Business Improvement Districts inspirerar vidare

I veckan presenterade Anna König Jerlmyr (M), oppositionsborgarråd i Stockholms stad, initiativet Trygg Stad, Stockholm BIDs. Förslaget presenterades på ett välbesökt frukostseminarium. Läs mer om det här .

Förslaget är att 100 miljoner kronor sätts av under en fyraårsperiod till tolv platser i Stockholm som ska få stöd från kommunen för anställd platsansvarig, städning, tillsyn, drift och underhåll, belysning, möbleringar och andra fysiska förbättringar liksom aktiviteter. Systematiskt trygghetsarbete ska göras genom kontinuerliga trygghetsmätningar. Det låter som mumma för alla oss som varit på en ”BID-resa” till Manhattan kommer tillbaka nyfrälsta.

Utgångspunkten för en god stadsmiljö är att sätta människorna i centrum. Trivsamma städer är trygga städer. Att åstadkomma det är inte svårare än att sköta om genom att hålla rent och snyggt i stadens mellanrum. Många aktörer har inflytande över och påverkar våra stadsmiljöer. Fastighetsägare och kommuner är de aktörer som har störst rådighet över stadsrummet.

Fortsätt läsa Business Improvement Districts inspirerar vidare

Insikter från förr ger goda utsikter för framtiden

Visioner om staden kan aldrig nås utan lyhördhet för marknaden och ett heltäckande kunskapsunderlag om ekonomiska fundamenta som påverkar stadsbyggnaden. Det framstår som ett slående faktum för den som läser Norrmalmsregleringen av ekonomhistoriker Jan Jörnmark.

Ingen som befunnit sig i Stockholms city på senare år kan ha undgått uppgraderingen som pågår där nu. Att det händer just nu är ingen en slump utan beror på ett par sammanfallande faktorer. Kvarteren runt Brunkebergstorg och Gallerian byggdes för ungefär ett halvt sekel sedan i samband med omdaningen av de gamla klarakvarteren och tiden har kommit för upprustning. Det är en naturlig del av fastigheters livscykel. Samtidigt valde två stora hyresgäster, de båda storbankerna SEB och Swedbank, att flytta ut sina huvudkontor från området. Plötsligt öppnades ett fönster för fastighetsägarna att utveckla de kvarter som tidigare varit halvdöda områden mitt i huvudstadens pulserande kärna och utveckla en mer levande stadsmiljö. Fastighetsägarna i city har drivit denna uppdatering av city i samverkan och i samklang med Stockholms stads vision för city.

Fortsätt läsa Insikter från förr ger goda utsikter för framtiden

Affärsutveckling med fokus på kunden

När en bransch står inför en digital omvandlingsprocess, där jag skulle säga att fastighetsbranschen är idag, är det nyttigt att ta ett utifrån och in-perspektiv och se vad det finns för lärdomar att dra från andra branscher som redan genomgått en digital transformering. Därför bjöd vi på Fastighetsägarna Stockholm in Fredric Karén, chefredaktör på SvD och som har lett tidningens digitala utvecklingsarbete sedan 2013, för att berätta om hur det anrika medieföretaget Svenska Dagbladet gått från djupaste kris till att radikalt vända trenden uppåt genom att använda sig av teknikens möjligheter.

Fortsätt läsa Affärsutveckling med fokus på kunden

En digital infrastruktur för människor närmre varandra

Under denna rubriken hade jag förmånen att prata på Business Arenas Framtidsforum 21 september. Här är mitt manus:

Få begrepp rymmer så starka kontraster som digitalisering.

Å ena sidan – OPERSONLIGT OCH DISTANSERAT
Den del av digitaliseringen som handlar om automatisering och robotisering. Och det faktum att den digitaliserade och virtuella världen har blivit en parallellvärld till att ses ”i köttet”.

Å andra sidan – MÄNSKLIGT OCH NÄRA
Digitaliseringen sätter människan i fokus och för människor närmare varandra.

Jag vill lyfta tre aspekter på det mänskliga och nära.

Fortsätt läsa En digital infrastruktur för människor närmre varandra

Mobilitetstjänster är en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge

Den här veckan är det den Europeiska mobilitetsveckan som i år har temat ’Sharing gets you further’. För många växande städer är frågan om smart, hållbar och bättre framkomlighet en av planerarnas främsta utmaningarna. När trängseln ökar och markvärden stiger, ökar behovet av att se över prioriteringar i gaturummet för att främja framkomlighet och optimera användningen av gatumark. Trafikplanerarnas arbete handlar mycket om att styra över till kapacitetsstarka transporter (kollektivtrafik, cykel och gående) och att vika gatumarken till förmån för människor och fordon i rörelse framför stillastående diton (varken köer eller gatuparkering anses önskvärt).

Vid sidan om den traditionella stadsplaneringen möjliggör genomslaget av delningsekonomi och digitalisering en effektivare användning av delade resurser och ungdomsundersökningar visar hur i unga är mer intresserade av att använda, inte att äga, prylar (inklusive bil). Sammantaget kan vi konstatera att mobilitetstjänster kommer att vara en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge.

Fortsätt läsa Mobilitetstjänster är en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge

Människor, möten och mingel

Många människor, möten och mingel – det är essensen av Almedalen. Under några dagar i juli hinns otaliga samtal med. De allra flesta spontana men också några ordnade. Själv satt jag med i ett par runda bordssamtal om digitaliseringen i fastighetsbranschen och livet mellan husen.

Digitaliseringssamtalet var det vi på Fastighetsägarna som stod värd. Vi bjöd in beslutsfattare, fastighetsbolag och experter. En viktig utgångspunkt för mötet var att vi från Fastighetsägarna vill att branschen ska driva och inte drabbas av digitaliseringen. Runt bordet satt bland annat bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson.  Peter Eriksson kom för att lyssna till branschen efter vilka åtgärder som efterfrågas för en digital omställning. Fortsätt läsa Människor, möten och mingel

Armkrok – det nya samverkan?

Årets genombrottsfråga inom fastighets- och stadsutvecklingsområdet som är de bostadssociala perspektiven och socialt hållbar stad. Frågan adresseras i flera aspekter. Genom segregationen, att klyftorna mellan olika stadsdelar ökar, att efterfrågan inte är det samma som behov när det gäller nybyggnation och bostadskris mm. Det är en välkommen utveckling att allt fler ser vilken verklighet som bostadspolitiken faktiskt har att navigera i. Är kartan felritad är det knappast lätt att hitta rätt. Trygghetsfrågor i synnerhet i socioekonomiskt svaga områden uppmärksammades också i flertalet partiledares tal.

På temat social hållbarhet fick jag möjlighet att lyssna till Byggvestas amerikanska ägare Laurie McDonald Jonsson och höra hennes inspirerande berättelse om sina möten med Rinkebyborna och om hur hon nu tar Malmösuccén Yalla trappan till Rinkeby genom Yalla Rinkeby .  Detta är ett gott exempel på hur fastighetsägande är samhällsbyggande. Lika imponerad blir jag inte när politiker (på båda sidor om blockgränsen) pratar om privata företags sociala initiativ som något som (enkom) görs av behjärtansvärda skäl. Fastighetsägande är en näringsverksamhet, att hyresgästerna har sysselsättning och en stadsdel mår väl är bra för affären. Att insatser som främjar detta också har behjärtansvärda effekter, det är snarare en bonus.

Avslutningsvis verkar armkrok vara det nya samverka. Kanske kan detta tolkas som samverkan är ett handslag som man släpper, medan armkrok håller man kvar. Vem vet?

 

Debaser som stadslivsmotor

En viktig motor för Stockholms stadsliv, Debaser Medis, har alltså efter många turer knuffats ut ur sina lokaler i Medborgarhuset av kommunala Fastighetskontoret.

Jag skulle kunna anföra mina personliga argument kring varför jag tycker att just Debaser Medis är en så bra konsertarena, mina minnen därifrån, vilken plats jag brukar stå på när jag tittat på de där banden som är sådär lagom stora för att passa på en mer intim spelplats än de större och mer opersonliga.

Men jag vill istället som hastigast sätta detta i en lite större stadsutvecklingsperspektiv. Fortsätt läsa Debaser som stadslivsmotor

Människor dras till andra människor

Det var budskapet när Helle Søholt från danska arkitektbyrån Gehl Architects höll en inspirationsföreläsning tidigare i veckan då vi på Fastighetsägarna Stockholm hade glädjen att stå värd när Nätverket för värdeskapande stadsutveckling ordnade en eftermiddag på temat hur vi skapar attraktiva städer.

Människor dras till andra människor. Det är lika enkelt som genialt. Precis som ett exempel på detta – i Staffanstorp vistas fem gånger så många utanför Icabutiken jämfört med på torget. Fortsätt läsa Människor dras till andra människor

Kan vi börja prata stadsmoral?

I åtta år bodde jag i en bostadsrättsförening mitt emot en funkisbasar-länga på Kungsholmen i Stockholm. Till Icabutiken som huserade där smet jag ner och kompletteringshandlade till middagen medan grytorna stod på spisen och puttrade. Här gjorde min son sin snatteridebut som tvååring när han tog ett äpple (som jag gick tillbaks och betalade). Det var en sann lyx att bo mitt i stan, på tredje våningen, strax ovanför gatlamporna och ha en tvåvåningsbyggnad mitt över.

Basaren

För ca 10 år sedan gick SKB, som äger basarlängan, ut med budskapet att alla de som står i kö till deras lägenheter inte kunde räkna med att få någon bostad via dem. Tiden var inne för SKB att ta fram ett förslag om att riva befintligt hus och bygga ett nytt med många bostäder. Jag satt själv i vår bostadsförenings styrelse då. Förslag om att motsätta sig planerna på att bygga ett hus på 7-11 våningar mitt emot vårt kom såklart upp i styrelsen. Var jag emot bygget? Självklart inte. Styrelsen beslutade att den som var emot fick protestera på egen hand, inte genom hela bostadsrättsföreningen. Det ska erkännas att jag var glad att få ha bott med det öppna läget i så många år. Men städers lockelser är just dynamik och ständig utveckling. Aldrig att jag skulle sätta mina egna intressen framför en välkomnande och öppen attityd till fler grannar. Om några månader rivs basaren. Jag gillar funkis, men älskar städer som växer och lever.

Vi måste ta nimbyismen på allvar. Annars kommer vi sakta men säkert att släcka pulsen i våra städer. Fenomen som tidigare var relativt isolerat till det ägda boendet har nu även spridit sig till hyresgäster. Fortsätt läsa Kan vi börja prata stadsmoral?