Stadsutvecklingstrender 2017…

160404 Fastighetsägarna Rudolf Antoni
160404 Fastighetsägarna
Rudolf Antoni

Att sia om framtiden är alltid vanskligt. De antaganden man gör baseras av förklarliga skäl på det vi vet idag, vilket förstås helt kan ställas på ända av någonting oväntat som händer imorgon. De senaste åren har vi sett en rad förändringar när det gäller utvecklingen av våra städer och livet däri. Ett exempel på detta är en kraftigt ökad urbanisering och ett lika tydligt uppsving för stadslivet som ideal. Det gäller inte bara för ungdomar och karriärister, utan lika mycket för seniorer och barnfamiljer, där allt fler nu vill bo i staden. Vi har även sett hur bostadsbristen, som var en icke-fråga för bara några år sedan, har blivit till sprängstoff i den politiska debatten. Många städer har därtill börjat ställa om sitt bilberoende till fördel för cykel- och kollektivtrafik. Tiggeri och EU-migranter har blivit en självklar del av stadsbilden och stadspolitik, det vill säga vad som ska byggas, samt hur och var staden ska utvecklas, har blivit ett samtalsämne för en bred allmänhet. Fortsätt läsa Stadsutvecklingstrender 2017…

Regeringen backar om kritiserad solenergiskatt?

Kritiken var hård och rättvis när regeringen införde skatt på solenergi som innebär att juridiska personer, med mer än 255 kW solceller, måste betala energiskatt för den el de inte längre köper när de tillverkar egen solel.

Bland annat så skrev flera av Sveriges största fastighetsägare gemensamt att de nya skattereglerna är ”ett dråpslag mot solenergi” . Vidare skriver de att om en fjärdedel av landets befintliga, södervända tak användes, skulle 10 procent av landets elförsörjning komma från solen. Idag kommer endast en tusendel av vårt elbehov från solen.3962985-solar-panel

Även Familjebostäders miljöchef är kritisk och säger följande

– Vi kan inte satsa mer på solcellsanläggningar eftersom vi inte kommer att kunna få någon lönsamhet i det i och med att skatten införs. Att vi inte längre kan satsa på förnyelsebar el innebär även att vi inte kan uppnå de energikrav som ställs på oss och inte heller våra miljömål, säger Helena Ulfsparre, miljöchef hos Familjebostäder i Stockholm.

Regeringen verkar nu ha insett sitt klavertramp. I ett svar på SvD skriver man

Regeringen ser över förutsättningarna för att inom skattesystemet införa ett särskilt stöd till sådan solcellsel som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där den elektriska kraften är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de införda effektgränserna.

Det är en välkommen insikt att regeringen nu inser att de inte tänkt hela vägen när de införde de nya reglerna. Jag kan dock inte låta bli att förundras över två saker

  1. Varför lyssnade man inte på remissinstanserna (bland annat Fastighetsägarna) som tydligt varnade för detta? (Särskilt när regeringens egna promemoria från 2016 utrett att det inte låg något hinder i stadstödsreglerna och när den tillverkande industrin redan åtnjuter en skatterabatt på egentillverkad energi)
  2. Varför utreder man nu ett nytt särskilt stöd för att släta över klavertrampet framför att rätta till det olyckliga införandet av skatt?

Det rimliga vore ju att rätta till själva felet så att fastighetsägare behandlas på samma sätt som den tillverkande industrin. Att ändra så att effektgränsen 255 kW gäller per anläggning och inte per juridisk person är ett bra första steg och det steget bör tas snarast om regeringen verkligen vill se en ökad andel solenergi.

 

 

Lyckat klimatmöte tack vare ledarskap och samtal i ”indaba-form”

Världen har fått ett klimatavtal. Det är väl värt att fira. Efter 20 år av misslyckade förhandlingar så gick det till sist att få enighet kring ett förslag som alla (utom Nicaragua) kunde acceptera. Det är inte svårt att hitta svagheter i den slutgiltiga kompromissen. Men innan man gör det finns det skäl att glädjas och reflektera över vad som ledde fram till att det som tidigare varit omöjligt nu blir möjligt och att det nya siktet på ett 1,5 graders mål är en positiv överraskning.

Klimatförändringarna är ett vetenskapligt faktum. Men trots kunskapen om det allvarliga läget för planeten var det inte självklart att avtalet skulle ros i hamn. Oenigheten om vem som ska dra det tyngsta lasset, hur kostnaderna ska fördelas och hur utsläppsminskningarna ska gå till, var bara några av hundratals knäckfrågor.
Fortsätt läsa Lyckat klimatmöte tack vare ledarskap och samtal i ”indaba-form”

Efterlängtad utredning om klimatanpassning

Jag har vid upprepade tillfällen skrivit om de ökade och allt mer kostsamma översvämningarna och, i samband med dessa, kommuners inklusive VA-hållares undfallenhet att ta tag i problemet.

Regeringen har nu äntligen tillsatt en utredning om klimatanpassning.framsida_klimatsakrad_fastighet_PNG_200_313

Utredningen ska bland annat svara på om nuvarande lagstiftning behöver ändras för att tydliggöra ansvar och finansiering av klimatanpassningsåtgärder. Arbetet med klimatanpassning berör ett stort antal aktörer inom både offentlig och privat sektor. Det måste vara tydligt vem som ansvarar för att anpassningsåtgärder vidtas och hur de ska finansieras. Det gäller i synnerhet mer kostsamma åtgärder som rör befintlig bebyggelse och infrastruktur. Så länge detta inte är tydligt avvaktar många aktörer med att vidta åtgärder. Åsa Romson kommenterade den senaste tidens översvämningar och den nu presenterade utredningen i SVT.

Fortsätt läsa Efterlängtad utredning om klimatanpassning

Tänk vad en fri marknad kan åstadkomma

Det kan vara värt att lyfta fram goda exempel ibland på företag som gör någonting utöver det som krävs av dem eller som helt enkelt gör någonting exceptionellt bra. Jag tänkte ta tillfället i akt att lyfta fram företaget Eklandia som har utvecklingsplaner för det välkända Kungsportshuset i Göteborg. Det ligger strax intill den välkända skulpturen Kopparmärra i hjärtat av Göteborg. Eklandia har i detta projekt enligt min uppfattning tänkt helt rätt. De har förstått betydelsen av byggnaden för Göteborgarna och betydelsen av att fullfölja utvecklingen enligt husets och områdets karaktär. Detta gör de genom att behålla mycket av det yttre utseendet men samtidigt bygga till ett våningsplan och ett hörntorn som fanns med på originalritningarna från mitten på 1800-talet. Det är vackert och kommer att passa in perfekt i omgivningen.

Men de har inte bara tänkt rätt kring själva byggnaden. Även i marknadsföringen har de förstått att det viktigaste av allt inte är själva byggnaden utan platsen där den står. Det är där de mänskliga värdena och de stadsmässiga kvaliteterna kommer in i sammanhanget. I marknadsföringen av de kontorslokaler som kommer att fylla stora delar av fastigheten talas det om områdets kreativa myller, kopplingen till historien, närheten till kultur, shopping och matupplevelser samt den vackra grönskan i närliggande Trädgårdsföreningen. Det talas även om tillgänglighet med bilparkering och närhet till kollektivtrafik, cykelvänlighet och lånecyklar. Som om det inte vore nog med det så kan Eklandia sticka ut hakan med sitt hållbarhetsarbete eftersom Kungsportshuset kommer att certifieras enligt Miljöbyggnad vilket bekräftar att fastigheten uppfyller viktiga kriterier inom energi, inomhusmiljö och material.

Det är slående hur mycket som blir rätt när bra företag får leverera det som kunderna vill ha på en fri marknad. Parallellen till bostadshyresmarknaden får du dra själv.

Fortsätt läsa Tänk vad en fri marknad kan åstadkomma

Om snabbtåg fanns

 

Idag tar tåget mellan Stockholm och Oslo 6 timmar. Visst skulle det vara bättre om vi kunde halvera den tiden?

Visst är det svårt att säga emot ovanstående påstående? Det är hämtat från det arbete som vi på Fastighetsägarna tillsammans med Sveriges Byggindustrier nu har dragit igång för att verka för en ny snabbtågssträckning. Den är tänkt att gå längs Tillväxtkorridoren mellan Stockholm och Oslo via Västerås, Örebro och Karlstad.
”Tillväxtkorridoren? Det har jag aldrig hört talas om” tänker du säkert och det är inte så underligt. Fokus i infrastrukturdebatten har länge legat på att koppla ihop våra egna svenska storstäder. Men låt mig tala om varför detta geografiskt och samhällsekonomiskt är en mycket intressant sträckning:

#En tredjedel av Sveriges och mer än en tredjedel av Sveriges och Norges sammanlagda befolkning finns här, totalt 4,6 miljoner människor

#40 procent av Sveriges och Norges samlade BNP finns här

#Nära hälften Sveriges och Norges universitet och högskolor ligger här (46 av 105)

#45 procent av Norges samtliga företag med över 100 anställda finns här

Tåg erbjuder klimatsmart tillväxt. En tågresa är fyra gånger mer energieffektiv än en bilresa och nio gånger mer energieffektiv än en flygresa. Det sker idag ungefär 1 miljon flygresor per år mellan Stockholm och Oslo. Det finns med andra ord en enorm potential till minskad miljöpåverkan.

Det handlar också om att ytterligare stärka och fullt ut kunna dra nytta av banden med grannlandet i väst. Gränspendlingen mellan Sverige och Norge är nästan lika stor som gränspendlingen mellan Danmark och Sverige över Öresund. Sverige investerar mer i Norge än i Finland och Danmark tillsammans. Norge investerar dubbelt så mycket i Sverige som i Finland och Danmark. I grund och botten handlar det om att skapa tillväxt och tillgänglighet, främja sysselsättningen och arbetskraftens rörlighet, förstora och koppla ihop de lokala arbetsmarknaderna. På så sätt kan vi också säkra fastighetsvärdena längs tågsträckningen.

För att få med unga på tåget har vi nu startat kampanjen ”om snabbtågfanns” på sociala medier. Målbilden var att få minst 1000 likes/följare på Facebook och på så sätt göra unga människors röster hörda. Det målet passerades glädjande nog redan det första dygnet efter lanseringen. Nu tar vi kampanjen vidare i syfte att väcka uppmärksamhet kring vilka möjligheter som finns med en ny tågsatsning och kampanjen är startskottet för vårt fortsatta arbete längs hela sträckan. Vi behöver din hjälp med att sprida budskapet.

Gå därför in och gilla projektet på Facebook 
Kolla in vår korta kampanjfilm på You Tube och sprid den
Använd gärna haschtaggen #omsnabbtågfanns
Vi finns även på Twitter som @Omsnabbtagfanns
Mer information hittar du på vår webbplats: omsnabbtagfanns.se

om snabbtåg fanns

Städerna ska växa på höjden

Gothia byggsSveriges kraftigt belastade infrastruktur sätter onödiga gränser för utvecklingen i våra tillväxtregioner. Bättre kollektivtrafik för alla pendlingsresenärer hjälper en del, men pseudolösningar som exempelvis införandet av trängselskatt får marginella och ofta tillfälliga effekter på vårt beteende medan själva grundproblemet kvarstår – att vi bor på ett ställe och arbetar på ett annat. Lösningen är lika enkel som den är genialisk och välkänd. Om vi bygger på höjden kan fler av oss bo och arbeta på samma ställe. Det ökar platsens ekonomiska styrka och med mer utrymme för människor och kompetens stärks även platsens kreativa potential och dess bidrag till hela kommunens och regionens utveckling.

Att lägga till några våningsplan på en åtta- eller tiovåningsbyggnad är i sammanhanget en näst intill försumbar kostnad. Samtidigt är de samhällsekonomiska vinsterna enorma när tillkommande bostäder och kontorsytor räknas om i kommunala intäkter, arbetstillfällen och minskad belastning på miljö och infrastruktur. Dessutom skapar fler boende och fler kontorslokaler bättre förutsättningar för ekonomiskt hållbara butikslokaler i bottenplan vilket möjliggör en attraktiv blandstad som lever och är trygg hela dygnet.

Kort sagt, att bygga lågt i våra tillväxtstäder är ett dumt slöseri med pengar och yta. Såväl miljömässiga som ekonomiska argument stärker detta påstående. Varje sexvåningshus som byggs i dag är inte en seger utan en missad chans att skapa bostäder och lokaler för tre- eller fyrdubbelt så många. Detsamma gäller det vettlösa bevarandet av äldre låg stadsbebyggelse i centrala lägen i våra större städer. Det finns inget självändamål med att inte bygga på fler våningar på de byggnader som tål det från exempelvis sextio- och sjuttiotalet. Det måste vi tillåta. Det blir nämligen ingen utveckling utan förändring och jag vågar lova att den stad som ger upp ambitionen att utvecklas kan packa ihop och ta bussen till nästa stad direkt. Så tuff är konkurrensen om att attrahera människor och skapa tillväxt idag.

Städer ska växa inifrån och ut, men idag ser vi motsatt trend i Sverige. Kommunal feghet, antikvarisk inställning till stadsbyggnad och absurda överklagandeprocesser driver nybyggnationen till åkermark i utkanten av städerna. Ingen tycker egentligen att det är där städerna bör växa, men det är den enkla vägen fram, trots att det är en katastrof för miljön med dagens fossildrivna bilpark och ännu värre för vår infrastruktur. Jag föreslår därför motsatsen. Ta den svåra men långsiktigt hållbara vägen, ta höjd för framtiden och bygg upp våra svenska stadskärnor till den dubbla höjden.

Stadspolitik till riksdagen

riksdagshusetStäderna är viktiga motorer för tillväxt. Därför har man inom EU:s sammanhållningspolitik och i tillväxtstrategin Europa 2020 uppmanat medlemsländerna att utforma en särskild politik riktad mot städerna. Sverige saknar idag en sådan politik. Utmaningarna för Sveriges städer är omfattande. Urbaniseringen leder till att mindre städer ser vikande befolkningsunderlag och brist på kompetens medan storstädernas största utmaningar stavas bostäder infrastruktur och segregation. Hur ska vi möta utmaningarna och vända trenden?

På onsdag nästa vecka anordnar vi ett seminarium i riksdagen. Vi gör detta inom ramen för vårt samarbete i organisationen Svenska Stadskärnor. Syftet med seminariet är att lyfta frågan om det saknas en politik och en nationell strategi för hur våra städer ska utvecklas. 2011 bytte Jordbruksdepartementet namn till Landsbygdsdepartementet i syfte att bättre spegla dess arbetsområden, nämligen att stärka landsbygden och frågor som är specifika där. Samma år inrättade Finland ett stadspolitiskt utskott som jobbar tvärs över departementsgränserna och bevakar städernas viktiga utvecklingsfrågor. Men vilken sorts städer ska vi ha i framtidens Sverige? Behövs det inte ett samordnat ansvar för städernas frågor? Sanningen är att vi får de städer vi förtjänar. Därför behöver dessa frågor lyftas och vilken plats är bättre för detta än riksdagen?

De som deltar i seminariet förutom jag själv är Marita Ljung, statssekreterare till näringsminister Annie Lööf, Ilmar Reepalu (S) ordförande i kommunstyrelsen i Malmö och arkitekt till yrket, Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping, Dag Klackenberg, VD Svensk Handel, Eva Östling Ollén, VD Visita och Björn Bergman, VD Svenska Stadskärnor. Vi kan därför förvänta oss en initierad och spännande diskussion. Seminariet kommer även att filmas av SVT. Så fort vi vet när det kommer sändas lägger vi ut den informationen. Vi kommer även att följa upp ämnet på Forum för stadsutveckling i Visby under årets Almedalsvecka.

Stadsutvecklingstrender år 2013

Så här i slutet av året är det brukligt att ur olika perspektiv summera det år som gått. Istället för detta tänkte jag försöka sia om det kommande året. Nedan finner du därför de fem trender inom området stadsutveckling som jag tror kommer att vara mest framträdande under år 2013. Mina förutsägelser är förstås inte helt gripna ur luften utan är grundade i utvecklingstendenser som i olika grad och på olika sätt har kunnat skönjas det eller de senaste åren.

Mer digitala städer
E-handeln kommer att gå fram kraftigt och på allvar börja påverka beteenden och affärsmodeller inom detaljhandeln. Jag tror att vi kommer få se en stor ökning av butiker som erbjuder digital beställning på plats. Detsamma gäller antalet showrooms och sannolikt får vi många nya företag och handelsområden som erbjuder hemleverans. Vi kommer även att se en explosion av olika apptjänster på plats i stadsmiljön som guidar oss till erbjudanden och det lokala utbudet.

Mer professionella städer
Sveriges stadskärnor blir allt bättre rustade att ta fighten med köpcentrumen. Vi ser idag en ökad professionalisering av centrumarbetet även i mindre och mellanstora städer. Kunskapsnivån höjs för varje år som går vilket betyder färre ballongblåsare och fler strategiska centrumutvecklare. Utmaningen år 2013 blir att bibehålla ett långsiktigt strategiskt fokus trots en svag tillväxt i handeln orsakad av en ökad arbetslöshet.

Mer hållbara städer
Våra städer får allt större fokus på hållbarhet. Denna utveckling drivs dels från politiskt håll men är framförallt konsumentdriven. Det ansvarslösa konsumtionssamhället ifrågasätts bland dagens unga och vi ser ett ökat intresse för etik, miljö och socialt ansvar. Dessutom kräver man transparens hos företagen och när kunderna kräver insyn i hur man arbetar med dessa frågor blir det också nödvändigt att ta tag i dem. Gröna hyresavtal, som reglerar ansvaret för butikers- eller kontorslokalers miljöpåverkan, kommer troligen att slå igenom på bred front under år 2013.

