Januariöverenskommelsen – vad betyder den för fastighetsbranschens hållbarhetsarbete?

Jag har tittat på de 73 punkterna hur ett hållbarhetsperspektiv för fastighetsbranschen. Förslagspunkterna återges inom parentes.

Det är idag svårt att sia om vad den aviserade gröna skatteväxling med höjda miljöskatter (5) konkret innebär. Vissa miljörelaterade skatteförslag återkommer längre ner i denna text.

Fastighetsägarna ingick inte i remissinstanserna när förslaget om statliga gröna obligationer kom fram. Grön finansiering är välkommen och på stark framväxande varför det bör diskuteras om det verkligen behövs statliga gröna obligationer (11) utöver de som finns och tillkommer. Därför är det bra att det är en försöksverksamhet som ska utvärderas.

Att det ska bli enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk (24) är naturligtvis lovande och positivt för fastighetsägare som vill bli mer självförsörjande av förnybar energi. Här är det viktigt att möjlighet att flytta denna energi mellan egna byggnader underlättas.

Nationell infrastrukturplan inklusive nya stambanor för höghastighetståg (28). Det finns fortfarande frågetecken om hur höghastighetsbanorna ska finansieras och om de undantränger infrastruktursatsningar i lokala arbetsmarknadsregioner men om dessa frågetecken hanteras är det positivt att knyta ihop storstadsregionerna.

Klimatpolitiska ramverket får genomslag (30). Även här är det svårt att sia om vilka konkreta effekter detta får i styrmedel som berör branschen. Rent allmänt är ambitionerna i ramverket goda.

Fossilfri laddning och tankning – infrastruktur byggs ut (31). Laddinfrastrukturen behöver byggas ut och det behöver samordnas. Om drygt ett år träder kraven enligt det reviderade direktivet för byggnaders energiprestanda ikraft och därmed vissa krav på fastighetsägare kring laddinfrastruktur. Men det kommer inte att räcka, elbilsägare kommer att behöva ladda på offentliga platser och längs våra vägar.

Skatt på förbränning av avfall (35) är en mycket omdebatterad fråga och jag är tveksam om det är rätt styrmedel. Om skatter ska införas borde fokus ligga på att få bort koldioxidutsläppen från förbränning. Dvs, en form av koldioxidskatt på förbränning snarare än avfallsskatt. I färdplanen för fossilfri uppvärmningssektor är CCS-anläggningar identifierade. Därför är det en bra satsning med investeringsstöd för testanläggningar för minusutsläpp (35).

Stadsmiljöavtalen ska utvecklas (36). Här vill jag se en utveckling så att Trafikverket själva omprioriterar sin verksamhet så att den bidrar till hållbara städer. Därför bör stadsmiljöavtalen utvecklas så att även Trafikverket arbetar i linje med dessa ambitioner.

Bilpooler stimuleras samt skatteregler ska underlätta för cykelpendling (36). Mobilitetsfrågan är på stark frammarsch, mobilitetslösningar framför p-norm kommer vi se mer av framöver. Här är det viktigt att förhålla sig till vem som tillhandahåller och ansvarar för mobilitetslösningar finns.

Översyn av regelverk för återvinning och hantering av avfall. Främja företagande inom cirkulära ekonomin. För ökad effektiv hushållsnära insamling.(38). Här bör ingångsvärden vara att förverkliga besluten om ett ökat producentansvar för insamlingen. Fastighetsägare och boende ska inte längre belastas med kostnader för producenternas insamling. Även det kommunala sopmonopolet bör luckras upp för att främja företagande inom cirkulär ekonomi. Ett enkelt sätt är att med litet penndrag att stryka ”därmed jämförligt hushållsavfall” från verksamheters avfall.

Det vore bra om produkter som ska ha ett produktpass även innefattar byggprodukter (38). Detta för att öka spårbarheten om vad som byggs in i byggnader. Här har vi tillskrivit EU-kommissionen om att detta bör inkluderas i byggproduktförordningen.

Riksintresset (46) måste ses över. Genom att sätta upp nya kriterier samt ”börja om på ny kula” där tveksamma riksintressen tas bort  kommer nya platser öppnas upp för hållbar förtätning.

Ställ minimikrav vid byggande utifrån ett livscykelperspektiv (48). Här är jag varm anhängare av att man tar ett helhetsgrepp över hela livscykeln. Det av Boverket remitterade förslaget om att klimatdeklarera endast byggskedet utan minimikrav tror jag gör mer skada än nytta då det leder in branschen på fel spår. Utan att dissa trä menar jag är det principiellt fel att överenskommelsen så dogmatiskt pekar ut träbyggande är oroande, låt materialen tävla på sina egna meriter. Jag vill vare sig tala illa om, eller favorisera, något material framför något annat. Lek med tanken att överenskommelsen pekat ut lera istf trä. När riksdagen redan förbjudit särkrav är det oklokt att regeringen driver dem.

Publicerat av

Rikard Silverfur

Rikard Silverfur

Rikard Silverfur, näringspolitisk expert. Civilingenjör Väg- och Vattenbyggnadskonst och stockholmare med både nationell och internationell erfarenhet av bygg-, anläggnings- och fastighetsteknik.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *