Januariöverenskommelsen – vad betyder den för fastighetsbranschens hållbarhetsarbete?

Jag har tittat på de 73 punkterna hur ett hållbarhetsperspektiv för fastighetsbranschen. Förslagspunkterna återges inom parentes.

Det är idag svårt att sia om vad den aviserade gröna skatteväxling med höjda miljöskatter (5) konkret innebär. Vissa miljörelaterade skatteförslag återkommer längre ner i denna text.

Fastighetsägarna ingick inte i remissinstanserna när förslaget om statliga gröna obligationer kom fram. Grön finansiering är välkommen och på stark framväxande varför det bör diskuteras om det verkligen behövs statliga gröna obligationer (11) utöver de som finns och tillkommer. Därför är det bra att det är en försöksverksamhet som ska utvärderas.

Att det ska bli enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk (24) är naturligtvis lovande och positivt för fastighetsägare som vill bli mer självförsörjande av förnybar energi. Här är det viktigt att möjlighet att flytta denna energi mellan egna byggnader underlättas.

Nationell infrastrukturplan inklusive nya stambanor för höghastighetståg (28). Det finns fortfarande frågetecken om hur höghastighetsbanorna ska finansieras och om de undantränger infrastruktursatsningar i lokala arbetsmarknadsregioner men om dessa frågetecken hanteras är det positivt att knyta ihop storstadsregionerna.

Klimatpolitiska ramverket får genomslag (30). Även här är det svårt att sia om vilka konkreta effekter detta får i styrmedel som berör branschen. Rent allmänt är ambitionerna i ramverket goda.

Fossilfri laddning och tankning – infrastruktur byggs ut (31). Laddinfrastrukturen behöver byggas ut och det behöver samordnas. Om drygt ett år träder kraven enligt det reviderade direktivet för byggnaders energiprestanda ikraft och därmed vissa krav på fastighetsägare kring laddinfrastruktur. Men det kommer inte att räcka, elbilsägare kommer att behöva ladda på offentliga platser och längs våra vägar.

Skatt på förbränning av avfall (35) är en mycket omdebatterad fråga och jag är tveksam om det är rätt styrmedel. Om skatter ska införas borde fokus ligga på att få bort koldioxidutsläppen från förbränning. Dvs, en form av koldioxidskatt på förbränning snarare än avfallsskatt. I färdplanen för fossilfri uppvärmningssektor är CCS-anläggningar identifierade. Därför är det en bra satsning med investeringsstöd för testanläggningar för minusutsläpp (35).

Stadsmiljöavtalen ska utvecklas (36). Här vill jag se en utveckling så att Trafikverket själva omprioriterar sin verksamhet så att den bidrar till hållbara städer. Därför bör stadsmiljöavtalen utvecklas så att även Trafikverket arbetar i linje med dessa ambitioner.

Bilpooler stimuleras samt skatteregler ska underlätta för cykelpendling (36). Mobilitetsfrågan är på stark frammarsch, mobilitetslösningar framför p-norm kommer vi se mer av framöver. Här är det viktigt att förhålla sig till vem som tillhandahåller och ansvarar för mobilitetslösningar finns.

Översyn av regelverk för återvinning och hantering av avfall. Främja företagande inom cirkulära ekonomin. För ökad effektiv hushållsnära insamling.(38). Här bör ingångsvärden vara att förverkliga besluten om ett ökat producentansvar för insamlingen. Fastighetsägare och boende ska inte längre belastas med kostnader för producenternas insamling. Även det kommunala sopmonopolet bör luckras upp för att främja företagande inom cirkulär ekonomi. Ett enkelt sätt är att med litet penndrag att stryka ”därmed jämförligt hushållsavfall” från verksamheters avfall.

Det vore bra om produkter som ska ha ett produktpass även innefattar byggprodukter (38). Detta för att öka spårbarheten om vad som byggs in i byggnader. Här har vi tillskrivit EU-kommissionen om att detta bör inkluderas i byggproduktförordningen.

Riksintresset (46) måste ses över. Genom att sätta upp nya kriterier samt ”börja om på ny kula” där tveksamma riksintressen tas bort  kommer nya platser öppnas upp för hållbar förtätning.

Ställ minimikrav vid byggande utifrån ett livscykelperspektiv (48). Här är jag varm anhängare av att man tar ett helhetsgrepp över hela livscykeln. Det av Boverket remitterade förslaget om att klimatdeklarera endast byggskedet utan minimikrav tror jag gör mer skada än nytta då det leder in branschen på fel spår. Utan att dissa trä menar jag är det principiellt fel att överenskommelsen så dogmatiskt pekar ut träbyggande är oroande, låt materialen tävla på sina egna meriter. Jag vill vare sig tala illa om, eller favorisera, något material framför något annat. Lek med tanken att överenskommelsen pekat ut lera istf trä. När riksdagen redan förbjudit särkrav är det oklokt att regeringen driver dem.

Boverket måste utreda konsekvenser av nya regler för OVK

Boverket har nu i december ändrat sina regler för Obligatorisk ventilationskontroll, OVK.

För det första så sänktes kompetenskraven för OVK-kontrollanter då det finns för få kontrollanter. Det kan definitivt ifrågasättas huruvida det främjar god inomhusmiljö att sänka kompetenskraven på kontrollanter. Särskilt som forskningsinstitutet Rise tidigare i år genomförde en enkät där de intervjuade ansåg att OVK blivit allt sämre. Bland de svagheter som lyftes fram var: Fortsätt läsa Boverket måste utreda konsekvenser av nya regler för OVK

Har det skapats en ”Lex Postnord”?

Lex Postnord: ”Missköter du ditt statliga uppdrag tillräckligt illa & tillräckligt länge kommer regeringen med lättnader.”

Är det så man ska se på regeringens lagrådsremiss?

Så enkelt är det inte. Visserligen har Postnord misskött sig grovt. Det har nog inte undgått någon. Det ska de rätteligen ha, och har fått, skarp kritik för. Kritik som de dock inte verkar ta till sig. Mycket lite, om någon förbättring kan skönjas. Inte osannolikt kan det ha att göra med att Postnord hade på känn vilka lättnader som regeringen hade på gång. Fortsätt läsa Har det skapats en ”Lex Postnord”?

Retroaktivt bygglovsförbud sabbar digitaliseringen

Fastighetsägarna har i sitt remissvar på Klimatanpassningsutredningens betänkande avstyrkt tankarna på retroaktiva bygglovsförbud.

Motivet för vårt avstyrkande är i huvudsak att det strider mot Plan- och bygglagens funktionssätt. Bygglovsskedet är inte avsett för att i efterhand hantera saker som hör hemma i detaljplaneskedet. PBLs grundfunktionssätt är att om en potentiell byggnad uppfyller BBR och detaljplanen ska den få byggas. Fortsätt läsa Retroaktivt bygglovsförbud sabbar digitaliseringen

Lovvärt från Klimatanpassningsutredningen

Jag har nu läst förslagen i ”Vem har ansvaret?” SOU 2017:42 som presenterades 29 maj 2017 av Klimatanpassningsutredningen.

Bra att alla kommuner ska inventera risker och ta fram strategi

Enligt utredningen ska kommuner inventera risker för bland annat översvämningar, ras och skred. Utifrån inventeringen ska kommunerna ta fram en klimatanpassningsstrategi.

Ett mycket bra förslag. Flera kommuner har redan insett att detta behövs och redan påbörjat ett sådant arbete. Med ett lagkrav kommer alla kommuner att jobba aktivt med klimatanpassning.

Utredningen föreslår att övergripande myndighetsansvaret för klimatanpassningsfrågor samlas hos Boverket, inklusive att ta fram riktlinjer för byggande och anpassning.

Det är positivt att det nu splittrade ansvaret samordnas hos en myndighet.

Fastighetsägare kan bidra mer, men kan och ska inte ta över delansvar för vattentjänster

Fortsätt läsa Lovvärt från Klimatanpassningsutredningen

Tre tips till översynen av byggregler

Skärmklipp från presskonferens

30 miljoner ska leda till mer ändamålsenliga byggregler. Tvåmannakommittén, bestående av Anna Sander och Kurt Eliasson, får möjlighet att ta ett rejält grepp för att komma till rätta med regelkrånglet. Det är dock fortfarande lite oklart vad Bostadsministern egentligen menar när han pratar om ett ”regelkrångel”.

Fortsätt läsa Tre tips till översynen av byggregler

Så skapar regeringen fler överklaganden

Regeringen har idag (2017-02-06) offentliggjort promemorian  Ett aktivitetskrav för rätt att överklaga vissa beslut om lov m.m.

Regeringen föreslår att överklagande av vissa lov- och förhandsbesked endast ska få göras av den som skriftligen har framfört synpunkter på ansökan som inte har blivit tillgodosedda. Så är det för detaljplaner idag och regeringen vill införa liknande förfarande kring bygglov som avviker från detaljplan eller områdesbestämmelse samt för bygglov där det saknas detaljplan eller områdesbestämmelse. I en skriftlig underrättelse där sakägare lämnas tillfälle att yttra sig kring sökt lov ska kommunen upplysa om begränsningen av rätten att överklaga. Möjligheten för byggnadsnämnden att anslå underrättelsen på kommunens hemsida dras in.

Kommuner föreslås alltså skicka ut fysiska brev till sakägare (hej digitalisering…) och skriva dem på näsan att ”om du inte kommer in med synpunkter nu så förlorar du chansen att överklaga”. Ambitionen att minska antalet överklaganden och därmed snabba på bygglovprocessen är bra. Jag tror dock att föreslaget förfarande kommer att få precis motsatt effekt mot vad som önskas. Fortsätt läsa Så skapar regeringen fler överklaganden

Samarbeta med dina leverantörer kring hållbarhet

Socialt ansvarstagande i leverantörskedjan betraktas idag som någonting som  företag förväntas arbeta med. Frågan har gått från att ses som ett frivilligt åtagande till att betraktas som en helt naturlig del i företagsverksamheten.

Att arbeta med socialt ansvarstagande i leverantörskedjan är i första hand att samarbeta med sina leverantörer för att säkerställa korrekta sociala och miljömässiga villkor. Fler och fler fastighetsföretag ställer sociala hållbarhetskrav på sina leverantörer. Det är bra. Ett fastighetsföretag kan ha upp till flera tusen olika leverantörer och att ställa sociala hållbarhetskrav på dessa får stor påverkan.

Fortsätt läsa Samarbeta med dina leverantörer kring hållbarhet

Brandskydd är en social trygghetsfråga

Ibland tar det lite tid innan polletten faller ner.

Jag ansvarar för Fastighetsägarna Sveriges övergripande brandskyddsfrågor. I den egenskapen representerar jag Fastighetsägarna i Boverkets referensgrupp brandskydd  , MSBs Nationella samverkansgrupp för brandskyddsfrågor samt Brandskyddsföreningens representantskap

Utöver att medverka i dessa sammanslutningar ansvarar jag för Fastighetsägarnas handbok i Systematisk Brandskyddsarbete (Köp!) samt deltar i uppdateringen av brandskyddsklausulen till Fastighetsägarnas lokalhyresavtal

Som organisation erbjuder vi flera utbildningar i Brandskydda din fastighet och våra regioner har tagit fram olika förmånsavtal med leverantörer av brandrelaterade tjänster och produkter. Gott så!

Den 25/11 möttes den nationella samverkansgruppen hos MSB. De givande diskussionerna på mötet gjorde att jag gjorde en mental förflyttning. En förflyttning som jag tror vore bra om fler gjorde. Trots mitt förhållandevis stora engagemang i brandskyddsfrågor har jag hittills betraktat brandskydd ur ett regelverks- och säkerhets-/skyddsperspektiv, lite tekniskt och ingenjörsmässigt om ni så vill. Den förflyttning jag mentalt gjorde under mötet var att börja betrakta brandskydd ur ett socialt perspektiv, som en social trygghetsfråga. Fortsätt läsa Brandskydd är en social trygghetsfråga

Regelverken ändras inte med mer pengar, Baylan.

Energiminister Ibrahim Baylan erkänner i en intervju  i SVT att elnätsföretagens prisökningar är en ”väldigt olycklig händelseutveckling”. Men istället för att hantera frågan nu väntar Baylan till 2020. Det är inte hållbart. Fortsätt läsa Regelverken ändras inte med mer pengar, Baylan.