Fastighetsägarna nya verklighet – rollen som dataägare

Fysiska utrymmen fylls med nya sensorer, kameror och enheter som samlar in enorma mängder data. De som äger och driver dessa fysiska utrymmen behöver fundera på integritets- och dataansvaret för datan då en stor del av dessa uppgifter är personliga.

Jag förespråkar att den vinnande och mest logiska affärsmodellen för fastighetsägare är en plattformsorienterad affärsmodell. Detta eftersom fastighetsägaren har och erbjuder tillgångar, användare och värdeskapande mekanismer. Jag får ofta frågor kring data – vem äger och har kontrollen över den, vem bestämmer hur, av vem och i vilket syfte den kan användas, och vilka fördelar har den? Hur kan data säljas och hur kan och ska den användas?

I oktober genomfördes ICDPPC 2018 (The International Conference of Data Protection and Privacy Commissioners) för att prata om just dataskydd och integritet. Med GDPR har politiken visat den goda viljan att även tänka på att skydda alla människors rättigheter – även på den digitala marknaden. Tim Cook, VD för Apple, var på plats och är en av få inom de stora tech-giganterna som faktiskt pratar om att integritet är en grundläggande mänsklig rättighet.

Varför behöver fastighetsägare tänka på detta?

När den snabba digitala utvecklingen med plattformsekonomi, delningsekonomi och nya typer av gränssnitt kopplas till digitala ekosystem i kombination med AI-plattformar – så handlar det i slutändan om det som förändras minst – människan och informationen om våra beteenden. Det är däri värdet ligger och gör att många företag tar genvägar för att få tillgång till mer och mer information om människan för att koppla det till en försäljning.

Det mesta – webbplatser vi besöker, de platser vi är på, de tv-program vi tittar på och de produkter vi köper – har blivit en yta för annonsörer. Tack vare internetanslutna enheter i hemmet och i städer så skapas nu mer data till dessa annonsbolag – där det självklart kan gå riktigt fel om man inte tänker på grundläggande principer. Ett exempel på en sådan annonsplats är den smarta termometern, Kinsa, som cirka en halv miljoner människor har köpt. Den sålde nämligen hälsodatan som den samlade in till annonsörer som kom med erbjudande hem på medicin.

Med det finns fler exempel som till exempel på företag som säljer information till app-tillverkare om vilka användare som har raderat app’ar på iOS och Android, så att dessa företag kan annonsera mer riktat för att vinna tillbaka användaren. Biltillverkaren GM har i samlat in information om vilka radiokanaler människor har lyssnat på i bilarna för att sälja den statistiken. Robotdammsugaren iRobot har i samarbete med Google samlat in information som medfört att Google kunnat inventera människors hem, likt Google Maps.

I städer används fler och fler kameror för ansiktsigenkänning med hjälp av AI-plattformar. Har du varit på Madison Square Garden eller Kennedy International Airport så är chansen stor att ditt ansikte har identifierats med hjälp av robotar och jämfört det mot en databas av kända brottslingar. Där skapar det en trygghet, men samma teknik används också i butiker och gallerior i New York helt utan att informera användarna. Det görs i syfte att samla in köpbeteenden för att förbättra upplevelsen, men även för att sälja varor. Så nu börjar allt fler fråga sig om det är rätt att det är så oreglerat hur data får användas? Det handlar om trygghet, men även om en otrygghet om vem som övervakar människor och hur denna data används? Denna teknik kommer snart att finnas i 3000 butiker via Amazon Go. I New York diskuteras det nu att införa en lagstiftning som kräver att företag ska avslöja om och hur de använder ansiktsigenkänningsteknik.

Vad innebär detta för fastighetsägare?

Att fastighetsbranschen kommer att behöva använda den nya tekniken för att få mer data från våra “fysiska ytor” är en självklarhet. Att erbjuda handlare mer information om hur människor rör sig och vad de gör i fastigheten är ett kraftfullt verktyg. Men de får inte göra det genom att utnyttja användarnas personliga data eller förtroende.

Tänk om det fanns en “datamärkning” precis som energiklassning på varje fastighet eller digital tjänst som presenterade hur varje byggnad installerat vilken typ av sensorer och kameror, vilken data som samlats in, för vilket syfte och med vem den delats med. Detta skulle göra att tekniken i fastigheten också gjorde fastighetsytor säkrare, hälsosammare och mer produktiva – utan att undergräva varje enskild användares integritet eller värdighet.

Vad ska man som fastighetsägare göra?

Det finns några enkla principer som dels finns med i framtida dataavtal men också som kom upp på ICDPPC.

  1. Alla företag borde utmana sig för att avkoda kunddata eller inte samla in data i första hand. Med andra ord i början ställa sig frågan: vad behöver vi denna data till istället för att bara samla in den först.
  2. Användare bör alltid på ett enkelt sätt veta vilken data som samlas in om dem och vad den samlas in för. För en del data behöver självklart användarna själva definiera vilken som är legitim för företag att samla in, spara använda sig av om dem.
  3. Alla företag som samlar in data bör utgå från att data är en tillgång som tillhör användarna – vilket gör att processen att få tillbaka data om sig själv borde vara lika självklar som processen att samla in data.
  4. Hantera personers data med hög säkerhet. Säkerhet är kärnan i alla personuppgifter och rätten till integritet.
  5. För att använda känslig data behövs ett uttryckt och frivilligt samtycke – t.ex. vid behandling av hälsouppgifter och biometriska uppgifter. Det är ett krav enligt GDPR.

Mitt bidrag är att självklart att fortsätta att prata om data och användningen av data, om möjligheterna, men också vad man behöver tänka på. För det handlar förutom samtycke också ett förhållningssätt hur man ser på vem som är ägare av data samt etiska regler hur data ska användas.

 

Inom kort kommer också underlag – partnerskapsavtal – att använda mot leverantörer för att säkerställa ett bra “dataskydd” mellan er som fastighetsägare och era hyresgäster och besökare.

Läs också på följande:

Förklaring om etik och dataskydd inom artificiell intelligens

https://www.privacyconference2018.org/system/files/2018-10/20180922_ICDPPC-40th_AI-Declaration_ADOPTED.pdf

Regeringens – Delningsekonomi, på användarnas villkor

https://www.regeringen.se/495f62/contentassets/82aabf7f731c4e18aaee3b8dc3621063/delningsekonomi–pa-anvandarnas-villkor-sou-201726

Hur ska fastighetsägare skapa förtroende kring hantering av hyresgästernas data

http://www.fastighetsagarbloggen.se/2018/04/hur-kan-fastighetsagare-skapa-fortroende-kring-hanteringen-av-hyresgasternas-data/

Källor:

https://www.nytimes.com/2018/10/23/business/media/fever-advertisements-medicine-clorox.html#click=https://t.co/aPaI4rVwP6

https://www.bbc.com/news/amp/technology-45963935

https://www.wsj.com/articles/nyc-councilman-aims-to-regulate-use-of-face-screening-technology-1539532800?redirect=amp#click=https://t.co/w2qzJ3AJIr

https://www.bloomberg.com/news/articles/2018-10-22/now-apps-can-track-you-even-after-you-uninstall-them?utm_medium=social&utm_campaign=socialflow-organic&cmpid=socialflow-twitter-business&utm_source=twitter&utm_content=business

https://nymag.com/intelligencer/2018/10/retailers-are-using-facial-recognition-technology-too.html

Publicerat av

Christoffer Börjesson

Christoffer Börjesson

CDO - Chief Digital Officer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *