Tänk vad en fri marknad kan åstadkomma

Det kan vara värt att lyfta fram goda exempel ibland på företag som gör någonting utöver det som krävs av dem eller som helt enkelt gör någonting exceptionellt bra. Jag tänkte ta tillfället i akt att lyfta fram företaget Eklandia som har utvecklingsplaner för det välkända Kungsportshuset i Göteborg. Det ligger strax intill den välkända skulpturen Kopparmärra i hjärtat av Göteborg. Eklandia har i detta projekt enligt min uppfattning tänkt helt rätt. De har förstått betydelsen av byggnaden för Göteborgarna och betydelsen av att fullfölja utvecklingen enligt husets och områdets karaktär. Detta gör de genom att behålla mycket av det yttre utseendet men samtidigt bygga till ett våningsplan och ett hörntorn som fanns med på originalritningarna från mitten på 1800-talet. Det är vackert och kommer att passa in perfekt i omgivningen.

Men de har inte bara tänkt rätt kring själva byggnaden. Även i marknadsföringen har de förstått att det viktigaste av allt inte är själva byggnaden utan platsen där den står. Det är där de mänskliga värdena och de stadsmässiga kvaliteterna kommer in i sammanhanget. I marknadsföringen av de kontorslokaler som kommer att fylla stora delar av fastigheten talas det om områdets kreativa myller, kopplingen till historien, närheten till kultur, shopping och matupplevelser samt den vackra grönskan i närliggande Trädgårdsföreningen. Det talas även om tillgänglighet med bilparkering och närhet till kollektivtrafik, cykelvänlighet och lånecyklar. Som om det inte vore nog med det så kan Eklandia sticka ut hakan med sitt hållbarhetsarbete eftersom Kungsportshuset kommer att certifieras enligt Miljöbyggnad vilket bekräftar att fastigheten uppfyller viktiga kriterier inom energi, inomhusmiljö och material.

Det är slående hur mycket som blir rätt när bra företag får leverera det som kunderna vill ha på en fri marknad. Parallellen till bostadshyresmarknaden får du dra själv.

Fortsätt läsa Tänk vad en fri marknad kan åstadkomma

Purple Flag och fastighetsmarknaden

En liten stadskärna som t ex Västervik har mer gemensamt med Stureplan i Stockholm än vad man kan tro. Hur kan det vara möjligt?

Häromdagen var jag på en workshop med Svenska Stadskärnor och de 9 pilotstäderna som nu arbetar för en Purple Flag-certifiering. Purple Flag är en arbetsmetod efter engelsk förlaga som syftar till att kvalitetssäkra arbetet med kvällsekonomin på en plats eller i en stadskärna. Målet är att få en stad eller en stadsdel att upplevas tryggare, attraktivare och mer välkomnande och därigenom få fler besökare.

Arbetet med våra ort- och stadskärnor har utvecklats och förfinats med åren. Våra samverkansorganisationer har blivit etablerade och fastighetsägare, kommun och handel är i mångt och mycket engagerade i utvecklingsarbetet. Men ofta har vi haft svårt att införliva besöksnäringen, caféer, restauranger och hotell i centrumbolagen. Det beror säkert ofta att vi inte hittat beröringspunkter eller talat samma språk.

Nu ser vi en tydlig trend att handeln ofta tappar i stadskärnor. Handeln omstrukturerar, externhandeln utvecklas och e-handeln tar marknadsandelar. När vi nu tittar närmare på omsättningsstatistiken ser vi att där handeln tappar, där ökar besöksnäringens omsättning. Ofta innebär detta att stadskärnans omsättning ökar totalt, trots att handeln alltså backar något. Denna problemställning delas idag av de flesta städer och handelsplatser, oavsett storlek.

Det blir därför allt viktigare att hitta verktyg och argument för samarbeten mellan centrumorganisationerna och besöksnäringen. Kvällsekonomins betydelse för både den attraktiva staden och fastighetsmarknaden ökar. För fastighetsägaren innebär utvecklingen att man ofta måste hitta nya hyresgäster med annan verksamhet i de lokaler som handeln lämnar. Och det är inte helt enkelt då det inte bara är resurskrävande utan också att man måste tänka nytt och innovativt. Purple Flag kan vara just det verktyget vi behöver. Det är ett sätt att strukturera, mäta och organisera arbetet kring livet i staden utanför traditionella butikstider.

De städer som ny sätter Purple Flag på kartan är Jönköping, Västervik, Kalmar, Malmö, Stockholm City, Borås, Karlstad, Västerås, Eskilstuna och Örebro. Det är städer av olika storlek och karaktär men med den gemensamma viljan att lyfta arbetet till en ny nivå.

Det samlade intrycket från dagens diskussioner är att de cityorganisationer som är etablerade och väl fungerande, också är väl rustade att utveckla kvällsekonomin. Men, och det tycker jag är spännande, det är slående hur lika problemställningarna är, oavsett om man jobbar med Västerviks stadskärna eller Stureplan i Stockholm.

IMG_0254

 

Staden i mitt hjärta

Idag har seminariedagen Stadens Dag gått av stapeln, ett samarrangemang mellan City i Samverkan i Stockholm och Svenska Stadskärnor. Orts- och stadsutveckling är en inte bara en prioriterad fråga för oss på Fastighetsägarna, den har ett stort samhällsintresse också. Vi var många kollegor från Fastighetsägarna GFR men också representation från Syd. Med oss hade vi medlemmar, intressenter och samarbetspartners i de många stadskärnor där vi är engagerade. Tillsammans ökar vi kunskapen och förståelsen för varandras verkligheter, därifrån kan vi tillsammans hitta gemensamma målbilder och möjligheter. Dessutom är det ju väldigt roligt och inspirerande att diskutera och utbyta erfarenheter. Idéer föds och sprids vidare.

Jag bär med mig många tankar hem. Flera ord noterade jag förekom i de flesta föredrag och diskussioner. Samverkan är ett alltid återkommande värde ord. Andra saker som diskuterades var behovet av kompetens och kunskap. Flera talare skickade med tydliga budskap till politiken: Läs på, var en tydlig uppmaning. Och våga. Passivitet är stadsutvecklingens värsta hämsko.

Urbaniseringen var en annan trend som nämndes i flera sammanhang. Urbaniseringen är nog en av vårt tids megatrender. Sverige är ett av Europas mest urbaniserade länder, och trenden är oavbruten. Befolkningstillväxten förskjuts mot städerna, kurvorna har inte förändrats och ser inte ut att göra det heller. Urbaniseringen måste vi förhålla oss till, det går inte att vänta och tro att det löser sig. För det gör det inte, trenden mattas inte av. Därför måste vi jobba tillsammans.

Vår organisation jobbar vidare tillsammans med andra organisationer såsom Svenska Stadskärnor, Centrumutvecklare, mfl. Vi nätverkar med politiker, tjänstemän och näringsidkare. Vi är representerade i ledningsgruppen och styrelsen för Svenska Stadskärnor. Vi genomför samarrangemang och seminarier. Och inte minst en aktiv näringspolitisk verksamhet. Allt för en aktiv stadsutveckling till gagn för både stad och landsbygd. Frågorna hör ihop och har tydliga beröringspunkter.

Inom kort ger vi också ut en ny bok i ämnet, Attraktiva stråk och platser- en guide för städer med ambitioner.

Boka också den 5 mars 2015. Då arrangerar vi ett urbant forum med samma tema i Göteborg. Stay tuned!

Stadsutvecklingsminister, vilket titel!

Idag konstateras att Sveriges nye stadsminister, Stefan Löfven, inte bara har tillsatt en mängd nya ministrar utan även en stadutvecklingsminister. Det blir Mehmet Kaplan (mp) som blir bostads- och stadsutvecklingsminister. Det här är mycket glädjande att stadsutvecklingen lyfts fram. Stadsutvecklingsfrågorna har fått ett ökat fokus de senaste åren genom näringsdepartementets arbete. Nu flyttas även bostadsfrågorna från socialdepartementet till näringsdepartementet och hamnar där tillsammans med stadsutvecklingsfrågorna. Jag hoppas därför att det allt tydligare fokus som stadsmakterna visat för stadsutvecklingen de senaste åren fortsätter. och att detta i förlängningen leder till att vi också får en stadspolitik.

Urbaniseringen har gjort tydliga avtryck i utvecklingen och påverkat både stad och landsbygd. Vi har tillväxtrelaterade utmaningar i större städer samtidigt som mindre orter och landsbygd ofta ser en negativ befolkningsutveckling. Vi behöver hitta en balans och se både stad och landsbygd ur ett helhetsperspektiv. Vi har en landsbygdspolitik idag. Vi behöver inte bara ha en stadspolitik för städernas skull, utan även för landsbygden som också är beroende av attraktiva centralorter för sin utveckling.

Jag hoppas att vi ser början på något nytt, att vi kan ta ett nytt urbant kliv framåt. Kanske är det rätt dag att lyfta fram en sliten klyscha: ”stad och land, hand i hand”.

Nu återstår att se hur politiken formas för staden. Och landsbygden. Många frågor är obesvarade men idag känns det optimistiskt för stadsutvecklingspolitiken åtminstone.

Ny plattform för stadsutveckling

StadsministerDet sägs att trägen vinner. Om det stämmer i det här fallet är ännu inte säkert. Det som däremot är säkert är att vårt arbete för införandet av en nationell stadspolitik nu har tagit ett viktigt steg framåt. Med de utmaningar som urbaniseringen innebär för såväl våra tungt belastade storstäder som de många små och mellanstora städer som strävar efter positiv tillväxt har behovet ökat av bättre samordning av statliga myndigheter. De frågor som på ett eller annat sätt rör städernas utveckling ligger idag splittrade på flera olika departement vilket gör förändringar av städernas förutsättningar oerhört tungrodda. Det behövs därför en överbryggande politisk funktion som ser till att stadsutvecklingsperspektivet finns med när besluten fattas. Många anser även att det saknas en tydlig mottagare på den politiska nivån för frågor som rör städernas förutsättningar, en stadspolitik.

2000-talet är utan tvekan städernas tid. Städerna ses som viktiga motorer för tillväxt inom EU:s sammanhållningspolitik. I tillväxtstrategin Europa 2020 uppmanas medlemsländerna att utforma en särskild politik riktad mot städerna. Finland inrättade en sådan år 2011. Fastighetsägarna har de senaste åren drivit denna linje hårt, inte minst inom ramen för vår samverkansorganisation Svenska Stadskärnor. Vi har exempelvis arrangerat seminarium i riksdagen, kampanjat under Almedalsveckan och fört diskussionen i den riktningen i debatt, sociala medier och en mängd olika arenor över hela landet.

Därför är det glädjande att regeringen nu ger fem myndigheter – Boverket, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket – i uppdrag att gemensamt upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling. Plattformen ska enligt regeringens pressmeddelande bland annat syfta till ökad samverkan, samordning och erfarenhetsutbyte mellan aktörer inom olika sektorer och nivåer. Den ska även fungera som processtöd för de regionala strukturfondsprogrammens arbete med hållbar stadsutveckling och verka för kunskapsspridning.

Flera av våra större städer växer och utvecklas i snabb takt. Den här urbaniseringstrenden innebär både möjligheter och utmaningar, och för att en stad ska kunna växa både snabbt och hållbart krävs att många aktörer arbetar åt samma håll. En nationell plattform för att samordna och sprida kunskap kring frågor om hållbar stadsutveckling är en viktig insats för att möta dagens och framtidens utmaningar

Bostadsminister Stefan Attefall 2014.02.20

Ansatsen är med andra ord precis det som vi har påpekat behovet av och det är uppenbart att det inte har fallit på döva öron. Enligt regeringen är samhällsplanering och byggande en av hörnstenarna i den hållbara stadsutvecklingen. De påpekar därför behovet av att planering och insatser anpassas till städers, tätorters och stadsregioners skilda förutsättningar, exempelvis i form av storlek, täthet, geografiskt läge och befolknings- och näringsstruktur. Detta är också en viktig insikt. Det behövs inte bara en storstadspolitik utan en politik för alla Sveriges städer.

Boverket har fått en samordnande roll i arbetet och uppdraget ska slutredovisas till regeringskansliet senast den 30 juni 2015. Min förhoppning är att detta arbete inte enbart blir en introvert övning mellan olika myndigheter. Det finns kunskap, nätverk och erfarenheter hos näringslivet som man bör dra nytta av. Vi kommer därför att bevaka arbetet och fortsätta driva på utvecklingen mot en nationell stadspolitik som gynnar företagande, invånare och tillväxt i våra svenska städer.

Delad kunskap är gödning för processen

I förra veckan hade jag förmånen att få arbeta tillsammans med Svenska Stadskärnor i Motala. Vi genomförde där en kurs i Urban Centre Management som syftade till att ge alla aktörerna i staden en gemensam kunskapsplattform. Denna kunskapsbas, tillsammans med deltagarnas samlade erfarenheter, skapar goda förutsättningar för den fortsatta utvecklingen.

bild (11)Vi hade föreläsningar och workshops kring attraktivitet, tillgänglighet, trender och processledning. Det är slående att när nästan 50 personer kommer ihop i samma sal, då föds idéer och kreativitet. Men det krävs också mycket av den staden som genomför satsningen. Det kärvs en god vilja hos samtliga aktörer att utveckla och förbättra. Men det krävs också politiker med en öppen och samverkansinriktad attityd. Jag har exempel på många städer där de beslutande politikerna och tjänstemännen aldrig skulle släppa garden och våga släppa in allas åsikter kring stadens utveckling i processen. Många är rädda om sina egna väletablerade stuprör som man finner så enkla att arbeta i. Då får ingen komma och störa. Många beslutsfattare vågar inte ta den risken.

Så är det dock inte i Motala. Där är stämningen god, man är öppen och bjuder frikostigt på sina tankar och idéer. Utbildningsdagarna resulterade i en rad förbättringsåtgärder och ett förtydligande av den vision man har för Motalas stadskärna. Man rustar inför framtiden och är redo att möta de urbana utmaningar som bl a våra förändrade beteende och ökande e-handel för med sig, inte bara för fastighetsägarna, utan för alla stadens aktörer. Bra jobbat Motala!

Jag skulle därför gärna se att fler städer samlar styrkorna så tydligt som Motala nu gör. Jag och Svenska Stadskärnor kommer gärna till fler städer och hjälper till med stadsutvecklingen så gott vi kan. Urbaniseringens effekter är inte alltid gynnsamma för alla städer och dess fastighetsmarknad, man måste arbeta hårt om marknaden viker. Men även städer som växer måste vara aktiva för att bibehålla och stärka sin position, utvecklingen går inte i rätt riktning om bara låter saker bero. Läs gärna mer om möjligheterna på http://www.svenskastadskarnor.se/UCM/.pg_4 Eller kontakta gärna undertecknad!

E-handeln ritar om kartan

Snart är det jul igen och precis som varje år så diskuteras huruvida handeln slår rekord även detta år. Den stora skillnaden är dock att i år diskuteras alltmer hur stor andel av julhandeln som kommer att gå genom e-handel. Att e-handeln står klart. Enligt e-Barometern (PostNord, Svensk Distanshandel och HUI) ökade e-handeln förra året med 14 %. Även om e-handeln bara hade 5 % av den totala handeln så tar den allt större andel.  De tre första kvartalen i år var ökningstakten 17 % . E-handeln har blivit en etablerad försäljningskanal tack vara säkra betalningssystem och utbyggd logistik och använd av en allt större del av kunderna. Svensk Handel kallar e-handeln för handelns motor.

Nu diskuteras också på hur e-handeln kommer påverka den fysiska e-handeln. Blir det cityhandeln, externhandeln eller kanske köpcentrumen som får stryka på foten? Olika siare ger olika scenarier. En del tror på köpcentrum död, andra tror att det blir cityhandeln som blir förloraren. Själv är jag övertygad om att det varken är svart eller vitt. Jag tror att alla handel kommer att påverkas i någon form.

De senaste decennierna har köpcentrumen tagit hand om den kund som prioriterat tillgänglighet i form av brett utbud, parkering och öppettider.  Många stöder tesen att köpcentrumen blir förloraren då e-handeln är bättre på att ta hand om denne kund. Sannolikt kommer en del köpcentrum få stryka på foten också på grund av att man ligger i ”fel” läge geografiskt. Men köpcentrumen har en styrka i att de är relativt lätta att omstrukturera och utveckla för att möta dagens kund. Vi ser att andelen café och restauranger ökar då kunden i högre grad använder handelsplatserna som mötesplatser. Detta har köpcentrumen utvecklat.

Cityhandeln då? Hur går det för den? Här beror nog framgången mer på den enskilde handlarens förmåga att utveckla sitt koncept och givetvis fastighetsägarens förmåga att anpassa fastigheter och lokaler för handelns behov. Citys fördel i sammanhanget är sannolikt yngre generationers mindre bilåkande och urbana fokus. Man har i mindre utsträckning varken bil eller körkort och åker därför hellre kollektivt. Citys fördel som den sociala mötesplatsen, arena för kultur och upplevelser, kommer sannolikt att stärkas i takt att vi blir bättre och bättre på stadsutveckling.

