Regeringen backar om kritiserad solenergiskatt?

Kritiken var hård och rättvis när regeringen införde skatt på solenergi som innebär att juridiska personer, med mer än 255 kW solceller, måste betala energiskatt för den el de inte längre köper när de tillverkar egen solel.

Bland annat så skrev flera av Sveriges största fastighetsägare gemensamt att de nya skattereglerna är ”ett dråpslag mot solenergi” . Vidare skriver de att om en fjärdedel av landets befintliga, södervända tak användes, skulle 10 procent av landets elförsörjning komma från solen. Idag kommer endast en tusendel av vårt elbehov från solen.3962985-solar-panel

Även Familjebostäders miljöchef är kritisk och säger följande

– Vi kan inte satsa mer på solcellsanläggningar eftersom vi inte kommer att kunna få någon lönsamhet i det i och med att skatten införs. Att vi inte längre kan satsa på förnyelsebar el innebär även att vi inte kan uppnå de energikrav som ställs på oss och inte heller våra miljömål, säger Helena Ulfsparre, miljöchef hos Familjebostäder i Stockholm.

Regeringen verkar nu ha insett sitt klavertramp. I ett svar på SvD skriver man

Regeringen ser över förutsättningarna för att inom skattesystemet införa ett särskilt stöd till sådan solcellsel som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där den elektriska kraften är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de införda effektgränserna.

Det är en välkommen insikt att regeringen nu inser att de inte tänkt hela vägen när de införde de nya reglerna. Jag kan dock inte låta bli att förundras över två saker

  1. Varför lyssnade man inte på remissinstanserna (bland annat Fastighetsägarna) som tydligt varnade för detta? (Särskilt när regeringens egna promemoria från 2016 utrett att det inte låg något hinder i stadstödsreglerna och när den tillverkande industrin redan åtnjuter en skatterabatt på egentillverkad energi)
  2. Varför utreder man nu ett nytt särskilt stöd för att släta över klavertrampet framför att rätta till det olyckliga införandet av skatt?

Det rimliga vore ju att rätta till själva felet så att fastighetsägare behandlas på samma sätt som den tillverkande industrin. Att ändra så att effektgränsen 255 kW gäller per anläggning och inte per juridisk person är ett bra första steg och det steget bör tas snarast om regeringen verkligen vill se en ökad andel solenergi.

 

 

Stadspolitik till riksdagen

riksdagshusetStäderna är viktiga motorer för tillväxt. Därför har man inom EU:s sammanhållningspolitik och i tillväxtstrategin Europa 2020 uppmanat medlemsländerna att utforma en särskild politik riktad mot städerna. Sverige saknar idag en sådan politik. Utmaningarna för Sveriges städer är omfattande. Urbaniseringen leder till att mindre städer ser vikande befolkningsunderlag och brist på kompetens medan storstädernas största utmaningar stavas bostäder infrastruktur och segregation. Hur ska vi möta utmaningarna och vända trenden?

På onsdag nästa vecka anordnar vi ett seminarium i riksdagen. Vi gör detta inom ramen för vårt samarbete i organisationen Svenska Stadskärnor. Syftet med seminariet är att lyfta frågan om det saknas en politik och en nationell strategi för hur våra städer ska utvecklas. 2011 bytte Jordbruksdepartementet namn till Landsbygdsdepartementet i syfte att bättre spegla dess arbetsområden, nämligen att stärka landsbygden och frågor som är specifika där. Samma år inrättade Finland ett stadspolitiskt utskott som jobbar tvärs över departementsgränserna och bevakar städernas viktiga utvecklingsfrågor. Men vilken sorts städer ska vi ha i framtidens Sverige? Behövs det inte ett samordnat ansvar för städernas frågor? Sanningen är att vi får de städer vi förtjänar. Därför behöver dessa frågor lyftas och vilken plats är bättre för detta än riksdagen?

De som deltar i seminariet förutom jag själv är Marita Ljung, statssekreterare till näringsminister Annie Lööf, Ilmar Reepalu (S) ordförande i kommunstyrelsen i Malmö och arkitekt till yrket, Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping, Dag Klackenberg, VD Svensk Handel, Eva Östling Ollén, VD Visita och Björn Bergman, VD Svenska Stadskärnor. Vi kan därför förvänta oss en initierad och spännande diskussion. Seminariet kommer även att filmas av SVT. Så fort vi vet när det kommer sändas lägger vi ut den informationen. Vi kommer även att följa upp ämnet på Forum för stadsutveckling i Visby under årets Almedalsvecka.

People, Planet, Profit

Jag har idag haft två spännande möten som från helt olika perspektiv belyst frågan om fastighetsbranschens samhällsansvar. Först var det ett möte arrangerat av Fastighetsägarna MittNord där vi diskuterade hållbara attraktiva städer och bostadssocialt ansvar. Jag hävdade att etik och miljöhänsyn framöver kommer att vara rena hygienfaktorer för fastighetsföretag medan det finns konkurrensfördelar att vinna genom relationsbyggande CSR (samhällsansvar för företag). De flesta nickade inför mitt påstående med undantag av en som inflikade att ”Det är inte framtiden. Vi är redan där”.

Givetvis hade han helt rätt. Detta är en kunddriven utveckling som sker i snabb takt. Det ansvarslösa konsumtionssamhället ifrågasätts bland dagens unga och vi ser ett ökat intresse för etik, miljö och socialt ansvar. Dessutom kräver man transparens hos företagen och när kunderna kräver insyn i hur vi arbetar med dessa frågor blir det också nödvändigt att ta tag i dem. Samma sak gäller när vi vill locka ny kompetens till företaget. Det handlar om att vara ärlig, göra bra saker och städa framför sin egen dörr.

Det andra mötet var med en grupp som jobbar för att minska miljöpåverkan från näringslivet i city. Här sprudlade det av idéer kring kunskapsspridning, evenemang och produktutveckling som på olika sätt kan vara bra för miljön. Jag föreslog att de också borde verka för att fastighetsföretagen i staden börjar använda vårt nya gröna hyresavtal vilket jag är mycket stolt över att vi har tagit fram. På så sätt skapas bättre långsiktighet i arbetet och ett bra ramverk för miljösatsningen. För fastighetsföretagen är det ett tydligt ansvarstagande när det gäller miljön men det ger också fastigheterna en bättre ekonomi genom effektiviseringsvinster. Förslaget föll i god jord och jag hoppas och tror att gruppen kommer att driva detta viktiga arbete vidare.

Att samhällsansvar i olika former blir allt viktigare för näringslivet är tydligt. Men det är också lönsamt inte minst för fastighetsbranschen. Det motiverar de egna medarbetarna och stärker såväl varumärket som bilden av organisationen, det leder långsiktigt till fler och bättre affärer, bidrar till en bättre tillvaro för människor och skapar ett mer attraktivt lokalsamhälle. Jag läste någonstans att man i alla affärsbeslut ska tänka igenom tre stycken P:n – People, Planet, Profit – och i den ordningen fråga sig själv om beslutet är bra för människor? för planeten? och om det dessutom genererar vinst? Om svaret är ja för alla tre, då är det rätt beslut. Kanske är denna beslutsprocess ett första steg vi alla kan ta i riktning mot en bättre värld?

I vardagen kan du förändra världen

På lördag den 31 mars klockan 20:30 genomförs världens största klimatmanifestation – Earth Hour 2012. Genom en enkel handling – att släcka ljuset under en timme – visar du ditt stöd för klimatet och uppmanar samtidigt världens makthavare att agera i klimatfrågan. Jag vet att det är många som fnyser åt den här handlingen och avfärdar den som energibesparing är verkningslös. Jag menar att det inte är där varken effekten eller poängen ligger. Under den där timmen kommer ingenting i praktiken att förändras, men den gemensamma handlingen lyfter på ett väldigt konkret sätt upp frågan om vad du som individ kan ändra på i din vardag för att bidra till lösningen.

Fastighetsägarna arbetar aktivt med kunskaps- och teknikutveckling för att minska fastighetssektorns energi- och miljöpåverkan, bland annat eftersom byggnader står för över 30 procent av den totala energianvändningen. Att energieffektivisera själva fastigheterna är därför mycket viktigt men omkring 90 procent av den energi som förbrukas i en fastighet förbrukas av de som bor där. Därför är det på individnivå vi måste engagera oss. Earth Hour är ett lysande tillfälle att påminna om att du med enkla medel kan spara energi i vardagen. Här följer fem enkla tips:

1. Byt ut dina gamla glödlampor mot lågenergilampor och släck lampan när du lämnar rummet även om du bara lämnar rummet en stund. Att det går åt mer energi att släcka och tända igen är en myt.
2. Stäng av dina apparater på huvudströmbrytaren och glöm inte att dra ur laddaren till mobilen ur vägguttaget.
3. Frosta av frysen årligen och se över temperaturen i kyl och frys. Rekommenderad temperatur är +5° respektive -18°
4. Vädra kort och intensivt istället för att låta fönster stå på glänt
5. Duscha med måtta, tvätta med full maskin och åtgärda droppande kranar

Earth Hour sätter fokus på en av vår tids största utmaningar. Vi blir allt fler och alla vill ha mer men vi måste förbruka allt mindre. Att spara energi handlar ofta om att ändra ett invant onödigt beteende. Visa därför gärna ditt engagemang genom att släcka tillsammans med mig på lördag men använd framför allt den stunden till att fundera över vilka förändringar du kan göra i ditt dagliga beteende. Vi är alla en del av klimatlösningen och vardagen är den bästa arenan för förändring.

Fortsatt snurr på den kommunala kostnadscirkusen

Taxor och avgifter för el, värme, avfall och vatten varierar kraftigt mellan landets kommuner. Om vi jämför ytterligheterna är kostnaden mer än 70 procent högre i landets dyraste kommun Munkedal jämfört med Luleå som är billigast. Det här visar den årliga Nils Holgerssonrapporten, som de senaste 16 åren på uppdrag av bland annat Fastighetsägarna har kartlagt avgifter och taxor för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner.

Trenden visar på en skrämmande utveckling. Under i stort sett alla de 16 år som Nils Holgerssonstudien genomförts, har priserna för dessa avgifter och taxor stigit mer än konsumentprisindex. Bara under den senaste 5-årsperioden har exempelvis fjärrvärmebolagen höjt priserna med drygt 15 procent vilket är dubbelt så mycket som konsumentprisindex under samma period. Det senaste året ökar elkostnaderna med 5,2 procent medan Kpi stiger med 2,6 procent. Anledningen till att utvecklingen ser ut så här är förstås att det rör sig om verksamheter med bristande konkurrens där kunderna inte har någon reell möjlighet att påverka priserna. Kundens ställning är för svag.

Att skillnaderna mellan kommunernas taxor totalt sett är så stora kan delvis förklaras av att det är dyrare att leverera vissa tjänster i glesbygd än i kundtäta orter. Men det förklarar långt ifrån hela skillnaden. I många fall är skillnaderna orimligt stora mellan kommuner som annars har ganska lika förutsättningar. Ägarna, som ofta är kommunerna själva, måste inse detta och sätta press på de egna bolagen. Det är där ansvaret ligger. I många mindre svenska kommuner är det här avgörande för den långsiktiga överlevnaden. Exempelvis ligger sju av landets dyraste kommuner i Värmland. De höga taxorna gör det förstås inte lättare att locka företag och skapa tillväxt i den regionen. Undersökningens motpol till Värmland är Skaraborg där flera av landets billigaste kommuner återfinns. Bakom detta ligger bland annat en uttalad strategi att via låga taxor öka attraktiviteten för nyetableringar. Det finns många kommuner som skulle tjäna på att pröva det synsättet.

Kundperspektiv – det var på tiden!

Idag presenterar energi- och näringsminister Maud Olofsson propositionen ”Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem”. Propositionen innehåller en rad åtgärder som direkt eller i förlängningen ska hjälpa elkonsumenterna att få kontroll över sina elräkningar. Det är bra att vi nu får en tydlig reaktion på de återkommande påstötningar vi från bland annat Fastighetsägarna har gjort mot Näringsdepartementet i frågan. Extra bra att det sker dagarna efter att vi inom ramen för samarbetet i Nils Holgerssonrapporten presenterat samma dystra utveckling i år igen när det gäller elnätstaxorna – höjningar med i 31 % på 5 år. Energimarknadsinspektionen har fortfarande ett uppdrag att övervaka marknaden som utgör ett monopol där verksamheten är prisreglerad. De kraftiga prishöjningarna under de senaste åren visar att det finns ett alltför stort utrymme att höja avgiften utan att Energimarknadsinspektionen agerar.

Och nu vill ministern att berörda myndigheter skall kunna agera. Hon säger idag på DN Debatt att ”det behövs en effektivare övervakning av elmarknaden”. Det är rätt och det är helt uppenbart att det måste till en blandning av stark konsumentpåverkan och stark offentlig kontroll för att vi skall kunna tala om kundperspektiv. Kanske kan regeringens proposition leda en bit på vägen. Jag hoppas det.

Reinhold Lennebo

Om Nils Holgerssonrapporten

Nils Holgersson-rapporten bygger på en undersökning där ett fiktivt flerbostadshus med 15 lägenheter ”flyttas” mellan landets olika kommuner för att jämföra kostnader för avfall, vatten och avlopp, el och uppvärmning. EKAN Gruppen gör faktainsamling, sammanställning och analys av materialet. Årets resultat presenteras i omgångar. Elnätsundersökningen är offentlig från den 21 juni.
Organisationerna bakom undersökningen: Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO.

Prisjämförelser mellan kommuner samt mellan leverantörer finns på www.nilsholgersson.nu

Kraftlöst i vinterkylan

Förra vinterns bortfall i elproduktionen, med skyhöga elpriser som konsekvens, skulle inte upprepas. Energijättarna Vattenfall, Fortum och E.ON. lugnade oroliga kunder och regeringen kände sig trygg med beskeden från dem. Några extraordinära åtgärder uppges inte behövas.

Likväl står vi där igen. När kärnkraften bara producerar på två tredjedelar av sin kapacitet, vattennivåerna är låga och det är minusgrader över hela landet tvingas Sverige ta till effektreserven – de fossileldade (!) kraftverken i Karlshamn och Stenungsund. Marginalprissättningen leder till nya rekordhöjder för elpriset.

Teckna ett fastprisavtal, uppmanar eldistributörerna oroliga och missnöjda kunder. Näringsministern försäkrar oss om att regeringen fortsätter hålla uppe trycket på elproducenterna och gläds över utvecklingen inom den förnybara energiproduktionen – som alltjämt står för en bråkdel av elförsörjningen. Samtidigt börjar den elintensiva basindustrin stänga ner när produktionskostnaderna passerar intäkterna.

Det senare avfärdar Maud Olofsson, enligt Dagens Industri idag, med att en del av skogsbolagens problem egentligen beror mer på en övervärderad krona än elpriser. Problemen berör emellertid långt fler än basindustrin och det är hög tid att långsiktigt förbättra den svenska elmarknaden. Korsägandet av kärnkraften och reaktorägarnas möjligheter att snabbt kompensera bortfall från stängda reaktorer med högre priser på el från sina andra kraftkällor är bara några av de strukturella problemen.

På kort sikt lär vi få dras med problemen och dess höga kostnader för alla elkunder en vinter till. Men där någonstans borde tålamodet ha trutit för alla utom de som tjänar stora pengar på strukturfelen.