Samhällsutvecklingens doldis

 

Det är lätt att bli hemmablind. Det man arbetar intensivt med hela dagarna är så viktigt att man utgår från att alla känner till det. Därför blir man så förvånad när motsatsen uppenbarar sig. Fastighetsbranschen är sannolikt den bransch som syns och hörs minst i förhållande till den påverkan den har på samhällsutvecklingen. Visste du till exempel att fastighetsbranschen står för drygt 7 procent av Sveriges BNP och betalar 80 miljarder i skatt? Det täcker med råge kostnaderna för sjukvård och social omsorg i statens budget. Omkring 74 000 människor är anställda i branschen och skapar jobb för ytterligare omkring 100 000 människor. Det är fler människor än den totala folkmängden i Blekinge.

Rudolf Antoni

När en gata byggs om, när staden pryds av konstverk eller då bostäder ordnas fram för behövande tror de flesta att kommunen ligger bakom. Och visst kan det vara så det ligger till, men minst lika ofta kommer den här sortens initiativ från näringslivet och fastighetsföretag är särskilt engagerade i denna typ av samhällsförstärkande processer. Fastighetsägandet är starkt förknippat med långsiktighet och ett lokalt engagemang som sträcker sig långt utanför det enskilda husets fyra väggar. Byggnaderna står där de står. Jag brukar därför säga att det viktigaste sättet för fastighetsföretag att säkra sin investering och få en positiv värdeutveckling är att bidra till en positiv samhällsutveckling.

Att fastighetsbranschen är en viktig del av samhällsväven blir oerhört tydligt när vi på Fastighetsägarna nu utvecklar seminarieprogrammet för vår storsatsning Nordic Property Expo. Innehållet rör sig från rena investeringsforum till diskussioner om matens betydelse för staden. Det handlar om politisk analys, hur vi löser bostadsbristen och vad vi ska göra med våra butikslokaler när handeln blir digital. Det handlar också om gröna investeringar, social hållbarhet och hur en feministisk stadsplanering kan se ut. Vi spänner över ämnen som terroristsäkrade stadsmiljöer, nyheter inom proptech och digitalisering och de stora byggföretagens syn på konjunkturen. Det blir nyheter och trender inom arkitektur, framtidens kontorsmiljöer, hållbara transportsystem och konsumtion. Med andra ord är det frågor som spänner över hela samhällets planering och berör människor i deras vardag.

I alla dessa frågor är fastighetsbranschen med och försöker bidra till en positiv utveckling. Men mycket arbete återstår och utmaningar finns det gott om. Visserligen är fastighetsbranschen bäst på börsen när det gäller representation av kvinnor i ledningsgrupper och styrelser – 45 procent. Vi driver i mängder av projekt utvecklingen av trygghet i våra städer och utsläppen av växthusgaser från bostäder och lokaler har minskat med 88 procent sedan 1990. Men vi är långt ifrån klara. När jag får frågan om vad jag jobbar med brukar jag svara att jag jobbar för att den bästa branschen ska bli ännu bättre.

Vi ses på Nordic Property Expo den 11-12 september!

 

Stockholm på Mipim 2018

Fastighets- och regionmässan Mipim (Le marché international des professionnels de l’immobilier) i den sydfranska staden Cannes är världens största årliga internationella mötesplats för aktörer inom samhällsbyggnad. I år kom det under andra veckan i mars närmare 26 000 besökare, varav 2 600 utställare, från över 100 olika länder. Av dessa är ungefär 5 400 fastighetsinvesterare. Drygt 1 000 av Mipimbesökarna är svenska politiker, fastighetsägare, fastighetskonsulter och andra aktörer med fokus på samhällsbyggnad.

Fortsätt läsa Stockholm på Mipim 2018

Skatteförslag hotar bostadsbyggandet

Regeringen har en uttalad målsättning om 250 000 nya bostäder till 2020. Samtidigt föreslår samma regering ränteavdragsbegränsningar som slår hårt mot investeringar i fastigheter. Begränsade ränteavdragsmöjligheter riskerar också att fundamentalt ändra på grundregeln att skatt endast betalas av företag som gör vinst. Blir förslaget verklighet kommer fastighetsbolag att få betala skatt trots att de gör förlust och då behöver man ställa sig frågan om detta på sikt kommer att gälla allt företagande i Sverige? Dessutom har Paketeringsutredningen föreslagit ytterligare en höjd skatt på fastighetsföretag. Detta är en ekvation som för mig och många andra är svår att få ihop.

Fortsätt läsa Skatteförslag hotar bostadsbyggandet

Urban nyårsspaning inför 2018

Ett år går mot sitt slut, ett nytt ligger på lut. Jag ska inte plåga er med fler dåliga grötrim utan försöka förmedla några korta spaningar istället. Vad har hänt i våra städer? Och vad händer framöver?

Vår undersökning Cityklimatet förmedlar att trenden kring besöksnäringens tillväxt i våra städer förstärks. Våra städer tappar lite sällanköpshandel, men dagligvaror, service, tjänster, hotell, restaurang och kultur växer. Detta har lett till att omsättningen i de flesta städer ökar och att städerna ser ett utbud som hela tiden förändras.

Den andra spaningen rör kvällsekonomin och den trygga och säkra staden. I takt med att utbudet förändras så ökar fokus på den hållbara staden. Att inte bara utveckla handeln utan också kvällsekonomin, blir därför viktigare och viktigare. Många städer sätter nu fokus på att hitta verktyg för att främja trygghet, säkerhet och allas lika möjlighet att vistas i staden. Ett 30-tal städer arbetar nu efter Svenska Stadskärnors modell Purple Flag, som är ett verktyg för att certifiera ett kvalitativt utvecklingsarbete med fokus på just trygghet, säkerhet och ett intressant utbud kvälls- och nattetid.

Hur vässar vi våra arbetssätt och utvecklar våra organisationer för att möta framtidens urbana krav? När vi för ett antal decennier sedan började bygga samverkansorganisationer i city, så utökade vi ofta antalet organisationer i kommunen med ytterligare en. Ofta fanns det redan en näringslivsavdelning och en turismfunktion på plats. Nu tillkom en utvecklingsorganisation för själva city. Detta skapade tre utvecklingsorganisationer, näringslivet, turismen och cityorganisationen, som ofta arbetade med samma målbild och liknande frågor.

Många städer idag samordnar nu dessa frågor i en organisation, som ofta finns under samma tak, och som jobbar utifrån samma vision och färdriktning. Det blir allt tydligare att de städer som jobbar enligt den gamla modellen inte når samma resultat som de nytänkande städerna. Det är ju rätt givet att när tre organisationer genomför åtgärder inom samma område så blir det inte samma resultat som om man hade samordnat sina insatser. Det blir ofta bara lösryckta åtgärder med dålig resurseffektivitet och koppling till helheten.

Vad händer då under 2018 utifrån min spaning? Jo, för det första så riskerar många handelsföretag, som inte klivit in i den digitala världen än, att få problem. Enligt min uppfattning har inte handeln omstrukturerat i takt med kundernas förväntningar och beteenden. Risk finns för en oönskad ketchupeffekt om vi inte tänker i nya banor kring stadens mix och profil och inte agerar tillräckligt snabbt för att skapa bättre förutsättningar för stadens verksamheter.

För det andra finns det risk för att många äldre cityorganisationer når vägs ände. Man når inte resultat längre då arbetet fastnat i de berömda stuprören. Enligt min framtidsspaning så kommer de cityorganisationer som inte omstrukturerar och sätts i ett bredare sammanhang, att tappa sitt berättigande över tiden.

Men om man vänder dessa hot till möjligheter så ter sig 2018 som ett möjligheternas år. För de städer som vässar sitt erbjudande utifrån dagens trender och som öppnar upp för nya arbetsmetoder och arbetssätt, så ser framtiden ljus ut.

Men denna spaning tackar jag för mig. Det här bli min sista bloggpost på Fastighetsägarbloggen. Efter årsskiftet väntar nya utmaningar och nytt jobb. Vi syns i det urbana vimlet!

Affärsutveckling med fokus på kunden

När en bransch står inför en digital omvandlingsprocess, där jag skulle säga att fastighetsbranschen är idag, är det nyttigt att ta ett utifrån och in-perspektiv och se vad det finns för lärdomar att dra från andra branscher som redan genomgått en digital transformering. Därför bjöd vi på Fastighetsägarna Stockholm in Fredric Karén, chefredaktör på SvD och som har lett tidningens digitala utvecklingsarbete sedan 2013, för att berätta om hur det anrika medieföretaget Svenska Dagbladet gått från djupaste kris till att radikalt vända trenden uppåt genom att använda sig av teknikens möjligheter.

Fortsätt läsa Affärsutveckling med fokus på kunden

Fastighetsbranschens kompetensförsörjning

Många fastighetsföretag har ett behov av att rekrytera ny personal. Det handlar i många fall av förvaltare i någon form, eller kompetens på miljö-och energisidan. Det finns bedömningar som visar på att branschen står inför både stora kompetensbehov och pensionsavgångar de kommande 5 – 10 åren och att rekryteringsbehovet kan vara så stort som 11000 personer fram till 2025.

En långsiktig kompetensförsörjning kommer att vara viktig för den fortsatt positiva utvecklingen av fastighetsbranschen och på många håll kan det vara en utmaning att hitta rätt kompetens. Fortsätt läsa Fastighetsbranschens kompetensförsörjning

En digital infrastruktur för människor närmre varandra

Under denna rubriken hade jag förmånen att prata på Business Arenas Framtidsforum 21 september. Här är mitt manus:

Få begrepp rymmer så starka kontraster som digitalisering.

Å ena sidan – OPERSONLIGT OCH DISTANSERAT
Den del av digitaliseringen som handlar om automatisering och robotisering. Och det faktum att den digitaliserade och virtuella världen har blivit en parallellvärld till att ses ”i köttet”.

Å andra sidan – MÄNSKLIGT OCH NÄRA
Digitaliseringen sätter människan i fokus och för människor närmare varandra.

Jag vill lyfta tre aspekter på det mänskliga och nära.

Fortsätt läsa En digital infrastruktur för människor närmre varandra

Mobilitetstjänster är en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge

Den här veckan är det den Europeiska mobilitetsveckan som i år har temat ’Sharing gets you further’. För många växande städer är frågan om smart, hållbar och bättre framkomlighet en av planerarnas främsta utmaningarna. När trängseln ökar och markvärden stiger, ökar behovet av att se över prioriteringar i gaturummet för att främja framkomlighet och optimera användningen av gatumark. Trafikplanerarnas arbete handlar mycket om att styra över till kapacitetsstarka transporter (kollektivtrafik, cykel och gående) och att vika gatumarken till förmån för människor och fordon i rörelse framför stillastående diton (varken köer eller gatuparkering anses önskvärt).

Vid sidan om den traditionella stadsplaneringen möjliggör genomslaget av delningsekonomi och digitalisering en effektivare användning av delade resurser och ungdomsundersökningar visar hur i unga är mer intresserade av att använda, inte att äga, prylar (inklusive bil). Sammantaget kan vi konstatera att mobilitetstjänster kommer att vara en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge.

Fortsätt läsa Mobilitetstjänster är en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge

Förändring är stadens naturliga tillstånd

I vår nationella undersökning Cityklimatet som publiceras idag blir några saker oerhört, nästan smärtsamt tydliga.
(Du kan läsa pressmeddelandet här)

  1. Staden blir sig aldrig lik igen. Den förändras i takt med att människors vanor och behov förändras, med ny teknik och nya influenser .
  2. Handeln av varor sker idag på multipla plattformar. De fysiska butiker som klarar av omställningen från platsbunden handel till total tillgänglighet obundet till tid och rum, är de butiker som klarar sig bäst.
  3. Mycket av det ekonomiska och fysiska utrymme i stadskärnan som tidigare fylldes av handel fylls idag av upplevelser och service.
  4. Stadskärnan är påfrestad men långt ifrån besegrad. Det som krävs är ett tätt samarbete mellan och inom politik och näringsliv och en uttalad ambition och vision för stadskärnan.Vi som arbetar för fastighetsbranschen bryr oss om hur det går för stadskärnorna i hela landet. De är av avgörande betydelse för utvecklingen i hela sina respektive kommuner. Med en döende stadskärna kan ingen kommun attrahera varken nya verksamheter eller invånare. Vad värre är kan den inte heller behålla de invånare som finns där idag. Inte heller går det att locka kompetens till företag som behöver anställa. Detta är vad som händer om stadskärnan lämnas åt sitt öde. Den nedåtgående spiralen börjar med tomma skyltfönster i stadskärnan.

Fortsätt läsa Förändring är stadens naturliga tillstånd

Meet the Unicorn Factory – Stockholm på Mipim 2017

Då har jag och några av mina kollegor ännu en gång varit på MIPIM. Både inför resan och när jag kommit hem får jag frågan om varför vi åker till Cannes en vecka i mars varje år, och vad vi gör där.

Jag säger då att fastighets- och regionmässan Mipim i Cannes är världens största internationella mötesplats för aktörer inom samhällsbyggnad. I år kom det ca 23 000 besökare, varav 2 600 utställare, från 90 olika länder. Av dessa är ungefär 5 300 fastighetsinvesterare. Drygt 1 000 av Mipimbesökarna är svenska politiker, fastighetsägare, fastighetskonsulter och andra aktörer med fokus på samhällsbyggnad. Fortsätt läsa Meet the Unicorn Factory – Stockholm på Mipim 2017