Så hittills står det nog 1-1 i matchen om kunden. Generellt gäller sannolikt att den som visar störst förändringsvilja och förändringstakt kommer att gå starkast ur e-handelsutvecklingen.  Digitaliseringen är en faktor som all handel måste hantera. Finns man inte på nätet finns man inte alls. Därmed inte sagt att man måste sälja på nätet, man måste dock marknadsföra sig och vara synlig.

Vi kommer att se nya koncept och företeelser. Vi kommer att se kombinationer mellan e-handel och butikshandel i samma koncept. Vi kommer att se fler sk ”show rooms” och shop-in-shops och många andra nya företeelser. Detta gör att fastighetsägaren måste svara upp mot dessa nya krav. Vi kommer behöva nya investeringar, nya flexibla lösningar och antagligen nya hyreskontraktsformer i framtiden.

Läs gärna mer i vår rapport om e-handeln ur ett fastighetsperspektiv: http://www.fastighetsagarna.se/gfr/aktuellt-opinion/rapporter/specialrapporter/trendspaning-e-handel-ur-ett-fastighetsperspektiv

Kan man lägga ner en ort?

bild (9)Vi är nog många som funderat på vad som ska hända med orter när befolkningen flyttar därifrån. Vissa orter tappar långsamt sin forna attraktivitet när industri, handel och andra livsförutsättningar omformas och förändras. För en del orter går utvecklingen snabbt medan för andra går det långsammare.

Men för en del orter går det bra, befolkningen ökar och människor trivs! Varför är det så?

I förra veckan hade jag nöjet att besöka ett möte hos Samhällsföreningen i Hestra, en liten ort i Småland med 1200 invånare som har en positiv befolkningstillväxt. När jag höll mitt föredrag om den mindre ortens förutsättningar och möjligheter möttes jag av engagerade och stolta människor. Mitt intryck stärktes av det goda intryck orten gjorde när jag anlände till Hestra. Välskötta hus, vackra trädgårdar och blanka bilar signalerade att här har man det bra och trivs. Intrycket av denna ort ståri bjärt kontras till den hopplöshet jag ibland möter under mina resor till andra mindre orter.

Varför är det så? Ingen enkel fråga att svara på precis. Men att det beror på människorna är helt klart. Förekomsten av eldsjälar och sociala närverk är viktiga faktorer som lyftas fram i både teori och verklighet, likaså engagemang från folkvalda som ger framåtskridande processer och handlingskraftiga initiativ.

Huvudorsaken till att utvecklingen för mindre orter ser ut som den gör är urbaniseringen. Ända sedan industrialiseringen har folk och tillväxt förskjutits mot större städer. Idag börjar dock problemen bli alarmerande i gamla bruksorter och andra mindre orter som med tiden hamnat i ”fel läge”.

Under industrialiseringen fick vi flytta till orter där arbetstillfällena finns.  Lite generaliserat uttryckt så gör vi idag tvärt om, vi väjer att bo på en plats vi finner attraktiv, för att sedan välja arbete utifrån den lokala arbetsmarknaden. Om inte orten är attraktiv att bo på så är vi inte heller så intresserade av att flytta dit, oavsett vilket jobb vi erbjuds.

På många håll ser det alltså rätt dystert ut. Husen står och förfaller, handeln har flyttar därifrån och ortens industri har lagt ner eller omstrukturerat till annan ort. Kreativeten har avstannat och liksom flutit med människorna i flytten. När man sedan hör ortens politiker säga att det är nog inte så illa som det ser ut, får vi bara hit nya industrier så löser det sig, då man vet att det är riktigt allvarligt. Då står man framför en ort som helt tappat verklighetsförankringen. När initiativkraften saknas hos den politiska ledningen blir det svårt för näringslivet att kompensera och parera. Då kommer frågan att behöva ställas: Kan man lägga ner en ort?

Stadspolitik till riksdagen

riksdagshusetStäderna är viktiga motorer för tillväxt. Därför har man inom EU:s sammanhållningspolitik och i tillväxtstrategin Europa 2020 uppmanat medlemsländerna att utforma en särskild politik riktad mot städerna. Sverige saknar idag en sådan politik. Utmaningarna för Sveriges städer är omfattande. Urbaniseringen leder till att mindre städer ser vikande befolkningsunderlag och brist på kompetens medan storstädernas största utmaningar stavas bostäder infrastruktur och segregation. Hur ska vi möta utmaningarna och vända trenden?

På onsdag nästa vecka anordnar vi ett seminarium i riksdagen. Vi gör detta inom ramen för vårt samarbete i organisationen Svenska Stadskärnor. Syftet med seminariet är att lyfta frågan om det saknas en politik och en nationell strategi för hur våra städer ska utvecklas. 2011 bytte Jordbruksdepartementet namn till Landsbygdsdepartementet i syfte att bättre spegla dess arbetsområden, nämligen att stärka landsbygden och frågor som är specifika där. Samma år inrättade Finland ett stadspolitiskt utskott som jobbar tvärs över departementsgränserna och bevakar städernas viktiga utvecklingsfrågor. Men vilken sorts städer ska vi ha i framtidens Sverige? Behövs det inte ett samordnat ansvar för städernas frågor? Sanningen är att vi får de städer vi förtjänar. Därför behöver dessa frågor lyftas och vilken plats är bättre för detta än riksdagen?

De som deltar i seminariet förutom jag själv är Marita Ljung, statssekreterare till näringsminister Annie Lööf, Ilmar Reepalu (S) ordförande i kommunstyrelsen i Malmö och arkitekt till yrket, Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping, Dag Klackenberg, VD Svensk Handel, Eva Östling Ollén, VD Visita och Björn Bergman, VD Svenska Stadskärnor. Vi kan därför förvänta oss en initierad och spännande diskussion. Seminariet kommer även att filmas av SVT. Så fort vi vet när det kommer sändas lägger vi ut den informationen. Vi kommer även att följa upp ämnet på Forum för stadsutveckling i Visby under årets Almedalsvecka.

Bygger vi staden utifrån gamla ideal?

Häromdagen hade jag förmånen att få tillbringa en dag på Alströmergymnasiet i Alingsås. Där driver man ett handelsprogram och nu såg man behovet av att vidga vyerna för eleverna och se handeln och staden ur ett bredare perspektiv. Jag var där och undervisade eleverna i centrumfunktion och stadsutveckling. Det blev en dag tillsammans med framtidens urbanister. Några somnade rätt snabbt i och för sig, men det tolkade jag inte som ett ointresse för min föreläsning utan på bristande förmåga att koppla utbildningsmöjligheten till sin egen framtid. Nå väl, för mig blev det i alla fall tydligt hur yngre generationer tänker kring sitt förhållande till staden. De har inte samma förväntningar, krav och preferenser som äldre generationer har.

När äldre tänker mer på varuförsörjning så tänker de yngre mer på det sociala mötet och upplevelsen kring stadsbesöket. Fortfarande har vi dock kvar 50- och 60-talets stadsplaneringsideal där handel var varuförsörjning och staden byggdes utifrån bilens förutsättningar. Fortfarande hänger dessa ideal kvar som ett spöke som vilseleder och förblindar oss inför dagens och morgondagens realitet.

Jag har tidigare skrivit om bristande samverkan som ett hinder för tillväxt. Ett annat hinder för staden utveckling är vår oförmåga att se bort ifrån våra egna preferenser och invanda beteenden. Bara för att jag gör på ett visst sätt när jag besöker staden, innebär det ju inte att alla andra gör likadant. Det är ju de ungas beteende vi måste titta på när vi planerar framtidens stad. Vi kanske inte kan helt förstå hur de tänker men vi måste skaffa oss en förståelse inför deras tankebanor. Imorgon tar de över.

Vi måste utveckla våra tankesätt hela tiden, inget står stilla. Och acceptera att det som idag ter sig nästan omöjlighet att genomföra, som den dygnet-runt-öppna, helt bilfria staden, kanske kommer att vara normen för framtida generationer.

Så här i efterhand tror jag att det var jag som lärde mig mer av dem, än vad de lärde av mig. Jag fick med mig nya insikter, ny förståelse och kunskap för stadens förutsättningar. Viktigt är att vi inte fastnar i gamla beteendemönster när vi planerar framtidens stad.