande orsakerna till de stigande skulderna. Jag syftar då främst på bostadsbristen.


Som vi skriver i vårt remissvar (som du hittar här) är den kraftiga urbaniseringen i kombination med snåriga och bristfälliga planprocesser, viktiga faktorer bakom denna brist. Andra ytterst viktiga orsaker står att finna i olika regelverk som skapar inlåsningseffekter på bostadsmarknaden och därmed leder till att det befintliga bostadsbeståndet inte nyttjas på ett effektivt sätt. Som alla vet talar vi då om de inlåsningseffekter som följer av reavinstskatter och gällande hyressättningssystem.

Utöver att skapa inlåsningseffekter har hyressättningssystemet också haft en högst påtaglig påverkan på hushållens skuldsättning. Det har nämligen försvagat hyresrättens position på bostadsmarknaden genom att nyproduktionen på många håll har dominerats av bostadsrätter och villor samtidigt som ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter varit omfattande i storstäderna, i synnerhet i Stockholm.

Det är i denna värld av krympande hyresmarknader som amorteringskravet, tillsammans med andra åtgärder som ska påverka skuldsättningen, kan ställa till med riktigt allvarliga problem. Det är ju hushållen som betalar för de bostäder som idag byggs på del av bostadsmarknaden som fungerar. Stryps det betalningsflödet, kommer även byggandet av bostadsrätter och villor att krympa. Den redan jobbiga bostadsbristen blir då ännu jobbigare och till sist påverkas arbetsmarknaden och svensk ekonomi på bred front. Utan en dynamisk bostadsmarknad med hög grad av rörlighet, hämmas nämligen även rörligheten på arbetsmarknaden med negativ påverkan på Sveriges långsiktiga tillväxt och välfärdsutveckling.

Det är av dessa enkla skäl vi är kritiska till det sätt på vilket frågan om amorteringskraven hanteras. Det rimliga vore att de, tillsammans med andra åtgärder som påverkar skuldsättningen, hanteras i samma process som behandlar åtgärder för öka utbudet av bostäder, d.v.s. i de partiöverskridande samtal om bostadsmarknaden som nu förs mellan riksdagspartierna. Till dess kan vi inte annat än att säga nej tack till amorteringskrav.

Dela gärna!
Share on FacebookShare on LinkedInTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Publicerat av

Tomas Ernhagen

Tomas Ernhagen

Tomas Ernhagen, chefekonom. Född och uppvuxen i Lund. Skånsk stockholmare sedan 1994. Nationalekonom och auktoriserad finansanalytiker. Anställd hos Fastighetsägarna sedan årsskiftet 2008/2009. Innan dess drygt tio år på Riksbanken samt mångårigt förflutet som journalist.

En reaktion till “Nej tack till amorteringskrav”

  1. Väldigt väl beskrivning av grundproblemen! Håller också med om att den rådande situationen inom svensk bostadsmarknad är den orsaken till ökningen av hushållen skuldsättning, inte det finansiella systemet. Därför, precis så som denna artikel förklarar problematiken bör man iställlet fokusera på grundproblemen, dvs, de trösklar som försvårat byggandet/utvecklingen av en fungerade bostadsmarknad, och söka efter möjliga lösningar där grundproblemen finns.
    Enligt min uppfattning utgår finansinspektionen förmodligen från det övergripande argumentet om skuldsättning i hela Europa, nämligen ”att bankerna har lånat ut till höger och vänster utan att utlåningen relaterats till fundamenta”. Uppenbarligen vill man i Sverige undvika den låneekonomi som råder i många svaga Europeiska länder. Dessutom har man dragit lärdomar av Surprime lånen i USA under finanskrisen och agerar troligtvis i förebyggande syfte. Problemet är dock att situationen i Sverige är helt olik situationen i de ovan nämda länderna. Bankerna i Sverige lånar visserligen inte ut till svaga hushåll och ställer redan höga krav på betalningsförmåga vid eventuellt höjda räntor, ca 8% ränta räknar de flesta bankerna med idag, eller hur?. Det finns även goda källmaterial som påvisar att de hushåll som lånar till sitt boende är väletablerade hushåll på arbetsmarknaden med attraktiva och långsiktiga inkomsutveklingar. Svenska hushåll lånar inte heller till konsumtion och tar inte massa dyra krediter som kan ställa till med stora betalningsproblem vid räntehöjningar. Det mest intressanta är att de svenska bankerna har utlåning som backas upp av svenska hushållens starka sparmedel. Därför vågar man lugnt tycka att det finns goda argument mot en oönsvärd finansiell situation i Sverige.
    Hushållens skuldsättning i sig är därmed inte ett problem, utan blir problematiskt när allt annat runt om kring inte fungerar.
    Och problemet med bostadsmarknaden löses definitivt inte genom amorteringskravet!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *