En digital infrastruktur för människor närmre varandra

Under denna rubriken hade jag förmånen att prata på Business Arenas Framtidsforum 21 september. Här är mitt manus:

Få begrepp rymmer så starka kontraster som digitalisering.

Å ena sidan – OPERSONLIGT OCH DISTANSERAT
Den del av digitaliseringen som handlar om automatisering och robotisering. Och det faktum att den digitaliserade och virtuella världen har blivit en parallellvärld till att ses ”i köttet”.

Å andra sidan – MÄNSKLIGT OCH NÄRA
Digitaliseringen sätter människan i fokus och för människor närmare varandra.

Jag vill lyfta tre aspekter på det mänskliga och nära.

Fortsätt läsa En digital infrastruktur för människor närmre varandra

Mobilitetstjänster är en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge

Den här veckan är det den Europeiska mobilitetsveckan som i år har temat ’Sharing gets you further’. För många växande städer är frågan om smart, hållbar och bättre framkomlighet en av planerarnas främsta utmaningarna. När trängseln ökar och markvärden stiger, ökar behovet av att se över prioriteringar i gaturummet för att främja framkomlighet och optimera användningen av gatumark. Trafikplanerarnas arbete handlar mycket om att styra över till kapacitetsstarka transporter (kollektivtrafik, cykel och gående) och att vika gatumarken till förmån för människor och fordon i rörelse framför stillastående diton (varken köer eller gatuparkering anses önskvärt).

Vid sidan om den traditionella stadsplaneringen möjliggör genomslaget av delningsekonomi och digitalisering en effektivare användning av delade resurser och ungdomsundersökningar visar hur i unga är mer intresserade av att använda, inte att äga, prylar (inklusive bil). Sammantaget kan vi konstatera att mobilitetstjänster kommer att vara en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge.

Fortsätt läsa Mobilitetstjänster är en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge

Människor, möten och mingel

Många människor, möten och mingel – det är essensen av Almedalen. Under några dagar i juli hinns otaliga samtal med. De allra flesta spontana men också några ordnade. Själv satt jag med i ett par runda bordssamtal om digitaliseringen i fastighetsbranschen och livet mellan husen.

Digitaliseringssamtalet var det vi på Fastighetsägarna som stod värd. Vi bjöd in beslutsfattare, fastighetsbolag och experter. En viktig utgångspunkt för mötet var att vi från Fastighetsägarna vill att branschen ska driva och inte drabbas av digitaliseringen. Runt bordet satt bland annat bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson.  Peter Eriksson kom för att lyssna till branschen efter vilka åtgärder som efterfrågas för en digital omställning. Fortsätt läsa Människor, möten och mingel

Armkrok – det nya samverkan?

Årets genombrottsfråga inom fastighets- och stadsutvecklingsområdet som är de bostadssociala perspektiven och socialt hållbar stad. Frågan adresseras i flera aspekter. Genom segregationen, att klyftorna mellan olika stadsdelar ökar, att efterfrågan inte är det samma som behov när det gäller nybyggnation och bostadskris mm. Det är en välkommen utveckling att allt fler ser vilken verklighet som bostadspolitiken faktiskt har att navigera i. Är kartan felritad är det knappast lätt att hitta rätt. Trygghetsfrågor i synnerhet i socioekonomiskt svaga områden uppmärksammades också i flertalet partiledares tal.

På temat social hållbarhet fick jag möjlighet att lyssna till Byggvestas amerikanska ägare Laurie McDonald Jonsson och höra hennes inspirerande berättelse om sina möten med Rinkebyborna och om hur hon nu tar Malmösuccén Yalla trappan till Rinkeby genom Yalla Rinkeby .  Detta är ett gott exempel på hur fastighetsägande är samhällsbyggande. Lika imponerad blir jag inte när politiker (på båda sidor om blockgränsen) pratar om privata företags sociala initiativ som något som (enkom) görs av behjärtansvärda skäl. Fastighetsägande är en näringsverksamhet, att hyresgästerna har sysselsättning och en stadsdel mår väl är bra för affären. Att insatser som främjar detta också har behjärtansvärda effekter, det är snarare en bonus.

Avslutningsvis verkar armkrok vara det nya samverka. Kanske kan detta tolkas som samverkan är ett handslag som man släpper, medan armkrok håller man kvar. Vem vet?

 

Debaser som stadslivsmotor

En viktig motor för Stockholms stadsliv, Debaser Medis, har alltså efter många turer knuffats ut ur sina lokaler i Medborgarhuset av kommunala Fastighetskontoret.

Jag skulle kunna anföra mina personliga argument kring varför jag tycker att just Debaser Medis är en så bra konsertarena, mina minnen därifrån, vilken plats jag brukar stå på när jag tittat på de där banden som är sådär lagom stora för att passa på en mer intim spelplats än de större och mer opersonliga.

Men jag vill istället som hastigast sätta detta i en lite större stadsutvecklingsperspektiv. Fortsätt läsa Debaser som stadslivsmotor

Människor dras till andra människor

Det var budskapet när Helle Søholt från danska arkitektbyrån Gehl Architects höll en inspirationsföreläsning tidigare i veckan då vi på Fastighetsägarna Stockholm hade glädjen att stå värd när Nätverket för värdeskapande stadsutveckling ordnade en eftermiddag på temat hur vi skapar attraktiva städer.

Människor dras till andra människor. Det är lika enkelt som genialt. Precis som ett exempel på detta – i Staffanstorp vistas fem gånger så många utanför Icabutiken jämfört med på torget. Fortsätt läsa Människor dras till andra människor

Kan vi börja prata stadsmoral?

I åtta år bodde jag i en bostadsrättsförening mitt emot en funkisbasar-länga på Kungsholmen i Stockholm. Till Icabutiken som huserade där smet jag ner och kompletteringshandlade till middagen medan grytorna stod på spisen och puttrade. Här gjorde min son sin snatteridebut som tvååring när han tog ett äpple (som jag gick tillbaks och betalade). Det var en sann lyx att bo mitt i stan, på tredje våningen, strax ovanför gatlamporna och ha en tvåvåningsbyggnad mitt över.

Basaren

För ca 10 år sedan gick SKB, som äger basarlängan, ut med budskapet att alla de som står i kö till deras lägenheter inte kunde räkna med att få någon bostad via dem. Tiden var inne för SKB att ta fram ett förslag om att riva befintligt hus och bygga ett nytt med många bostäder. Jag satt själv i vår bostadsförenings styrelse då. Förslag om att motsätta sig planerna på att bygga ett hus på 7-11 våningar mitt emot vårt kom såklart upp i styrelsen. Var jag emot bygget? Självklart inte. Styrelsen beslutade att den som var emot fick protestera på egen hand, inte genom hela bostadsrättsföreningen. Det ska erkännas att jag var glad att få ha bott med det öppna läget i så många år. Men städers lockelser är just dynamik och ständig utveckling. Aldrig att jag skulle sätta mina egna intressen framför en välkomnande och öppen attityd till fler grannar. Om några månader rivs basaren. Jag gillar funkis, men älskar städer som växer och lever.

Vi måste ta nimbyismen på allvar. Annars kommer vi sakta men säkert att släcka pulsen i våra städer. Fenomen som tidigare var relativt isolerat till det ägda boendet har nu även spridit sig till hyresgäster. Fortsätt läsa Kan vi börja prata stadsmoral?

Framtidens Stockholm byggs inte av sig självt – Yimbypriset 2015

415352-stockholm-ballon-7Jag har hamnat i väldigt gott sällskap när jag nu har fått äran att vara med i juryn för Yimbypriset till Albert Lindhagens minne. Det är ett viktigt pris i dessa tider där en ny årsring ska byggas i Stockholmsregionen. Framtidens Stockholm byggs inte av sig självt utan alla positiva krafter förtjänar att lyftas fram, oavsett om det handlar om bedrifter som skapar fler bostäder och bättre stadsmiljöer, är nytänkande eller belyser positiva perspektiv av en växande region.

Nu har jag veckan ut för att fundera på vem som jag tycker är den mest värdiga vinnaren. Den 15 november är deadline. Nedan har jag gjort några noteringar på mina egna tankar kring de fem finalisterna.

Fortsätt läsa Framtidens Stockholm byggs inte av sig självt – Yimbypriset 2015