Bostadskrisen är en politisk skapelse

I förra veckan lyfte Stockholmsmoderaterna, SvD Debatt 14/4, förtjänstfullt fram reformbehovet för att lösa den akuta bostadskrisen. Jag instämmer helt i att om vi på allvar menar att vi har en kris på bostadsmarknaden också behöver agera som att det är en kris. Fyra av de fem skarpa förslagen gäller politiska beslut för att skapa undantag från vissa plan- och byggregler i syfte att öka bostadsbyggandet i Stockholm. Det är mycket bra och nödvändiga initiativ för att snabbt kunna öka byggandet och ta Stockholm ur bokrisen.

Men Moderaternas femte förslag, en uppmaning till parterna på bostadsmarknaden att lösa hyressättningen, är inte att ta politiskt ansvar. Bostadskrisen är en politisk skapelse, därför kommer det också att krävas politiska beslut för att komma till rätta med detta misslyckande. OECD, IMF, EU, Boverket, regeringens långtidsutredning med flera beskriver behovet av nödvändiga politiska reformer som inkluderar hyressättningen på den svenska bostadsmarknaden. Många har också lanserat väl genomarbetade reformprogram på hyresområdet, till exempel Hyresutredningen 2012, Bokriskommittén 2014 och långtidsutredningens delrapport 2015.

Att som Moderaterna än en gång peka på parterna att lösa hyressättningen i Stockholm är att ducka i en politisk het fråga. Vi på Fastighetsägarna Stockholm har verkligen försökt. Sedan 2001 har vi, inom ramen för ett trepartssamarbete med Hyresgästföreningen och de kommunägda bostadsföretagen i Stockholm, fört samtal, överläggningar, förhandlingar och träffat överenskommelser för att försöka förbättra hyressättningen. Vi har nu i 15 år arbetat med att ta fram olika hyressättningsmatriser och hyressättningsmodeller. Vi var exempelvis 2011 långt framme med en Stockholmsmodell, där just läget skulle få ökad betydelse. Men motståndet från de förtroendevalda i Hyresgästföreningen Region Stockholm var för stort, och de hoppade 2011 av införandet av en ny hyressättningsmodell.

Hyresgästföreningen har av politiken fått mandatet och vetorätten att säga nej. Och de hyresgäster som sitter som beslutande förtroendevalda och samtidigt är insiders på hyresmarknaden i Stockholm har också sagt just nej till alla de reformer som skulle innebära en bättre fungerande hyresmarknad och ge möjlighet för de som står utanför att komma in på bostadsmarknaden. De vill inte att hyran ska höjas för hyreslägenheter i attraktiva lägen. Fastighetsägarna Stockholm har även försökt att via domstol få igenom Stockholmsmodellen, men fått nej även där. Efter några år av stiltje i samarbetet startade så trepartssamtalen igen, men i februari i år tog vi beslutet att efter ytterligare två års resultatlöst arbete avbryta överläggningar med Hyresgästföreningen och de kommunägda bostadsföretagen om en ny hyresmodell för Stockholm. Förutsättningarna och förhoppningen att Hyresgästföreningens förtroendevalda denna gång skulle säga ja till reformen finns inte.

För att lösa bostadskrisen krävs det politiska beslut. Och det kommer att kräva svåra kompromisser av alla partier – även av Moderaterna i Stockholm. Även vi partsföreträdare måste vara beredda att kompromissa för att skapa det nödvändiga handlingsutrymmet för en ny politik. Och det är just detta som de pågående bostadspolitiska samtalen i riksdagen måste handla om – att hitta politiska överenskommelser som i grunden reformerar bostadsmarknaden och ger förutsättningar för att kraftigt öka bostadsbyggandet.

Precis som många statliga utredningar och experter fört fram vill också Fastighetsägarna att hyressättningssystemet reformeras – med bibehållet starkt konsumentskydd. Att släppa hyrorna helt oreglerade är inte ett seriöst alternativ. Vid nyproduktion måste inflyttande hyresgäst och hyresvärd dock friare än i dag få komma överens om hyran och andra villkor. Det skulle stimulera utvecklingen av hyresrätten som upplåtelseform och ge ökad förutsägbarhet för hyresvärden, vilket vore ett viktigt steg för att öka byggandet av hyreslägenheter. Nya avtalsformer, med flerårsavtal och indexerade hyror, kan också ge hyresgästen ökad trygghet. På sikt måste även det befintliga beståndet omfattas av nya regler, bland annat för att häva inlåsningseffekterna, öka rörligheten och få ett effektivare nyttjande av de bostäder som redan är byggda.

Och precis som Moderaterna själva säger i avslutningen av sin debattartikel: Stockholm behöver fler bostäder och färre regleringar, hinder och riksintressen. Då borde de även räkna in hyresregleringen – om de inte tar sitt ansvar och diskuterar även detta hinder för en fungerande bostadsmarknad i Stockholm kommer bostadsbristen att bestå.

Publicerat av

Henrik Tufvesson

Henrik Tufvesson

Henrik Tufvesson, näringspolitisk direktör, Fastighetsägarna Stockholm. Stockholmare sedan 1982, men med sporthjärtat kvar i uppväxtstaden Västerås. På Fastighetsägarna sedan nov 2000, med tidigare meriter från HSB, SABO och Konkurrensverket. Arbetar i gränslandet mellan politik och näringsliv och brinner för att skapa en väl fungerande fastighetsmarknad för alla som vill förverkliga sina liv i Stockholm.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *