Hyresgästföreningens dubbla ansikte om ägarförhållanden

8396871--

Efter Folkpartiets och Centerpartiets respektive utspel kring en förändrad hyreslagstiftning börjar vi se en alltmer utbredd samsyn beträffande vilka åtgärder som är nödvändiga för att få bukt med problemen på dagens bostadshyresmarknad.

Men Hyresgästföreningen är sin vana trogen av en annan uppfattning och det är med näbbar och klor de klamrar sig fast i gamla lösningar, som dessutom skapades för att rätta till helt andra problem än de vi ser idag.

På Hem & hyra har man publicerat en artikel där Hyresgästföreningens förbundsjurist P-G Nyström ondgör sig över att de kommunägda bostadsbolagen måste agera på lika villkor som de privatägda. Han hävdar att hyresgästerna därmed betalar dubbelskatt, för att bolagen betalar ut vinst till sina ägare (det vill säga kommuninvånarna) och vill därför ändra tillbaka den lag som kräver affärsmässighet hos kommunägda bolag.

Som kommuninvånare blir jag provocerad av en sådan skrivning, eftersom det tvärtom innebär att Nyström tycker att jag, och alla andra skattebetalare i Västerås stad där jag hör hemma, ska subventionera hyresboendet – enbart till de kommuninvånare som hyr bostad hos det kommunägda bolaget nota bene.

Jag begriper inte hur Hyresgästföreningen resonerar när de å ena sidan hävdar att de kommunägda bostadsbolagen ska agera på samma marknad som de privatägda, men att villkoren ska vara ojämlika?

Det är ett obestridligt faktum att ett kommunägt bolag, oavsett marknad, har en helt annan trygghet med skattebetalarnas plånböcker som säkerhet. Att ett ägarkollektiv enbart skulle agera säkerhet utan att begära ut någon form av vinst är befängt.

Att EU-domstolen vid en prövning sannolikt dömt ut det svenska systemet, med en skattesubventionerade bolag utan vinstkrav på en konkurrensutsatt marknad, verkar inte bekomma Hyresgästföreningen och dennes förbundsjurist.

Det måste vara oerhört bekvämt av Hyresgästföreningen att i vissa lägen beskriva hyresgästerna som ägare, det vill säga när vi pratar vinstuttag, och om skattekollektivet som ägare när vi pratar säkerhet och kapitaltillskott.

Världsfrånvänt om du frågar mig.

Stockholms infrastruktur ger livslåga till hela landet

Att stänga Bromma flygplats skulle kväva tillväxten i många andra delar av landet. Förbifart Stockholm skulle spara tid för miljontals människor i vardagen. Framtiden för dessa viktiga trafiknav, som påverkar näringsliv och arbetsmarknad över hela landet, måste därför avgöras med beaktande av intressen utanför Stockholm och stadens miljöpolitik.

 

Vi har under de senare åren glatt åt oss en god tillväxt i de flesta medelstora städer i Sverige. En viktig förutsättning för lokal tillväxt utanför storstäderna är goda kommunikationer till desamma, särskilt till huvudstaden. Det går inte att sticka under stol med att Stockholmsregionen är den viktigaste motorn för landets ekonomi.

airplanewebb

Trafikverket har pekat ut flygplatsen som ett riksintresse. Nästan hälften av avgångarna från exempelvis Sundsvall, Östersund och Umeå landar idag på Bromma. Arlandas ledning har låtit meddela att det inte finns några möjligheter att flytta trafiken från Bromma till Arlanda. Bil eller tåg tur och retur till nämnda orter tar en hel arbetsdag i anspråk, i bästa fall. Lokala representanter från näringsliv och kommunledningar på de orter som stängs ute vid en nedläggning av Bromma flygplats har flaggat för drastiska konsekvenser för näringslivet. Signalerna från våra medlemsföretag gör att vi från Fastighetsägarna MittNord instämmer i deras dystra analys.

Förbifart Stockholm skulle korta restiden mellan stadens södra och norra delar väsentligt, vilket inte bara skulle gynna boende i huvudstaden. Även här är sträckdragningen betydelsefull för många orter utanför Stockholms län. Den försening som byggstoppet innebär kommer enligt Sveriges byggindustrier uppgå till 1 miljard kronor i skattepengar. Det röd-grön-rosa styret i Stockholms stad vill nu istället satsa trängselskattepengar på en utbyggnad av Stockholms kollektivtrafik. Dessa två infrastruktursatsningar kan inte ställas mot varandra menar vi. Så länge vägarna är avgörande, som i det här fallet, för en fungerande person- och godstrafik bör vi investera i transportsträckor som klarar av den kraftiga befolkningstillväxt som Stockholms- och Mälardalsregionen står inför.

Förbifart Stockholm är, sitt namn till trots, också kopplat till intressen som finns utanför Stockholms innerstad. Bromma flygplats är en livslåga för entreprenörskap och företagande i stora delar av landet. Politikerna måste därför ta oron och protesterna på allvar och inse de allvarliga samhällsekonomiska konsekvenser som blir följden i form av förlorade arbetstillfällen och utebliven tillväxt i hela Sverige.

Björn Söderholm, VD, Fastighetsägarna MittNord

 

Fördubblade skatter förödande för företagen

I Sverige har vi alltid betalt skatt utifrån resultat. Enligt Företagsskattekommitténs förslag skall företagen betala skatt även om de går med förlust, om förlusten beror på att räntorna ökat kraftigt. Förslaget skulle därmed drabba två typer av företag hårdast, kapitalintensiva företag och företag i tillväxtfas som behöver lån för att kunna utveckla sin verksamhet och växa. Dessa två företagstyper finns det många av inom fastighetsbranschen.

Vi har från våra medlemsföretag tagit del av många exempel på hur förslaget, om det blev verklighet, skulle drabba fastighetsföretagen negativt. Ett av exempel är ett familjeföretag i Mellansverige, som till hälften belånat marknadsvärdet av sitt fastighetsbestånd och skulle få fördubblad skatt från 250 tkr till 500 tkr på grund av det slopade ränteavdraget. Om räntan då går upp till de nivåer som Riksbanken förutspådde för att inte säga varnade för bara för något år sedan, skulle detta välskötta företag närma sig röda siffror på slutraden. Men företaget skulle lika fullt betala en halv miljon kronor i skatt, befängt eller hur?!                     Västerås

Den fundamentala förändring som förslaget innebär, det vill säga att företag kan få betala skatt utan att ha gjort vinst, är förstås förödande för det enskilda företaget. Och i slutändan även för dess hyresgäster… Det skulle också skapa en enorm företagsekonomisk osäkerhet vilket skulle hämma investeringsviljan i hela branschen. Om vi inte pratar om utländska investerare förstås, de skulle kunna åtnjuta en klar konkurrensfördel jämfört med svenska företag, eftersom de inte drabbas av samma finansiella kostnader eller risker. I sammanhanget bör också nämnas att detsamma gäller vissa andra ägarformer i Sverige.

Vi får tydliga signaler från våra medlemsföretag att Företagsskattekommitténs förslag inte bara fördjupar den orättvisa skattesituationen för många bostadsfastighetsbolag, som exempelvis idag inte kan kvitta ingående moms utan också är branschhämmande och direkt tillväxtfientligt. Bostadsbristen, utebliven nyproduktion och upprustning av miljonprogrammet är heta politiska ämnen idag, där är finansieringsfrågan är en mycket stor del av utmaningen. Med hyresregleringen i ena änden och en oförstående kommitté i den andra, undrar i vart fall vi vem ska betala för de skenande finansiella kostnaderna som dessa kapitalintensiva utmaningar innebär? Vi får med detta sagt, hoppas att kloka politiker oavsett färg inser att Företagsskattekommitténs förslag gör sig bäst i pappersinsamlingen och det snarast möjligt.

Björn Söderholm, VD, Fastighetsägarna MittNord

Nytt skatteförslag hotar välfärden

Företagsskattekommitténs förslag om ändrad bolagsskatt och omfattande begränsningar av ränteavdragen innebär i korthet att företag inte ska kunna göra skattemässiga avdrag för räntekostnader. Det här slår extra hårt mot kapitaltunga verksamheter med låg avkastning, så som fastighetsbolag, medan tjänsteföretag blir vinnare.

Bostadsbristen har blivit, om inte en het så åtminstone en ljummen potatis i politikernas valkampanjer. Från vissa håll har kommit löften om tusentals nya bostäder som ska byggas. Företagsskattekommitténs förslag, som försvårar eller till och med omöjliggör nyproduktion, skapar en uppenbar politisk målkonflikt.

Förslaget slår hårt mot små och medelstora fastighetsägare. Fastighetsbranschen kommer att få en skattehöjning på 3,2 miljarder kronor. Risken är stor att fastighetsvärden kan sjunka med 10 – 15 procent, vilket också får negativa konsekvenser för bankerna och den finansiella stabiliteten.

Kommersiella fastighetsägare kan i ett fåtal fall rätta till siffrorna genom att justera hyresnivåerna. På bostadssidan saknas den möjligheten helt. Hyresbostaden är en viktig byggsten för välfärdssamhället, men redan idag är den skattemässigt missgynnad gentemot bostadsrätter och villor. Skulle förslaget bli verklighet är det en ny smäll mot hyresgästerna och en obegriplig handbroms för tillväxt och välfärd.

Politiker: Våga gör bostadspolitiken till en valfråga!

Varje valår efterfrågar vi på Fastighetsägarna en tydligare ambition kring bostadspolitiken från våra riksdagspartier. I höstas tändes en liten låga i debatten kring hyresrätten, efter Reinhold Lennebos debatt på SVT Aktuellt med Hyresgästföreningens Barbro Engman i november. Det var Boverkets rapport ”Bostadsbristen och hyressättningssystemet” som belyste bristerna med dagens hyressättning kopplat till bostadsbristen, vilket till och med fick en av kvällstidningarnas ledarsida att förorda avreglering.

Även erkända auktoriteter inom nationalekonomi vidimerade Boverkets analys, exempelvis  Assar Lindbeck. Men från de politiska partierna hördes inte ett knyst. Vi förstår att hyressättningsfrågan är komplex och opinionsmässigt oattraktiv att ta i, men vi oroar oss för huruvida politikerna verkligen förstår vikten av att diskutera förbättrade villkor på bostadsmarknaden. Och det är inte bara hyresrätten som misshandlas, även de andra upplåtelseformerna kommer i kläm, genom kommunala särkrav, lånetak och slopat reavinstuppskov. Det senare skapar inlåsningseffekter i form av uteblivna flyttkedjor och minskad rörlighet på bostadsmarknaden.

Syftet med lånetaket är förstås gott, men det finns andra mindre marknadshämmande metoder att ta till, exempelvis olika varianter avamorteringskrav. Det finns konkreta och verksamma sätt att komma till rätta med bostadsbristen och den låga nyproduktionen. Fastighetsekonomen Stellan Lundström sammanfattar receptet bra. Jag hoppas att våra politiker är varse vilken betydelse en flexibel och fungerande bostadsmarknad har för tillväxt och arbetsmarknad. I så fall förväntar jag mig inget annat än att bostadsfrågor blir en het valfråga. Vi kommer åtminstone göra vad vi kan för att så ska bli fallet.

Björn Söderholm, VD, Fastighetsägarna MittNord