Samhällsutvecklingens doldis

 

Det är lätt att bli hemmablind. Det man arbetar intensivt med hela dagarna är så viktigt att man utgår från att alla känner till det. Därför blir man så förvånad när motsatsen uppenbarar sig. Fastighetsbranschen är sannolikt den bransch som syns och hörs minst i förhållande till den påverkan den har på samhällsutvecklingen. Visste du till exempel att fastighetsbranschen står för drygt 7 procent av Sveriges BNP och betalar 80 miljarder i skatt? Det täcker med råge kostnaderna för sjukvård och social omsorg i statens budget. Omkring 74 000 människor är anställda i branschen och skapar jobb för ytterligare omkring 100 000 människor. Det är fler människor än den totala folkmängden i Blekinge.

Rudolf Antoni

När en gata byggs om, när staden pryds av konstverk eller då bostäder ordnas fram för behövande tror de flesta att kommunen ligger bakom. Och visst kan det vara så det ligger till, men minst lika ofta kommer den här sortens initiativ från näringslivet och fastighetsföretag är särskilt engagerade i denna typ av samhällsförstärkande processer. Fastighetsägandet är starkt förknippat med långsiktighet och ett lokalt engagemang som sträcker sig långt utanför det enskilda husets fyra väggar. Byggnaderna står där de står. Jag brukar därför säga att det viktigaste sättet för fastighetsföretag att säkra sin investering och få en positiv värdeutveckling är att bidra till en positiv samhällsutveckling.

Att fastighetsbranschen är en viktig del av samhällsväven blir oerhört tydligt när vi på Fastighetsägarna nu utvecklar seminarieprogrammet för vår storsatsning Nordic Property Expo. Innehållet rör sig från rena investeringsforum till diskussioner om matens betydelse för staden. Det handlar om politisk analys, hur vi löser bostadsbristen och vad vi ska göra med våra butikslokaler när handeln blir digital. Det handlar också om gröna investeringar, social hållbarhet och hur en feministisk stadsplanering kan se ut. Vi spänner över ämnen som terroristsäkrade stadsmiljöer, nyheter inom proptech och digitalisering och de stora byggföretagens syn på konjunkturen. Det blir nyheter och trender inom arkitektur, framtidens kontorsmiljöer, hållbara transportsystem och konsumtion. Med andra ord är det frågor som spänner över hela samhällets planering och berör människor i deras vardag.

I alla dessa frågor är fastighetsbranschen med och försöker bidra till en positiv utveckling. Men mycket arbete återstår och utmaningar finns det gott om. Visserligen är fastighetsbranschen bäst på börsen när det gäller representation av kvinnor i ledningsgrupper och styrelser – 45 procent. Vi driver i mängder av projekt utvecklingen av trygghet i våra städer och utsläppen av växthusgaser från bostäder och lokaler har minskat med 88 procent sedan 1990. Men vi är långt ifrån klara. När jag får frågan om vad jag jobbar med brukar jag svara att jag jobbar för att den bästa branschen ska bli ännu bättre.

Vi ses på Nordic Property Expo den 11-12 september!

 

Stockholm på Mipim 2018

Fastighets- och regionmässan Mipim (Le marché international des professionnels de l’immobilier) i den sydfranska staden Cannes är världens största årliga internationella mötesplats för aktörer inom samhällsbyggnad. I år kom det under andra veckan i mars närmare 26 000 besökare, varav 2 600 utställare, från över 100 olika länder. Av dessa är ungefär 5 400 fastighetsinvesterare. Drygt 1 000 av Mipimbesökarna är svenska politiker, fastighetsägare, fastighetskonsulter och andra aktörer med fokus på samhällsbyggnad.

Fortsätt läsa Stockholm på Mipim 2018

Bostadsförsörjningskrisen underskattad

Under de senaste åren har vi kunnat glädjas åt ett uppsving i bostadsbyggandet. Prognoserna har förvisso varit överoptimistiska, orsaksanalyserna tveksamma och de första tecknen på avmattning har kunnat skönjas, men ändå. Bygg- och mäklarstatistik ger dock en mycket begränsad bild av verkligheten. I själva verket befinner sig svensk bostadsförsörjning i kris.

När boendelösningar som användes för 1910-talets nödbostäder återkommer har cirkeln av 100 års social bostadspolitik slutits. Och trots högkonjunktur ser det inte ljust ut. Tvärtom.

Vi har studerat statistik som är avsevärt mörkare än den bygg- och mäklarstatistik vi dagligen kan läsa om i tidningarnas näringslivsdelar och publicerar i dag en rapport som beskriver behovet av nytänkande inom svensk bostadspolitik för att undvika ytterligare social utslagning. Fortsätt läsa Bostadsförsörjningskrisen underskattad

Skatteförslag hotar bostadsbyggandet

Regeringen har en uttalad målsättning om 250 000 nya bostäder till 2020. Samtidigt föreslår samma regering ränteavdragsbegränsningar som slår hårt mot investeringar i fastigheter. Begränsade ränteavdragsmöjligheter riskerar också att fundamentalt ändra på grundregeln att skatt endast betalas av företag som gör vinst. Blir förslaget verklighet kommer fastighetsbolag att få betala skatt trots att de gör förlust och då behöver man ställa sig frågan om detta på sikt kommer att gälla allt företagande i Sverige? Dessutom har Paketeringsutredningen föreslagit ytterligare en höjd skatt på fastighetsföretag. Detta är en ekvation som för mig och många andra är svår att få ihop.

Fortsätt läsa Skatteförslag hotar bostadsbyggandet

Vilka sociala hållbarhetskrav väntar framtidens fastighetsägare?

Idag väljer allt fler kommuner att arbeta med social hållbarhet på olika sätt. Tydligast blir det kanske inom planering och byggande av nya bostadsområden och stadsdelar där den sociala hållbarheten kan vara en del av profileringen kring projekten. Vilka krav ställer det i sin tur på framtidens fastighetsägare?

För att dagens och morgondagens fastighetsägare ska vara rustade att möta de förväntningar som kommunerna ställer gör vi på Fastighetsägarna Stockholm en undersökning under hösten 2017 där vi frågar kommunerna i länet vilka sociala hållbarhetskrav man ställer inom framförallt samhällsbyggnadsområdet. Det kommer att bli spännande att se det samlade resultatet och det kommer förhoppningsvis ge oss bättre kunskap om kommunernas arbete.

Social hållbarhet har blivit ett begrepp man pratar om. Det är inte bara inom fastighetsbranschen som det har fått mycket större utrymme och uppmärksamhet under senare år. Oavsett om det handlar om livsmedelsproduktion, turism, industri eller finansiell verksamhet så är det allt fler företag som lyfter den sociala hållbarheten och inte bara den gröna, ekologiska dimensionen som vi är vana vid sedan länge. Och inom fastighetsbranschen blomstrar engagemanget och det finns en flora av olika initiativ som handlar om allt från insatser i utanförskapsområden till samverkan för levande stadsdelar.

Fortsätt läsa Vilka sociala hållbarhetskrav väntar framtidens fastighetsägare?

Hyresfastigheter fortfarande en mycket god affär – om de säljs

 

De som är verksamma som fastighetsägare i Stockholm anser att hyresrättens framtid är hotad. Och Hyresgästföreningens vinklade rapporter och pressutspel i kombination med deras agerande i de Kafkaliknande hyresförhandlingarna som tvingar fram extremt låga hyresuppgörelser påverkar i hög grad fastighetsägares framtidstro.

Demoskop har på vårt uppdrag frågat 762 fastighetsägare i Stockholmsregionen: Vad anser du vara de största hoten mot hyresrättens (bostad) framtid? Endast 2 % av fastighetsägarna angav svaret ”Finns inget hot mot hyresrättens framtid”. Hela 98 % av fastighetsägarna, och 100 % av de som äger enbart/huvudsakligen bostadsfastigheter, angav att hyresrätten är hotad. Enligt svaren i Demoskopenkäten kan hotet mot hyresrättens framtid knytas till tre tydliga orsaker; kombinationen högt marknadsvärde och låg avkastning påskyndar försäljning och ombildning till bostadsrätt, hyresutvecklingen ger inte tillräcklig hög avkastning för långsiktigt ägande av hyresrätter och förhandlingsprocessen med Hyresgästföreningen är för utdragen och oförutsägbar. Fortsätt läsa Hyresfastigheter fortfarande en mycket god affär – om de säljs

Stadsutvecklingstrender 2017…

160404 Fastighetsägarna Rudolf Antoni
160404 Fastighetsägarna
Rudolf Antoni

Att sia om framtiden är alltid vanskligt. De antaganden man gör baseras av förklarliga skäl på det vi vet idag, vilket förstås helt kan ställas på ända av någonting oväntat som händer imorgon. De senaste åren har vi sett en rad förändringar när det gäller utvecklingen av våra städer och livet däri. Ett exempel på detta är en kraftigt ökad urbanisering och ett lika tydligt uppsving för stadslivet som ideal. Det gäller inte bara för ungdomar och karriärister, utan lika mycket för seniorer och barnfamiljer, där allt fler nu vill bo i staden. Vi har även sett hur bostadsbristen, som var en icke-fråga för bara några år sedan, har blivit till sprängstoff i den politiska debatten. Många städer har därtill börjat ställa om sitt bilberoende till fördel för cykel- och kollektivtrafik. Tiggeri och EU-migranter har blivit en självklar del av stadsbilden och stadspolitik, det vill säga vad som ska byggas, samt hur och var staden ska utvecklas, har blivit ett samtalsämne för en bred allmänhet. Fortsätt läsa Stadsutvecklingstrender 2017…

Hyresrätten måste reformeras om den ska bestå

Jag och Rudolf Antoni skrev den 15 december nedanstående replik på pensionärorganisationernas inlägg på GP Debatt.

Hyresrätten är en fantastisk boendeform. Du har kort bindningstid och det behövs ingen stor kapitalinsats. Om vitvarorna går sönder byts de ut och detsamma gäller om taket behöver lagas eller trapphuset städas.

Hyresrätten är idealisk för den som inte orkar eller hinner med det underhåll som hus och tomt kräver och för den som inte vill eller kan köpa sitt boende. Trots det håller hyresrätten successivt på att försvinna. Det visar inte minst färska siffror från Boplats Göteborg där antalet annonserade lägenheter i år minskat med 17 procent samtidigt som antalet sökande per lägenhet ökat med 26 procent. Kötiden är många år.

Fortsätt läsa Hyresrätten måste reformeras om den ska bestå

Hyresrätten är hotad – törs politikerna ta i problemen?

Den 12 december skrev jag nedanstående debattartikel på GP Debatt.

Snart ett år har gått sedan hyresförhandlingarna för drygt 43 000 lägenheter strandade i januari. Hittills har endast ett fåtal lägenheter prövats. I nuvarande takt tar det flera hundra år innan hyrorna för 2016 fastställts. Under tiden byggs en hyresskuld upp för tusentals göteborgare, då Hyresgästföreningen (HGF) vägrar medverka till en förlikning.

I november vann Fastighetsägarna ett principiellt viktigt avgörande i hyresnämnden. HGF försökte då fördröja prövningarna, genom att framföra processtekniska invändningar som för en lekman är obegripliga. I stället borde man som ansvarstagande part medverka till att hitta en lösning.

Fortsätt läsa Hyresrätten är hotad – törs politikerna ta i problemen?

Frågan om hyresreglering måste nå utanför filterbubblan

Det är aldrig speciellt kul att erkänna sin okunnighet. Men jag ska erkänna att innan jag började jobba på fastighetsägarna hade jag ganska dålig vetskap om hur hyresförhandlingar och hyresreglering fungerar. Jag tror dock inte att det bara är jag som är dåligt insatt – utan ganska många, och att det också är en orsakerna till att det inte händer något. I vår egen filterbubbla har vi koll, men utanför är det inte en fråga att sätta sig in i – där handlar det fortsatt om nidbilden av girige fastighetsägaren mot den lilla människan. Därför är många både dåligt insatta och ointresserade av att förstå eller förändra hyresregleringen.

Så, hur är det då? Fortsätt läsa Frågan om hyresreglering måste nå utanför filterbubblan