Svenskt Näringsliv om bokrisen

I sin rapport  Det ekonomiska läget – Maj 2016  presenterar Svenskt Näringsliv en fördjupning om bostadsbristen och behoven av politiska reformer på bostadsmarknaden. Hela rapporten är läsvärd och fördjupningen är extra läsvärd. Därför återger jag fördjupningstexten här i ett blogginlägg

Text från Svenskt Näringslivs rapport Det ekonomiska läget – Maj 2016:

Bostadsbrist, befolkningsökning och tillväxt

Det råder sedan en tid bostadsbrist på många håll i Sverige. Problemen är särskilt stora i attraktiva storstadsregioner där arbetsmarknaden är relativt god.

I dessa regioner har befolkningen de senaste decennierna ökat långt mer än bostadsbyggandet (se diagram 17).

diagram1 SN

Bostadsbristen kan leda till att företag inte lyckas rekrytera den personal som efterfrågas. Svenskt Näringsliv har i en enkät riktad till våra medlemsföretag försökt få en bild av hur stort detta problem är bland landets företag (se tabell 5).

Av de 1408 svarande företagen hade 61 procent upplevt rekryteringsproblem det senaste året. 19 procent upplevde att bostadsbristen hade försvårat rekryteringen av personal och 11 procent svarade att bostadsbristen rent av hade gjort att rekryteringsförsök hade misslyckats. Detta innebär att matchningen för dessa 11 procent företag inte har blivit optimal och att dessa företag därmed inte kommer kunna utnyttja sin fulla potential till tillväxt framöver. Bristen på bostäder i regioner där jobben finns riskerar därför att bidra till sammantaget ökade matchningsproblem på arbetsmarknaden och att företag hämmas i sina tillväxtambitioner.

Dessa problem riskerar att öka i takt med att konjunkturläget förbättras ytterligare under kommande år. Bostadsbristen är därmed inte enbart en allvarlig kris för de som är i akut behov av bostad utan även för den ekonomiska tillväxten som helhet.

Kriser i vår omvärld har den senaste tiden gjort att allt fler människor sökt sig till Sverige. Asylinvandringen har ökat och befolkningsprognoserna för de närmaste åren har skjutit i höjden (se diagram 18). Detta riskerar att ytterligare förvärra bostadsbristen i våra storstadsregioner om inte bostadsmarknaden reformeras på ett sätt som möjliggör ett större byggande och ett bättre utnyttjande av den befintliga bostadsstocken.diagram2 SN

Trångboddheten är redan idag ökande i många delar av Sverige (se diagram 19). Denna utveckling lär fortsätta i takt med att nybyggnationen inte förmår hålla jämna steg med befolkningsökningen.

Dagens reglering av hyressättningen har lett till att färre hyresrätter har byggts än vad som efterfrågats. Problemet är särskilt stort i vår huvudstad där det i Stockholms län står över 400 000 människor i bostadskö, vilket kan jämföras med 100 000 år 2004. Kötiden för en hyresrätt i Stockholms innerstad är nu närmare 20 år. Orsakerna till de långa kötiderna är inte enbart en följd av ett lågt utbud av hyresrätter. De förmånliga hyrorna i attraktiva innerstadslägen, vilket är en konsekvens av hyresregleringen, gör att många också spekulerar i att få en bostad.

Hyresregleringen gör därmed att kötiderna för de i störst behov av en hyresrätt blir onödigt långa. En avreglering av hyressättningen kan öka nybyggnationen och omsättningen i beståndet. En friare prissättning utan bortre tidsgräns för nybyggnation skulle öka incitamenten till byggande och vara positivt för utbudet av hyresrätter. Förändringar av hyressättningen i det befintliga beståndet är mer komplicerat. De indirekta subventionerna som nuvarande hyresgäster i attraktiva områden får ta del av gör att flyttbenägenheten är kraftigt begränsad och utnyttjandet av det befintliga beståndet ineffektivt. Detta är ett stort problem och dagens alltmer akuta bostadsbrist gör att steg mot mer marknadsmässiga hyror kan behöva vidtas. Eventuellt skulle problemet initialt kunna mildras genom att låta lägesfaktorn få en ökad betydelse i hyresförhandlingarna.

En mängd försvårande regler i plan- och bygglovsprocessen gör att det kan ta alltför lång tid från idé till färdig bostad. Den akuta bostadsbristen gör att regelförenklingar kan behöva genomföras. Om detta inte sker är risken stor för fortsatt underutbud av bostäder samt att de boende får fortsätta att betala en stor del av notan via högre hyror och lån. Vidare bör det kommunala planmonopolet ses över i syfte att öka tillgången på mark i attraktiva kranskommuner till våra storstäder. Man bör även se till att kommunerna inte försöker kringgå förbudet mot att ställa egna tekniska egenskapskrav på byggandet, något som driver upp kostnader och minskar exploateringsgraden.

Sammantaget står svensk bostadsmarknad inför betydande utmaningar. Åtgärder som förmår göra marknaden mer effektiv och som ökar incitamenten till nybyggnation är av stor betydelse för att Sverige ska nå sin fulla tillväxtpotential de kommande decennierna.

 

 

 

Publicerat av

Rikard Silverfur

Rikard Silverfur

Rikard Silverfur, näringspolitisk expert. Civilingenjör Väg- och Vattenbyggnadskonst och stockholmare med både nationell och internationell erfarenhet av bygg-, anläggnings- och fastighetsteknik.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *