Affärsutveckling med fokus på kunden

När en bransch står inför en digital omvandlingsprocess, där jag skulle säga att fastighetsbranschen är idag, är det nyttigt att ta ett utifrån och in-perspektiv och se vad det finns för lärdomar att dra från andra branscher som redan genomgått en digital transformering. Därför bjöd vi på Fastighetsägarna Stockholm in Fredric Karén, chefredaktör på SvD och som har lett tidningens digitala utvecklingsarbete sedan 2013, för att berätta om hur det anrika medieföretaget Svenska Dagbladet gått från djupaste kris till att radikalt vända trenden uppåt genom att använda sig av teknikens möjligheter.

Fortsätt läsa Affärsutveckling med fokus på kunden

En digital infrastruktur för människor närmre varandra

Under denna rubriken hade jag förmånen att prata på Business Arenas Framtidsforum 21 september. Här är mitt manus:

Få begrepp rymmer så starka kontraster som digitalisering.

Å ena sidan – OPERSONLIGT OCH DISTANSERAT
Den del av digitaliseringen som handlar om automatisering och robotisering. Och det faktum att den digitaliserade och virtuella världen har blivit en parallellvärld till att ses ”i köttet”.

Å andra sidan – MÄNSKLIGT OCH NÄRA
Digitaliseringen sätter människan i fokus och för människor närmare varandra.

Jag vill lyfta tre aspekter på det mänskliga och nära.

Fortsätt läsa En digital infrastruktur för människor närmre varandra

Mobilitetstjänster är en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge

Den här veckan är det den Europeiska mobilitetsveckan som i år har temat ’Sharing gets you further’. För många växande städer är frågan om smart, hållbar och bättre framkomlighet en av planerarnas främsta utmaningarna. När trängseln ökar och markvärden stiger, ökar behovet av att se över prioriteringar i gaturummet för att främja framkomlighet och optimera användningen av gatumark. Trafikplanerarnas arbete handlar mycket om att styra över till kapacitetsstarka transporter (kollektivtrafik, cykel och gående) och att vika gatumarken till förmån för människor och fordon i rörelse framför stillastående diton (varken köer eller gatuparkering anses önskvärt).

Vid sidan om den traditionella stadsplaneringen möjliggör genomslaget av delningsekonomi och digitalisering en effektivare användning av delade resurser och ungdomsundersökningar visar hur i unga är mer intresserade av att använda, inte att äga, prylar (inklusive bil). Sammantaget kan vi konstatera att mobilitetstjänster kommer att vara en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge.

Fortsätt läsa Mobilitetstjänster är en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge

Vilka sociala hållbarhetskrav väntar framtidens fastighetsägare?

Idag väljer allt fler kommuner att arbeta med social hållbarhet på olika sätt. Tydligast blir det kanske inom planering och byggande av nya bostadsområden och stadsdelar där den sociala hållbarheten kan vara en del av profileringen kring projekten. Vilka krav ställer det i sin tur på framtidens fastighetsägare?

För att dagens och morgondagens fastighetsägare ska vara rustade att möta de förväntningar som kommunerna ställer gör vi på Fastighetsägarna Stockholm en undersökning under hösten 2017 där vi frågar kommunerna i länet vilka sociala hållbarhetskrav man ställer inom framförallt samhällsbyggnadsområdet. Det kommer att bli spännande att se det samlade resultatet och det kommer förhoppningsvis ge oss bättre kunskap om kommunernas arbete.

Social hållbarhet har blivit ett begrepp man pratar om. Det är inte bara inom fastighetsbranschen som det har fått mycket större utrymme och uppmärksamhet under senare år. Oavsett om det handlar om livsmedelsproduktion, turism, industri eller finansiell verksamhet så är det allt fler företag som lyfter den sociala hållbarheten och inte bara den gröna, ekologiska dimensionen som vi är vana vid sedan länge. Och inom fastighetsbranschen blomstrar engagemanget och det finns en flora av olika initiativ som handlar om allt från insatser i utanförskapsområden till samverkan för levande stadsdelar.

Fortsätt läsa Vilka sociala hållbarhetskrav väntar framtidens fastighetsägare?

Lovvärt från Klimatanpassningsutredningen

Jag har nu läst förslagen i ”Vem har ansvaret?” SOU 2017:42 som presenterades 29 maj 2017 av Klimatanpassningsutredningen.

Bra att alla kommuner ska inventera risker och ta fram strategi

Enligt utredningen ska kommuner inventera risker för bland annat översvämningar, ras och skred. Utifrån inventeringen ska kommunerna ta fram en klimatanpassningsstrategi.

Ett mycket bra förslag. Flera kommuner har redan insett att detta behövs och redan påbörjat ett sådant arbete. Med ett lagkrav kommer alla kommuner att jobba aktivt med klimatanpassning.

Utredningen föreslår att övergripande myndighetsansvaret för klimatanpassningsfrågor samlas hos Boverket, inklusive att ta fram riktlinjer för byggande och anpassning.

Det är positivt att det nu splittrade ansvaret samordnas hos en myndighet.

Fastighetsägare kan bidra mer, men kan och ska inte ta över delansvar för vattentjänster

Fortsätt läsa Lovvärt från Klimatanpassningsutredningen

Bättre verktyg behövs för en levande stadskärna

Nyss hemkommen från en studieresa i London slås jag av vikten att ha ett fungerande regelverk som kan stödja stadsutvecklingen och bidra till levande stråk och platser – särskilt när konkurrensen från de externa köpladorna tilltar.

I Sverige har vi fortfarande en modell som bygger på frivillighet och med den följer problem med ”fripassagerare” när fastighetsägare, handlare och kommuner väljer att stå utanför finansieringen, men ändå kan vara med och skörda frukterna. Cityföreningarna får idag lägga oerhört mycket tid och resurser på att jaga finansiering för att täcka basverksamheten och ännu mer för att få ihop pengar till att driva förändringsprojekt som lyfter områdena. Det är den stora skillnaden mot hur det ser ut i omvärlden. Fortsätt läsa Bättre verktyg behövs för en levande stadskärna

Samarbeta med dina leverantörer kring hållbarhet

Socialt ansvarstagande i leverantörskedjan betraktas idag som någonting som  företag förväntas arbeta med. Frågan har gått från att ses som ett frivilligt åtagande till att betraktas som en helt naturlig del i företagsverksamheten.

Att arbeta med socialt ansvarstagande i leverantörskedjan är i första hand att samarbeta med sina leverantörer för att säkerställa korrekta sociala och miljömässiga villkor. Fler och fler fastighetsföretag ställer sociala hållbarhetskrav på sina leverantörer. Det är bra. Ett fastighetsföretag kan ha upp till flera tusen olika leverantörer och att ställa sociala hållbarhetskrav på dessa får stor påverkan.

Fortsätt läsa Samarbeta med dina leverantörer kring hållbarhet

Stadsutvecklingstrender 2017…

160404 Fastighetsägarna Rudolf Antoni
160404 Fastighetsägarna
Rudolf Antoni

Att sia om framtiden är alltid vanskligt. De antaganden man gör baseras av förklarliga skäl på det vi vet idag, vilket förstås helt kan ställas på ända av någonting oväntat som händer imorgon. De senaste åren har vi sett en rad förändringar när det gäller utvecklingen av våra städer och livet däri. Ett exempel på detta är en kraftigt ökad urbanisering och ett lika tydligt uppsving för stadslivet som ideal. Det gäller inte bara för ungdomar och karriärister, utan lika mycket för seniorer och barnfamiljer, där allt fler nu vill bo i staden. Vi har även sett hur bostadsbristen, som var en icke-fråga för bara några år sedan, har blivit till sprängstoff i den politiska debatten. Många städer har därtill börjat ställa om sitt bilberoende till fördel för cykel- och kollektivtrafik. Tiggeri och EU-migranter har blivit en självklar del av stadsbilden och stadspolitik, det vill säga vad som ska byggas, samt hur och var staden ska utvecklas, har blivit ett samtalsämne för en bred allmänhet. Fortsätt läsa Stadsutvecklingstrender 2017…

Vi stödjer arbetet för ett mänskligare Stockholm

Julafton. Nyårsafton. Och alla andra dagar hela året runt rullar Nattjourens bilar runt på Stockholms gator. Igår kväll var vi några kollegor på Fastighetsägarna Stockholm som fick möjligheten att följa Nattjourens arbete som är en del av Stockholms Stadsmission. Det var kyligt och bara tanken på att inte ha ett hem, med en egen säng som väntar, gör ont. Men det är precis vad hemlöshet handlar om.

Genom uppsökande arbete under eftermiddagar, kvällar och nätter finns Nattjourens medarbetare på gator och torg, i tunnelbanan och i parker, för människor som lever i hemlöshet. Personalen hjälper människor att få tak över huvudet, eller hjälp att få akut vård. Men också stöd för att långsiktigt förändra sina liv. De talar mycket om vikten av att bygga relationer och det är många som de känner igen ute på gatorna. Ibland handlar det om att möta en människa och bara säga personens namn i en situation där alla andra nätverk för länge sen brustit.

Fastighetsägarna Stockholm har länge samarbetat med Stockholms Stadsmission och har även inför julen 2016 valt att stödja deras insamling för att fler ska få en fröjdefull helg.

Det gör vi att flera skäl.

Stockholms Stadsmission har en bred social verksamhet som riktar sig till såväl unga som äldre, kvinnor och män. De spelar en viktig roll i välfärden, når andra målgrupper och gör ett arbete som det offentliga inte alltid kan göra. Behoven är stora. Och målgruppen förändras.

Det finns vägar ut ur hemlöshet. Det inger hopp. Men det kräver mycket engagemang, resurser och kompetens. Stadsmissionens insatser, i samverkan med myndigheter och hyresvärdar, som leder till att människor kan lämna hemlösheten bakom sig är livsavgörande för enskilda individer. Och gör Stockholm mänskligare. För alla.

Nattjouren

Om du ser någon som du tror skulle behöva Nattjourens stöd – ring deras journummer på 020-78 78 60

Om du också vill stödja Stockholms Stadsmissions arbete kan du göra det här: https://www.stadsmissionen.se

Armkrok – det nya samverkan?

Årets genombrottsfråga inom fastighets- och stadsutvecklingsområdet som är de bostadssociala perspektiven och socialt hållbar stad. Frågan adresseras i flera aspekter. Genom segregationen, att klyftorna mellan olika stadsdelar ökar, att efterfrågan inte är det samma som behov när det gäller nybyggnation och bostadskris mm. Det är en välkommen utveckling att allt fler ser vilken verklighet som bostadspolitiken faktiskt har att navigera i. Är kartan felritad är det knappast lätt att hitta rätt. Trygghetsfrågor i synnerhet i socioekonomiskt svaga områden uppmärksammades också i flertalet partiledares tal.

På temat social hållbarhet fick jag möjlighet att lyssna till Byggvestas amerikanska ägare Laurie McDonald Jonsson och höra hennes inspirerande berättelse om sina möten med Rinkebyborna och om hur hon nu tar Malmösuccén Yalla trappan till Rinkeby genom Yalla Rinkeby .  Detta är ett gott exempel på hur fastighetsägande är samhällsbyggande. Lika imponerad blir jag inte när politiker (på båda sidor om blockgränsen) pratar om privata företags sociala initiativ som något som (enkom) görs av behjärtansvärda skäl. Fastighetsägande är en näringsverksamhet, att hyresgästerna har sysselsättning och en stadsdel mår väl är bra för affären. Att insatser som främjar detta också har behjärtansvärda effekter, det är snarare en bonus.

Avslutningsvis verkar armkrok vara det nya samverka. Kanske kan detta tolkas som samverkan är ett handslag som man släpper, medan armkrok håller man kvar. Vem vet?