Mer demokratiska städer
Vi ser ett ökat medborgarinflytande där invånarna engagerar sig i och i vissa fall tar över stadens utveckling. Gerillaodling, flashmobs, gatustickning och parkour är alla exempel på i grunden positiva rörelser där människor efter eget huvud tar staden i besittning. I vårt konsumentbeteende blir vi allt mer vana att själva kunna påverka saker och ting. Detta gör det svårare att fatta beslut över någons huvud. Via sociala medier utgör allmänheten själv kontrollorgan för beslutsprocesserna. Vi kommer se fler gräsrotsrörelser, fler protester och kreativa kampanjer som ofta använder humor för att få viral spridning och påverka beslut på lokal nivå.

Mer fokus på städer
Vi kommer även sannolikt att se en ökad politisk diskussion kring de lokala mekanismer och nationella beslut som påverkar stadens utveckling. Många röster höjs för behovet av en nationell stadspolitik. Dessa kommer från såväl intresseorganisationer som enskilda politiker och myndigheter. Den akuta bostadsbristen driver upp frågor som rätten att överklaga detaljplaner samt vad som utgör ett riksintresse på agendan. En annan het fråga blir externhandelns framfart ur både miljö och tillväxtperspektiv.

Detta är de trender jag tror kommer att sticka ut under det kommande året. Tiden får visa om jag har rätt eller om jag är fel ute. Som alltid när man uttalar sig om framtiden riskerar man att i efterhand stå där med dumstrut på huvudet. Om så blir fallet för mig så bjuder jag på det.

People, Planet, Profit

Jag har idag haft två spännande möten som från helt olika perspektiv belyst frågan om fastighetsbranschens samhällsansvar. Först var det ett möte arrangerat av Fastighetsägarna MittNord där vi diskuterade hållbara attraktiva städer och bostadssocialt ansvar. Jag hävdade att etik och miljöhänsyn framöver kommer att vara rena hygienfaktorer för fastighetsföretag medan det finns konkurrensfördelar att vinna genom relationsbyggande CSR (samhällsansvar för företag). De flesta nickade inför mitt påstående med undantag av en som inflikade att ”Det är inte framtiden. Vi är redan där”.

Givetvis hade han helt rätt. Detta är en kunddriven utveckling som sker i snabb takt. Det ansvarslösa konsumtionssamhället ifrågasätts bland dagens unga och vi ser ett ökat intresse för etik, miljö och socialt ansvar. Dessutom kräver man transparens hos företagen och när kunderna kräver insyn i hur vi arbetar med dessa frågor blir det också nödvändigt att ta tag i dem. Samma sak gäller när vi vill locka ny kompetens till företaget. Det handlar om att vara ärlig, göra bra saker och städa framför sin egen dörr.

Det andra mötet var med en grupp som jobbar för att minska miljöpåverkan från näringslivet i city. Här sprudlade det av idéer kring kunskapsspridning, evenemang och produktutveckling som på olika sätt kan vara bra för miljön. Jag föreslog att de också borde verka för att fastighetsföretagen i staden börjar använda vårt nya gröna hyresavtal vilket jag är mycket stolt över att vi har tagit fram. På så sätt skapas bättre långsiktighet i arbetet och ett bra ramverk för miljösatsningen. För fastighetsföretagen är det ett tydligt ansvarstagande när det gäller miljön men det ger också fastigheterna en bättre ekonomi genom effektiviseringsvinster. Förslaget föll i god jord och jag hoppas och tror att gruppen kommer att driva detta viktiga arbete vidare.

Att samhällsansvar i olika former blir allt viktigare för näringslivet är tydligt. Men det är också lönsamt inte minst för fastighetsbranschen. Det motiverar de egna medarbetarna och stärker såväl varumärket som bilden av organisationen, det leder långsiktigt till fler och bättre affärer, bidrar till en bättre tillvaro för människor och skapar ett mer attraktivt lokalsamhälle. Jag läste någonstans att man i alla affärsbeslut ska tänka igenom tre stycken P:n – People, Planet, Profit – och i den ordningen fråga sig själv om beslutet är bra för människor? för planeten? och om det dessutom genererar vinst? Om svaret är ja för alla tre, då är det rätt beslut. Kanske är denna beslutsprocess ett första steg vi alla kan ta i riktning mot en bättre värld?