Lovvärt från Klimatanpassningsutredningen

Jag har nu läst förslagen i ”Vem har ansvaret?” SOU 2017:42 som presenterades 29 maj 2017 av Klimatanpassningsutredningen.

Bra att alla kommuner ska inventera risker och ta fram strategi

Enligt utredningen ska kommuner inventera risker för bland annat översvämningar, ras och skred. Utifrån inventeringen ska kommunerna ta fram en klimatanpassningsstrategi.

Ett mycket bra förslag. Flera kommuner har redan insett att detta behövs och redan påbörjat ett sådant arbete. Med ett lagkrav kommer alla kommuner att jobba aktivt med klimatanpassning.

Utredningen föreslår att övergripande myndighetsansvaret för klimatanpassningsfrågor samlas hos Boverket, inklusive att ta fram riktlinjer för byggande och anpassning.

Det är positivt att det nu splittrade ansvaret samordnas hos en myndighet.

Fastighetsägare kan bidra mer, men kan och ska inte ta över delansvar för vattentjänster

Utredningen föreslår att Vattentjänstlagen kompletteras så att kommunen ges större möjlighet att ställa krav på fastighetsägare.

Fastighetsägare kan definitivt bidra till klimatanpassning genom att t ex hantera ökade regnmängder på sin fastighet. Framför allt bör man som fastighetsägare skydda sin fastighet mot översvämningar. Se gärna Fastighetsägarnas korta film om klimatsäkring av fastigheter.

Men att gå så långt att ge kommuner möjlighet att tvinga fastighetsägare att axla delar av kommunens ansvar för vattentjänster är för långtgående och en lagteknisk udda konstruktion. Det är, och måste fortsatt vara, kommunen (eller va-hållaren) som tillhandahåller och därmed ansvarar för vattentjänster. Även om andemeningen från utredningen är lovvärd är vald lösning inte oproblematisk. Frågan är om det praktiskt genomförbart. En uppluckring av ansvaret kan få oöverskådliga konsekvenser. Dessa konsekvenser har utredningen heller inte förmått presentera (se avsnitt 10.3.5 i betänkandet). Bara det faktum att konsekvensutredning saknas för ett föreslaget delat ansvar gör förslaget svårgenomförbart.

Ingen ifrågasätter att kommun och va-hållare har ansvaret för vattentjänster när va-systemen klarar av att hantera dagvatten. När regnen blir kraftigare och oftare förekommande ska ansvaret helt plötsligt delas. Kan man ta ansvar när det går bra, får man också ta ansvar när utmaningar uppstår.

Ska framgång nås krävs andra lösningar som utgår från samarbetslösningar framför att det offentliga ska ges möjlighet att skjuta ifrån sig ansvar. Fastighetsägare samarbetar gärna för att nå den bästa lösningen för klimatanpassning, men ansvaret för vattentjänster ska ligga fast hos kommun och va-hållare.

Beakta risker men undvik bygglovsförbud

För gamla detaljplaner som inte hanterar riskfrågan föreslås att ett bygglovsförbud införs för riskområden.

Det är bra att frågan uppmärksammas. Även här föreslår dock utredningen en lagteknisk udda konstruktion när bygglovsansökan ska hanteras annorlunda beroende på om det är under eller efter en detaljplans genomförandetid.  Grundproblematiken ligger hos gamla och ej uppdaterade detaljplaner. Det korrekta vore naturligtvis att adressera detaljplanernas brister framför att införa ett bygglovsförbud.

Ambitionen är rätt. Klimatriskerna bör beaktas vid bygglovsgivning, men att via bygglovsförbud göra ingrepp i äganderätten och eventuellt begränsa byggrätter är nog inte förenligt med den grundlagsskyddade äganderätten. Mitt förslag är att skrivningarna mildras från att vara ett förbud avhängigt Detaljplanens genomförandetid till att bli ett krav på att klimatriskerna ska beaktas vid bygglovshantering. Det harmoniserar bättre med hur PBL är avsedd att fungera.

Dela gärna!
Share on FacebookShare on LinkedInTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Publicerat av

Rikard Silverfur

Rikard Silverfur

Rikard Silverfur, näringspolitisk expert. Civilingenjör Väg- och Vattenbyggnadskonst och stockholmare med både nationell och internationell erfarenhet av bygg-, anläggnings- och fastighetsteknik.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *