En digital infrastruktur för människor närmre varandra

Under denna rubriken hade jag förmånen att prata på Business Arenas Framtidsforum 21 september. Här är mitt manus:

Få begrepp rymmer så starka kontraster som digitalisering.

Å ena sidan – OPERSONLIGT OCH DISTANSERAT
Den del av digitaliseringen som handlar om automatisering och robotisering. Och det faktum att den digitaliserade och virtuella världen har blivit en parallellvärld till att ses ”i köttet”.

Å andra sidan – MÄNSKLIGT OCH NÄRA
Digitaliseringen sätter människan i fokus och för människor närmare varandra.

Jag vill lyfta tre aspekter på det mänskliga och nära.

Fortsätt läsa En digital infrastruktur för människor närmre varandra

Mobilitetstjänster är en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge

Den här veckan är det den Europeiska mobilitetsveckan som i år har temat ’Sharing gets you further’. För många växande städer är frågan om smart, hållbar och bättre framkomlighet en av planerarnas främsta utmaningarna. När trängseln ökar och markvärden stiger, ökar behovet av att se över prioriteringar i gaturummet för att främja framkomlighet och optimera användningen av gatumark. Trafikplanerarnas arbete handlar mycket om att styra över till kapacitetsstarka transporter (kollektivtrafik, cykel och gående) och att vika gatumarken till förmån för människor och fordon i rörelse framför stillastående diton (varken köer eller gatuparkering anses önskvärt).

Vid sidan om den traditionella stadsplaneringen möjliggör genomslaget av delningsekonomi och digitalisering en effektivare användning av delade resurser och ungdomsundersökningar visar hur i unga är mer intresserade av att använda, inte att äga, prylar (inklusive bil). Sammantaget kan vi konstatera att mobilitetstjänster kommer att vara en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge.

Fortsätt läsa Mobilitetstjänster är en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge

Bra infrastruktur viktigt för fastighetsbranschen

Fastighetsägarna har varit delaktiga i projektet Tillskottet, som handlade om att lyfta frågan om snabbtåg mellan Oslo – Stockholm. Mellan de båda städerna görs nämligen varje år ett stort antal resor med flyg. Om man istället skulle få en sträckning med snabbtåg mellan huvudstäderna skulle man dels minska miljöpåverkan, men också få en ökad tillgänglighet för städerna längs med sträckan.

Bra tillgänglighet, bra kommunikationer och därmed också en bra infrastruktur påverkar  Fortsätt läsa Bra infrastruktur viktigt för fastighetsbranschen

Myndigheter och stadsutvecklingen

Ännu ett år är snart tillända, ett år där det faktiskt hänt en del inom mitt ämne stadsutveckling. Medvetenheten och förståelsen för behovet av att utveckla våra orter och städer har ökat. Det har jag visserligen sagt varje år de senaste decennierna, men nu har något annat hänt. Flera myndigheter har fått upp ögonen för möjligheten att nå resultat i egen verksamhet genom samverkan med privata aktörer. Detta kittlar ju givetvis en gammal räv inom centrumutveckling som jag.

Fortsätt läsa Myndigheter och stadsutvecklingen

Människor dras till andra människor

Det var budskapet när Helle Søholt från danska arkitektbyrån Gehl Architects höll en inspirationsföreläsning tidigare i veckan då vi på Fastighetsägarna Stockholm hade glädjen att stå värd när Nätverket för värdeskapande stadsutveckling ordnade en eftermiddag på temat hur vi skapar attraktiva städer.

Människor dras till andra människor. Det är lika enkelt som genialt. Precis som ett exempel på detta – i Staffanstorp vistas fem gånger så många utanför Icabutiken jämfört med på torget. Fortsätt läsa Människor dras till andra människor

En ändlös diskussion?

 

Bilens vara eller inte vara upprör och provocerar många. Diskussionerna är ofta ändlösa i kommuner och cityföreningar. Alla har en åsikt om bilen, men för många är diskussionen svart eller vit. För eller emot. Ska man förbjuda bilen eller ska man stimulera alternativa transportslag.

Vad man än tycker i frågan så måste vi nog inse fakta. En helt bilfri stad är utopiskt. Flera fakta talar för bilen i dagsläget: Vi kan inte stänga av ett helt trasportslag, då dör kranskommuner och landsbygden runt om staden. Ett sådant ingrepp i rörelsefriheten klarar vi inte idag. Men å andra sidan ser vi att unga har andra resvanor och gärna åker mer kollektivt eller cyklar. Att cykla är trendigt. Vi ser också att bilägandet i stadskärnor, åtminstone i större städer, minskar. Bilpoolerna blir alltmer intressanta i stället för att äga egen bil.

Fortsätt läsa En ändlös diskussion?

Efterlängtad utredning om klimatanpassning

Jag har vid upprepade tillfällen skrivit om de ökade och allt mer kostsamma översvämningarna och, i samband med dessa, kommuners inklusive VA-hållares undfallenhet att ta tag i problemet.

Regeringen har nu äntligen tillsatt en utredning om klimatanpassning.framsida_klimatsakrad_fastighet_PNG_200_313

Utredningen ska bland annat svara på om nuvarande lagstiftning behöver ändras för att tydliggöra ansvar och finansiering av klimatanpassningsåtgärder. Arbetet med klimatanpassning berör ett stort antal aktörer inom både offentlig och privat sektor. Det måste vara tydligt vem som ansvarar för att anpassningsåtgärder vidtas och hur de ska finansieras. Det gäller i synnerhet mer kostsamma åtgärder som rör befintlig bebyggelse och infrastruktur. Så länge detta inte är tydligt avvaktar många aktörer med att vidta åtgärder. Åsa Romson kommenterade den senaste tidens översvämningar och den nu presenterade utredningen i SVT.

Fortsätt läsa Efterlängtad utredning om klimatanpassning

Urbana nyårstankar

Återigen har det blivit dags att summera ett gammalt år och fundera kring år 2015. Jag roade mig med att se vad jag skrev här för ett år sedan för att se om något slog in.

Den första delen i min nyårsspaning för ett år sedan handlade om digitaliserinen. Jag skrev att digitaliseringen av vårt samhälle kommer finnas med i de flesta urbana trender som kommer förändra förutsättningarna framöver. Så långt var jag på banan även om den trenden inte är så svår att pricka rätt.

Vidare skrev jag att handelns digitalisering redan fått genomslag. Proppen gick ur e-handeln för flera år sedan. Även denna trend har förstärkts under året.. Jag önskade mig också fler öppna wifi-nät i våra stadskärnor och här har det däremot hänt en hel del. Flera städer har öppnat wifi-nät och flera är på gång. Dessutom har frågan på ett konstruktivt sätt debatterats i flera städer vilket gett ett ökat fokus och intresse för frågan.

IMG_0019En trend underskattade jag dock vid förra årets nyårspaning. Min spaning byggde då på att vi under 2014 skull se urbaniseringen och avfolkningsbygdernas situation komma upp på agendan. Så blev det dock inte. Det har varit rätt tyst kring urbaniseringen under 2014. Alldeles för tyst.

Urbaniseringens effekter har varit tydliga men fortfarande har alltså inte debatten tagit fart. Det är tyst både nationellt och lokalt kring hur vi hittar balans mellan stad och land. Forskning visar tydliget att befolkningstillväxten förskjuts mot städerna. Städerna är vår tids tillväxtmotorer och kommer så att vara framöver. Urbaniseringens kurvor var tydliga under 2014, precis som de varit åren innan och även kommer att göra även år 2015. Det krävs ingen djupare spaning för att se det.

Min spaning inför 2014 byggde också på betydelsen av digitala städer. Kunskap, transparens och tillgänglighet är faktorer som styrs av graden av digitalisering. Allt bygger på hur vi nyttjar den moderna tekniken, för våra framtida städer. Även denna spaning flyttar jag över till 2015 med förhoppningen att denna trend blir tydligare.

Det finns alltså inga urbana trender som poppar upp ett år för att vara över till nästa. Våra städers cykler är långa och trenderna är just trender som förstärks eller minskar över tiden. Mer övergående företeelser brukar kallas flugor och sådana brukar inte påverka staden i någon större utsträckning.

Vi sätter fokus på urbaniseringens effekter och möjligheter den 5 mars. Då är du välkommen till Göteborg och Urbant Forum: http://www.fastighetsagarna.se/gfr/aktuellt-opinion/kalender3/kalender-2014/urbant-forum_goteborg

Stockholms infrastruktur ger livslåga till hela landet

Att stänga Bromma flygplats skulle kväva tillväxten i många andra delar av landet. Förbifart Stockholm skulle spara tid för miljontals människor i vardagen. Framtiden för dessa viktiga trafiknav, som påverkar näringsliv och arbetsmarknad över hela landet, måste därför avgöras med beaktande av intressen utanför Stockholm och stadens miljöpolitik.

 

Vi har under de senare åren glatt åt oss en god tillväxt i de flesta medelstora städer i Sverige. En viktig förutsättning för lokal tillväxt utanför storstäderna är goda kommunikationer till desamma, särskilt till huvudstaden. Det går inte att sticka under stol med att Stockholmsregionen är den viktigaste motorn för landets ekonomi.

airplanewebb

Trafikverket har pekat ut flygplatsen som ett riksintresse. Nästan hälften av avgångarna från exempelvis Sundsvall, Östersund och Umeå landar idag på Bromma. Arlandas ledning har låtit meddela att det inte finns några möjligheter att flytta trafiken från Bromma till Arlanda. Bil eller tåg tur och retur till nämnda orter tar en hel arbetsdag i anspråk, i bästa fall. Lokala representanter från näringsliv och kommunledningar på de orter som stängs ute vid en nedläggning av Bromma flygplats har flaggat för drastiska konsekvenser för näringslivet. Signalerna från våra medlemsföretag gör att vi från Fastighetsägarna MittNord instämmer i deras dystra analys.

Förbifart Stockholm skulle korta restiden mellan stadens södra och norra delar väsentligt, vilket inte bara skulle gynna boende i huvudstaden. Även här är sträckdragningen betydelsefull för många orter utanför Stockholms län. Den försening som byggstoppet innebär kommer enligt Sveriges byggindustrier uppgå till 1 miljard kronor i skattepengar. Det röd-grön-rosa styret i Stockholms stad vill nu istället satsa trängselskattepengar på en utbyggnad av Stockholms kollektivtrafik. Dessa två infrastruktursatsningar kan inte ställas mot varandra menar vi. Så länge vägarna är avgörande, som i det här fallet, för en fungerande person- och godstrafik bör vi investera i transportsträckor som klarar av den kraftiga befolkningstillväxt som Stockholms- och Mälardalsregionen står inför.

Förbifart Stockholm är, sitt namn till trots, också kopplat till intressen som finns utanför Stockholms innerstad. Bromma flygplats är en livslåga för entreprenörskap och företagande i stora delar av landet. Politikerna måste därför ta oron och protesterna på allvar och inse de allvarliga samhällsekonomiska konsekvenser som blir följden i form av förlorade arbetstillfällen och utebliven tillväxt i hela Sverige.

Björn Söderholm, VD, Fastighetsägarna MittNord

 

Om snabbtåg fanns

 

Idag tar tåget mellan Stockholm och Oslo 6 timmar. Visst skulle det vara bättre om vi kunde halvera den tiden?

Visst är det svårt att säga emot ovanstående påstående? Det är hämtat från det arbete som vi på Fastighetsägarna tillsammans med Sveriges Byggindustrier nu har dragit igång för att verka för en ny snabbtågssträckning. Den är tänkt att gå längs Tillväxtkorridoren mellan Stockholm och Oslo via Västerås, Örebro och Karlstad.
”Tillväxtkorridoren? Det har jag aldrig hört talas om” tänker du säkert och det är inte så underligt. Fokus i infrastrukturdebatten har länge legat på att koppla ihop våra egna svenska storstäder. Men låt mig tala om varför detta geografiskt och samhällsekonomiskt är en mycket intressant sträckning:

#En tredjedel av Sveriges och mer än en tredjedel av Sveriges och Norges sammanlagda befolkning finns här, totalt 4,6 miljoner människor

#40 procent av Sveriges och Norges samlade BNP finns här

#Nära hälften Sveriges och Norges universitet och högskolor ligger här (46 av 105)

#45 procent av Norges samtliga företag med över 100 anställda finns här

Tåg erbjuder klimatsmart tillväxt. En tågresa är fyra gånger mer energieffektiv än en bilresa och nio gånger mer energieffektiv än en flygresa. Det sker idag ungefär 1 miljon flygresor per år mellan Stockholm och Oslo. Det finns med andra ord en enorm potential till minskad miljöpåverkan.

Det handlar också om att ytterligare stärka och fullt ut kunna dra nytta av banden med grannlandet i väst. Gränspendlingen mellan Sverige och Norge är nästan lika stor som gränspendlingen mellan Danmark och Sverige över Öresund. Sverige investerar mer i Norge än i Finland och Danmark tillsammans. Norge investerar dubbelt så mycket i Sverige som i Finland och Danmark. I grund och botten handlar det om att skapa tillväxt och tillgänglighet, främja sysselsättningen och arbetskraftens rörlighet, förstora och koppla ihop de lokala arbetsmarknaderna. På så sätt kan vi också säkra fastighetsvärdena längs tågsträckningen.

För att få med unga på tåget har vi nu startat kampanjen ”om snabbtågfanns” på sociala medier. Målbilden var att få minst 1000 likes/följare på Facebook och på så sätt göra unga människors röster hörda. Det målet passerades glädjande nog redan det första dygnet efter lanseringen. Nu tar vi kampanjen vidare i syfte att väcka uppmärksamhet kring vilka möjligheter som finns med en ny tågsatsning och kampanjen är startskottet för vårt fortsatta arbete längs hela sträckan. Vi behöver din hjälp med att sprida budskapet.

Gå därför in och gilla projektet på Facebook 
Kolla in vår korta kampanjfilm på You Tube och sprid den
Använd gärna haschtaggen #omsnabbtågfanns
Vi finns även på Twitter som @Omsnabbtagfanns
Mer information hittar du på vår webbplats: omsnabbtagfanns.se

om snabbtåg fanns