Lovvärt från Klimatanpassningsutredningen

Jag har nu läst förslagen i ”Vem har ansvaret?” SOU 2017:42 som presenterades 29 maj 2017 av Klimatanpassningsutredningen.

Bra att alla kommuner ska inventera risker och ta fram strategi

Enligt utredningen ska kommuner inventera risker för bland annat översvämningar, ras och skred. Utifrån inventeringen ska kommunerna ta fram en klimatanpassningsstrategi.

Ett mycket bra förslag. Flera kommuner har redan insett att detta behövs och redan påbörjat ett sådant arbete. Med ett lagkrav kommer alla kommuner att jobba aktivt med klimatanpassning.

Utredningen föreslår att övergripande myndighetsansvaret för klimatanpassningsfrågor samlas hos Boverket, inklusive att ta fram riktlinjer för byggande och anpassning.

Det är positivt att det nu splittrade ansvaret samordnas hos en myndighet.

Fastighetsägare kan bidra mer, men kan och ska inte ta över delansvar för vattentjänster

Fortsätt läsa Lovvärt från Klimatanpassningsutredningen

Bättre verktyg behövs för en levande stadskärna

Nyss hemkommen från en studieresa i London slås jag av vikten att ha ett fungerande regelverk som kan stödja stadsutvecklingen och bidra till levande stråk och platser – särskilt när konkurrensen från de externa köpladorna tilltar.

I Sverige har vi fortfarande en modell som bygger på frivillighet och med den följer problem med ”fripassagerare” när fastighetsägare, handlare och kommuner väljer att stå utanför finansieringen, men ändå kan vara med och skörda frukterna. Cityföreningarna får idag lägga oerhört mycket tid och resurser på att jaga finansiering för att täcka basverksamheten och ännu mer för att få ihop pengar till att driva förändringsprojekt som lyfter områdena. Det är den stora skillnaden mot hur det ser ut i omvärlden. Fortsätt läsa Bättre verktyg behövs för en levande stadskärna

Samarbeta med dina leverantörer kring hållbarhet

Socialt ansvarstagande i leverantörskedjan betraktas idag som någonting som  företag förväntas arbeta med. Frågan har gått från att ses som ett frivilligt åtagande till att betraktas som en helt naturlig del i företagsverksamheten.

Att arbeta med socialt ansvarstagande i leverantörskedjan är i första hand att samarbeta med sina leverantörer för att säkerställa korrekta sociala och miljömässiga villkor. Fler och fler fastighetsföretag ställer sociala hållbarhetskrav på sina leverantörer. Det är bra. Ett fastighetsföretag kan ha upp till flera tusen olika leverantörer och att ställa sociala hållbarhetskrav på dessa får stor påverkan.

Fortsätt läsa Samarbeta med dina leverantörer kring hållbarhet

Stadsutvecklingstrender 2017…

160404 Fastighetsägarna Rudolf Antoni
160404 Fastighetsägarna
Rudolf Antoni

Att sia om framtiden är alltid vanskligt. De antaganden man gör baseras av förklarliga skäl på det vi vet idag, vilket förstås helt kan ställas på ända av någonting oväntat som händer imorgon. De senaste åren har vi sett en rad förändringar när det gäller utvecklingen av våra städer och livet däri. Ett exempel på detta är en kraftigt ökad urbanisering och ett lika tydligt uppsving för stadslivet som ideal. Det gäller inte bara för ungdomar och karriärister, utan lika mycket för seniorer och barnfamiljer, där allt fler nu vill bo i staden. Vi har även sett hur bostadsbristen, som var en icke-fråga för bara några år sedan, har blivit till sprängstoff i den politiska debatten. Många städer har därtill börjat ställa om sitt bilberoende till fördel för cykel- och kollektivtrafik. Tiggeri och EU-migranter har blivit en självklar del av stadsbilden och stadspolitik, det vill säga vad som ska byggas, samt hur och var staden ska utvecklas, har blivit ett samtalsämne för en bred allmänhet. Fortsätt läsa Stadsutvecklingstrender 2017…

Vi stödjer arbetet för ett mänskligare Stockholm

Julafton. Nyårsafton. Och alla andra dagar hela året runt rullar Nattjourens bilar runt på Stockholms gator. Igår kväll var vi några kollegor på Fastighetsägarna Stockholm som fick möjligheten att följa Nattjourens arbete som är en del av Stockholms Stadsmission. Det var kyligt och bara tanken på att inte ha ett hem, med en egen säng som väntar, gör ont. Men det är precis vad hemlöshet handlar om.

Genom uppsökande arbete under eftermiddagar, kvällar och nätter finns Nattjourens medarbetare på gator och torg, i tunnelbanan och i parker, för människor som lever i hemlöshet. Personalen hjälper människor att få tak över huvudet, eller hjälp att få akut vård. Men också stöd för att långsiktigt förändra sina liv. De talar mycket om vikten av att bygga relationer och det är många som de känner igen ute på gatorna. Ibland handlar det om att möta en människa och bara säga personens namn i en situation där alla andra nätverk för länge sen brustit.

Fastighetsägarna Stockholm har länge samarbetat med Stockholms Stadsmission och har även inför julen 2016 valt att stödja deras insamling för att fler ska få en fröjdefull helg.

Det gör vi att flera skäl.

Stockholms Stadsmission har en bred social verksamhet som riktar sig till såväl unga som äldre, kvinnor och män. De spelar en viktig roll i välfärden, når andra målgrupper och gör ett arbete som det offentliga inte alltid kan göra. Behoven är stora. Och målgruppen förändras.

Det finns vägar ut ur hemlöshet. Det inger hopp. Men det kräver mycket engagemang, resurser och kompetens. Stadsmissionens insatser, i samverkan med myndigheter och hyresvärdar, som leder till att människor kan lämna hemlösheten bakom sig är livsavgörande för enskilda individer. Och gör Stockholm mänskligare. För alla.

Nattjouren

Om du ser någon som du tror skulle behöva Nattjourens stöd – ring deras journummer på 020-78 78 60

Om du också vill stödja Stockholms Stadsmissions arbete kan du göra det här: https://www.stadsmissionen.se

Armkrok – det nya samverkan?

Årets genombrottsfråga inom fastighets- och stadsutvecklingsområdet som är de bostadssociala perspektiven och socialt hållbar stad. Frågan adresseras i flera aspekter. Genom segregationen, att klyftorna mellan olika stadsdelar ökar, att efterfrågan inte är det samma som behov när det gäller nybyggnation och bostadskris mm. Det är en välkommen utveckling att allt fler ser vilken verklighet som bostadspolitiken faktiskt har att navigera i. Är kartan felritad är det knappast lätt att hitta rätt. Trygghetsfrågor i synnerhet i socioekonomiskt svaga områden uppmärksammades också i flertalet partiledares tal.

På temat social hållbarhet fick jag möjlighet att lyssna till Byggvestas amerikanska ägare Laurie McDonald Jonsson och höra hennes inspirerande berättelse om sina möten med Rinkebyborna och om hur hon nu tar Malmösuccén Yalla trappan till Rinkeby genom Yalla Rinkeby .  Detta är ett gott exempel på hur fastighetsägande är samhällsbyggande. Lika imponerad blir jag inte när politiker (på båda sidor om blockgränsen) pratar om privata företags sociala initiativ som något som (enkom) görs av behjärtansvärda skäl. Fastighetsägande är en näringsverksamhet, att hyresgästerna har sysselsättning och en stadsdel mår väl är bra för affären. Att insatser som främjar detta också har behjärtansvärda effekter, det är snarare en bonus.

Avslutningsvis verkar armkrok vara det nya samverka. Kanske kan detta tolkas som samverkan är ett handslag som man släpper, medan armkrok håller man kvar. Vem vet?

 

Almedalen – en stilla förhoppning

Årets Almedalsvecka står för dörren och det känns lite ovant. I år har jag nämligen valt att i stället för till Visby resa i rakt motsatt väderstreck, till Göteborg och Partille Cup i handboll. Det är inget statement i dessa antietablissemangstider och nästa år blir det Almedalen igen.

Den planerade frånvaron har naturligtvis inte hindrat mig från att botanisera i det officiella programmet. Intresset för bostadsrelaterade frågor består och jag noterar att den sociala bostadspolitiken lyfts fram i några seminarier. I beskrivningarna målas alltjämt upp en tänkt konfliktlinje mellan ”social housing” och ”den svenska modellen”. Fortsätt läsa Almedalen – en stilla förhoppning

Ruttet att tjejer begränsas i det offentliga rummet

Att tjejer utsätts för våld och trakasserier i det offentliga rummet är ruttet. Detta måste få ett slut oavsett var de sker. Övergreppen kan inte tystas ner på grund av missriktad omtanke om misstänkta förövare. Nu måste hela samhället engageras. Fastighetsägarna Stockholm kan – och vill göra skillnad.

Fortsätt läsa Ruttet att tjejer begränsas i det offentliga rummet

Lyckat klimatmöte tack vare ledarskap och samtal i ”indaba-form”

Världen har fått ett klimatavtal. Det är väl värt att fira. Efter 20 år av misslyckade förhandlingar så gick det till sist att få enighet kring ett förslag som alla (utom Nicaragua) kunde acceptera. Det är inte svårt att hitta svagheter i den slutgiltiga kompromissen. Men innan man gör det finns det skäl att glädjas och reflektera över vad som ledde fram till att det som tidigare varit omöjligt nu blir möjligt och att det nya siktet på ett 1,5 graders mål är en positiv överraskning.

Klimatförändringarna är ett vetenskapligt faktum. Men trots kunskapen om det allvarliga läget för planeten var det inte självklart att avtalet skulle ros i hamn. Oenigheten om vem som ska dra det tyngsta lasset, hur kostnaderna ska fördelas och hur utsläppsminskningarna ska gå till, var bara några av hundratals knäckfrågor.
Fortsätt läsa Lyckat klimatmöte tack vare ledarskap och samtal i ”indaba-form”

Myndigheter och stadsutvecklingen

Ännu ett år är snart tillända, ett år där det faktiskt hänt en del inom mitt ämne stadsutveckling. Medvetenheten och förståelsen för behovet av att utveckla våra orter och städer har ökat. Det har jag visserligen sagt varje år de senaste decennierna, men nu har något annat hänt. Flera myndigheter har fått upp ögonen för möjligheten att nå resultat i egen verksamhet genom samverkan med privata aktörer. Detta kittlar ju givetvis en gammal räv inom centrumutveckling som jag.

Fortsätt läsa Myndigheter och stadsutvecklingen