Insikter från förr ger goda utsikter för framtiden

Visioner om staden kan aldrig nås utan lyhördhet för marknaden och ett heltäckande kunskapsunderlag om ekonomiska fundamenta som påverkar stadsbyggnaden. Det framstår som ett slående faktum för den som läser Norrmalmsregleringen av ekonomhistoriker Jan Jörnmark.

Ingen som befunnit sig i Stockholms city på senare år kan ha undgått uppgraderingen som pågår där nu. Att det händer just nu är ingen en slump utan beror på ett par sammanfallande faktorer. Kvarteren runt Brunkebergstorg och Gallerian byggdes för ungefär ett halvt sekel sedan i samband med omdaningen av de gamla klarakvarteren och tiden har kommit för upprustning. Det är en naturlig del av fastigheters livscykel. Samtidigt valde två stora hyresgäster, de båda storbankerna SEB och Swedbank, att flytta ut sina huvudkontor från området. Plötsligt öppnades ett fönster för fastighetsägarna att utveckla de kvarter som tidigare varit halvdöda områden mitt i huvudstadens pulserande kärna och utveckla en mer levande stadsmiljö. Fastighetsägarna i city har drivit denna uppdatering av city i samverkan och i samklang med Stockholms stads vision för city.

En djupare förståelse och insikt kring varför Stockholm ser ut som det gör idag får den som läser skriften Norrmalmsregleringen av ekonomhistorikern Jan Jörnmark. Det är oundvikligt att inte notera starka paralleller mellan vad som händer i vår region idag och vad som skedde i Stockholm då för ett halvt sekel sedan. Samt att dra viktiga slutsatser om morgondagen.

Då var det en uttalad plan att glesa ut stadens befolkning. Med facit i hand kan vi konstatera att det inte var någon långsiktigt hållbar plan. Utglesningen genomfördes till priset av bland annat fördubblad kommunalskatt och enorma svårigheter att avsluta omdaningen av Stockholms city söder om Klarabergsgatan. Detta skildrar Jörnmark mycket förtjänstfullt i skriften. När nu Stockholmsregionen växer i en takt som inte skådats sedan miljonprogramsåren kan vi konstatera att en viktig lärdom från då är betydelsen av att staden växer genom förtätningar för att hitta ekonomiskt hållbara levande städer.

Planerarna då ville förvandla Stockholms city från att vara en tät stad med många boende till ett renodlat kontorscity. Så blev däremot inte fallet. Dels på grnd av att den planerade befolkningsminskningen i city blev alltför kraftfull och skedde främst i ”fel” områden (läs utglesning på Östermalm istället för ett trångt och smutsigt Södermalm). Dels på grund av att de stora företagen byggde kontor ute på malmarna istället för i city, bland annat för att de inte var intresserade av att bygga på de tomträtter som Stockholms stad erbjöd.

I den första delen av Norrmalmsregleringen var det detaljhandelns avreglering 1955 som kom att driva utvecklingen under den första delen av Norrmalmsregleringen (området norr om Klarabergsgatan och Hötorget. Staden fick flera stora varuhus och stora parkeringsplatser. Under den andra delen av regleringen hade köpkraften avtagit i och med att såväl arbetsplatserna etablerats i andra delar av staden som utglesningen av boende i och med att Stockholms befolkningsmässiga tyngdpunkt förskjuts kraftigt söderöver i kommunen. Det blev helt enkelt problem att hitta någon alls som ville etablera sig runt nuvarande Brunkebergstorg. Så hamnade till exempel kommunala Stockholms Auktionsverk i kvarteret. Jörnmark beskriver insiktsfullt den dramatik som faktiskt utspelade sig i Stockholms stadshus under perioden.

Vi kan använda historien för kunskap om varför saker och ting blev som de blev. Regleringar, skatter och ekonomiska incitament driver stadsutvecklingen och skapar möjligheter för den levande staden. Kommunala visioner behövs, men inget händer om inte det finns en marknad. Vi ser effekterna av dessa insikter också hur den uppgradering av city som sker just nu. Idag är det fastighetsägarna i city som med lyhördhet inför Stockholms stads vision för city väcker liv i döda kvarter.

Var tid har sina uppfattningar och dogmer. En lärdom är därför att sträva efter framtidssäkrade lösningar, dvs inte bygga in sig i lösningar som kan vara omoderna i framtiden utan skapar utrymme för flexibilitet och lyhördhet för framtida behov. Ett exempel är tilltron till bilen som frihets- och framtidssymbol i kombination med utbyggnaden av tunnelbanan har präglat hur Stockholm ser ut idag. Nu står vi inför nya språng genom de tre mobilitetstrenderna autonom, elektrifiering och delningsekonomi, kommer påverka vår framtida stad, fastigheter och livet där. På vilket sätt beror på hur de kombineras. En levande stad kräver människan i fokus.

Mycket är sig likt, men mycket har förändrats och än mer kommer förändras framöver. Nu står vi inför ett nytt paradigmskifte där framtidens stad och fastigheter på olika sätt kommer att omformas av den digitala transformationen. Exakt hur är det ingen som vet, just därför är det viktigt att inte bygga in staden i gamla strukturer utan i största möjliga mån bygga lösningar som är lyhörda för människors behov i framtidens stad.

Här hittar du skriften Norrmalmsregleringen och kan också titta på ett seminarium med Jan Jörnmark samt kommentarer av Henrik Nerlund, sekreterare i Rådet till skydd för Stockholms skönhet, kommenterar.

Du kan också lyssna till ett samtal med Jan Jörnmark i Stadspodden.

Publicerat av

Helena Olsson

Helena Olsson

Chef stadsutveckling samhälle, Fastighetsägarna Stockholm. Urban smånörd som gillar stad och dynamik, mat och musik.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *