Skatteförslag hotar bostadsbyggandet

Regeringen har en uttalad målsättning om 250 000 nya bostäder till 2020. Samtidigt föreslår samma regering ränteavdragsbegränsningar som slår hårt mot investeringar i fastigheter. Begränsade ränteavdragsmöjligheter riskerar också att fundamentalt ändra på grundregeln att skatt endast betalas av företag som gör vinst. Blir förslaget verklighet kommer fastighetsbolag att få betala skatt trots att de gör förlust och då behöver man ställa sig frågan om detta på sikt kommer att gälla allt företagande i Sverige? Dessutom har Paketeringsutredningen föreslagit ytterligare en höjd skatt på fastighetsföretag. Detta är en ekvation som för mig och många andra är svår att få ihop.

Fortsätt läsa Skatteförslag hotar bostadsbyggandet

Urban nyårsspaning inför 2018

Ett år går mot sitt slut, ett nytt ligger på lut. Jag ska inte plåga er med fler dåliga grötrim utan försöka förmedla några korta spaningar istället. Vad har hänt i våra städer? Och vad händer framöver?

Vår undersökning Cityklimatet förmedlar att trenden kring besöksnäringens tillväxt i våra städer förstärks. Våra städer tappar lite sällanköpshandel, men dagligvaror, service, tjänster, hotell, restaurang och kultur växer. Detta har lett till att omsättningen i de flesta städer ökar och att städerna ser ett utbud som hela tiden förändras.

Den andra spaningen rör kvällsekonomin och den trygga och säkra staden. I takt med att utbudet förändras så ökar fokus på den hållbara staden. Att inte bara utveckla handeln utan också kvällsekonomin, blir därför viktigare och viktigare. Många städer sätter nu fokus på att hitta verktyg för att främja trygghet, säkerhet och allas lika möjlighet att vistas i staden. Ett 30-tal städer arbetar nu efter Svenska Stadskärnors modell Purple Flag, som är ett verktyg för att certifiera ett kvalitativt utvecklingsarbete med fokus på just trygghet, säkerhet och ett intressant utbud kvälls- och nattetid.

Hur vässar vi våra arbetssätt och utvecklar våra organisationer för att möta framtidens urbana krav? När vi för ett antal decennier sedan började bygga samverkansorganisationer i city, så utökade vi ofta antalet organisationer i kommunen med ytterligare en. Ofta fanns det redan en näringslivsavdelning och en turismfunktion på plats. Nu tillkom en utvecklingsorganisation för själva city. Detta skapade tre utvecklingsorganisationer, näringslivet, turismen och cityorganisationen, som ofta arbetade med samma målbild och liknande frågor.

Många städer idag samordnar nu dessa frågor i en organisation, som ofta finns under samma tak, och som jobbar utifrån samma vision och färdriktning. Det blir allt tydligare att de städer som jobbar enligt den gamla modellen inte når samma resultat som de nytänkande städerna. Det är ju rätt givet att när tre organisationer genomför åtgärder inom samma område så blir det inte samma resultat som om man hade samordnat sina insatser. Det blir ofta bara lösryckta åtgärder med dålig resurseffektivitet och koppling till helheten.

Vad händer då under 2018 utifrån min spaning? Jo, för det första så riskerar många handelsföretag, som inte klivit in i den digitala världen än, att få problem. Enligt min uppfattning har inte handeln omstrukturerat i takt med kundernas förväntningar och beteenden. Risk finns för en oönskad ketchupeffekt om vi inte tänker i nya banor kring stadens mix och profil och inte agerar tillräckligt snabbt för att skapa bättre förutsättningar för stadens verksamheter.

För det andra finns det risk för att många äldre cityorganisationer når vägs ände. Man når inte resultat längre då arbetet fastnat i de berömda stuprören. Enligt min framtidsspaning så kommer de cityorganisationer som inte omstrukturerar och sätts i ett bredare sammanhang, att tappa sitt berättigande över tiden.

Men om man vänder dessa hot till möjligheter så ter sig 2018 som ett möjligheternas år. För de städer som vässar sitt erbjudande utifrån dagens trender och som öppnar upp för nya arbetsmetoder och arbetssätt, så ser framtiden ljus ut.

Men denna spaning tackar jag för mig. Det här bli min sista bloggpost på Fastighetsägarbloggen. Efter årsskiftet väntar nya utmaningar och nytt jobb. Vi syns i det urbana vimlet!

Affärsutveckling med fokus på kunden

När en bransch står inför en digital omvandlingsprocess, där jag skulle säga att fastighetsbranschen är idag, är det nyttigt att ta ett utifrån och in-perspektiv och se vad det finns för lärdomar att dra från andra branscher som redan genomgått en digital transformering. Därför bjöd vi på Fastighetsägarna Stockholm in Fredric Karén, chefredaktör på SvD och som har lett tidningens digitala utvecklingsarbete sedan 2013, för att berätta om hur det anrika medieföretaget Svenska Dagbladet gått från djupaste kris till att radikalt vända trenden uppåt genom att använda sig av teknikens möjligheter.

Fortsätt läsa Affärsutveckling med fokus på kunden

Fastighetsbranschens kompetensförsörjning

Många fastighetsföretag har ett behov av att rekrytera ny personal. Det handlar i många fall av förvaltare i någon form, eller kompetens på miljö-och energisidan. Det finns bedömningar som visar på att branschen står inför både stora kompetensbehov och pensionsavgångar de kommande 5 – 10 åren och att rekryteringsbehovet kan vara så stort som 11000 personer fram till 2025.

En långsiktig kompetensförsörjning kommer att vara viktig för den fortsatt positiva utvecklingen av fastighetsbranschen och på många håll kan det vara en utmaning att hitta rätt kompetens. Fortsätt läsa Fastighetsbranschens kompetensförsörjning

En digital infrastruktur för människor närmre varandra

Under denna rubriken hade jag förmånen att prata på Business Arenas Framtidsforum 21 september. Här är mitt manus:

Få begrepp rymmer så starka kontraster som digitalisering.

Å ena sidan – OPERSONLIGT OCH DISTANSERAT
Den del av digitaliseringen som handlar om automatisering och robotisering. Och det faktum att den digitaliserade och virtuella världen har blivit en parallellvärld till att ses ”i köttet”.

Å andra sidan – MÄNSKLIGT OCH NÄRA
Digitaliseringen sätter människan i fokus och för människor närmare varandra.

Jag vill lyfta tre aspekter på det mänskliga och nära.

Fortsätt läsa En digital infrastruktur för människor närmre varandra

Mobilitetstjänster är en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge

Den här veckan är det den Europeiska mobilitetsveckan som i år har temat ’Sharing gets you further’. För många växande städer är frågan om smart, hållbar och bättre framkomlighet en av planerarnas främsta utmaningarna. När trängseln ökar och markvärden stiger, ökar behovet av att se över prioriteringar i gaturummet för att främja framkomlighet och optimera användningen av gatumark. Trafikplanerarnas arbete handlar mycket om att styra över till kapacitetsstarka transporter (kollektivtrafik, cykel och gående) och att vika gatumarken till förmån för människor och fordon i rörelse framför stillastående diton (varken köer eller gatuparkering anses önskvärt).

Vid sidan om den traditionella stadsplaneringen möjliggör genomslaget av delningsekonomi och digitalisering en effektivare användning av delade resurser och ungdomsundersökningar visar hur i unga är mer intresserade av att använda, inte att äga, prylar (inklusive bil). Sammantaget kan vi konstatera att mobilitetstjänster kommer att vara en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge.

Fortsätt läsa Mobilitetstjänster är en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge

Förändring är stadens naturliga tillstånd

I vår nationella undersökning Cityklimatet som publiceras idag blir några saker oerhört, nästan smärtsamt tydliga.
(Du kan läsa pressmeddelandet här)

  1. Staden blir sig aldrig lik igen. Den förändras i takt med att människors vanor och behov förändras, med ny teknik och nya influenser .
  2. Handeln av varor sker idag på multipla plattformar. De fysiska butiker som klarar av omställningen från platsbunden handel till total tillgänglighet obundet till tid och rum, är de butiker som klarar sig bäst.
  3. Mycket av det ekonomiska och fysiska utrymme i stadskärnan som tidigare fylldes av handel fylls idag av upplevelser och service.
  4. Stadskärnan är påfrestad men långt ifrån besegrad. Det som krävs är ett tätt samarbete mellan och inom politik och näringsliv och en uttalad ambition och vision för stadskärnan.Vi som arbetar för fastighetsbranschen bryr oss om hur det går för stadskärnorna i hela landet. De är av avgörande betydelse för utvecklingen i hela sina respektive kommuner. Med en döende stadskärna kan ingen kommun attrahera varken nya verksamheter eller invånare. Vad värre är kan den inte heller behålla de invånare som finns där idag. Inte heller går det att locka kompetens till företag som behöver anställa. Detta är vad som händer om stadskärnan lämnas åt sitt öde. Den nedåtgående spiralen börjar med tomma skyltfönster i stadskärnan.

Fortsätt läsa Förändring är stadens naturliga tillstånd

Meet the Unicorn Factory – Stockholm på Mipim 2017

Då har jag och några av mina kollegor ännu en gång varit på MIPIM. Både inför resan och när jag kommit hem får jag frågan om varför vi åker till Cannes en vecka i mars varje år, och vad vi gör där.

Jag säger då att fastighets- och regionmässan Mipim i Cannes är världens största internationella mötesplats för aktörer inom samhällsbyggnad. I år kom det ca 23 000 besökare, varav 2 600 utställare, från 90 olika länder. Av dessa är ungefär 5 300 fastighetsinvesterare. Drygt 1 000 av Mipimbesökarna är svenska politiker, fastighetsägare, fastighetskonsulter och andra aktörer med fokus på samhällsbyggnad. Fortsätt läsa Meet the Unicorn Factory – Stockholm på Mipim 2017

Äntligen en stadspolitik

Under Almedalsveckan sommaren 2013 inledde jag tillsammans med branschkollegor och organisationen Svenska stadskärnor ett till stora delar nytt lobbyarbete. Det grundades i att många i bland annat fastighetsbranschen upplevde att staten inte tog sitt ansvar för städernas utveckling och att det både på statlig och kommunal nivå fanns allt för mycket stuprörstänkande. De olika departementen fattade beslut som motverkade varandra, riksintresset stod mot intresset av att förtäta, detaljplanearbetet och tillståndshanteringen hängde inte alls med i de strategiska målen att skapa attraktiva, hållbara och lönsamma innerstäder. Vi drog igång kampanjen ”Jag är STADsminister” och argumenterade för att Sverige behöver en nationell stadspolitik. Vi har en landsbygdspolitik och en landsbygdsminister men ingen politik för våra städer, där utmaningarna är många och minst lika stora som på landsbygden. Ambitionen från vår sida har aldrig varit att förstatliga processer som alltid grundas i lokala förutsättningar. Snarare handlar det om att se till att de övergripande målen är samordnade och att det från statligt håll ges stöd, förutsättningar och en viljeinriktning för de kommunala besluten i stadsutvecklingsfrågor.

Almedalsveckan 2013

Fortsätt läsa Äntligen en stadspolitik

Hyresfastigheter fortfarande en mycket god affär – om de säljs

 

De som är verksamma som fastighetsägare i Stockholm anser att hyresrättens framtid är hotad. Och Hyresgästföreningens vinklade rapporter och pressutspel i kombination med deras agerande i de Kafkaliknande hyresförhandlingarna som tvingar fram extremt låga hyresuppgörelser påverkar i hög grad fastighetsägares framtidstro.

Demoskop har på vårt uppdrag frågat 762 fastighetsägare i Stockholmsregionen: Vad anser du vara de största hoten mot hyresrättens (bostad) framtid? Endast 2 % av fastighetsägarna angav svaret ”Finns inget hot mot hyresrättens framtid”. Hela 98 % av fastighetsägarna, och 100 % av de som äger enbart/huvudsakligen bostadsfastigheter, angav att hyresrätten är hotad. Enligt svaren i Demoskopenkäten kan hotet mot hyresrättens framtid knytas till tre tydliga orsaker; kombinationen högt marknadsvärde och låg avkastning påskyndar försäljning och ombildning till bostadsrätt, hyresutvecklingen ger inte tillräcklig hög avkastning för långsiktigt ägande av hyresrätter och förhandlingsprocessen med Hyresgästföreningen är för utdragen och oförutsägbar. Fortsätt läsa Hyresfastigheter fortfarande en mycket god affär – om de säljs