Fastighetsbranschens kompetensförsörjning

Många fastighetsföretag har ett behov av att rekrytera ny personal. Det handlar i många fall av förvaltare i någon form, eller kompetens på miljö-och energisidan. Det finns bedömningar som visar på att branschen står inför både stora kompetensbehov och pensionsavgångar de kommande 5 – 10 åren och att rekryteringsbehovet kan vara så stort som 11000 personer fram till 2025.

En långsiktig kompetensförsörjning kommer att vara viktig för den fortsatt positiva utvecklingen av fastighetsbranschen och på många håll kan det vara en utmaning att hitta rätt kompetens. Fortsätt läsa Fastighetsbranschens kompetensförsörjning

Har det skapats en ”Lex Postnord”?

Lex Postnord: ”Missköter du ditt statliga uppdrag tillräckligt illa & tillräckligt länge kommer regeringen med lättnader.”

Är det så man ska se på regeringens lagrådsremiss?

Så enkelt är det inte. Visserligen har Postnord misskött sig grovt. Det har nog inte undgått någon. Det ska de rätteligen ha, och har fått, skarp kritik för. Kritik som de dock inte verkar ta till sig. Mycket lite, om någon förbättring kan skönjas. Inte osannolikt kan det ha att göra med att Postnord hade på känn vilka lättnader som regeringen hade på gång. Fortsätt läsa Har det skapats en ”Lex Postnord”?

Sociala kontrakt är inte bara hyresgästernas ansvar

En av tio nya hyreslägenheter som byggs i Göteborgs stad ska ha en hyra på maximalt 1 000 kronor per kvadratmeter och de ska öronmärkas till sociala kontrakt. Dessa kontrakt ska finansieras av övriga hyresgäster. Det rapporterade Fastighetstidningen häromdagen (länk).

Jag förstår att många försöker hitta lösningar för att hjälpa folk som inte har råd att efterfråga nyproducerade hyreslägenheter. Att utanförskapet växer drabbar inte bara den enskilde individen. Ett segregerat samhälle gagnar i förlängningen ingen. Att lasta över ansvaret för detta problem på en enskild grupp – hyresgästkollektivet – är inte en bra väg att gå. Vi har alla ett ansvar att minska segregation och utanförskap.

Fortsätt läsa Sociala kontrakt är inte bara hyresgästernas ansvar

Luftslott åt folket

Idag presenterade Internationella valutafonden (IMF) slutsatserna av sin årliga översyn av svensk ekonomi. Det är både rosor och ris. Sveriges ekonomi tuffar på i god takt och framtiden ser lovande ut, tack vare tillväxt i vår omvärld och Riksbankens fortsatta expansiva penningpolitik. Det saknas dock inte utmaningar, inte minst på arbets- och bostadsmarknaden.

I ett pressmeddelande tackar och bockar ministrarna Magdalena Andersson och Per Bolund för de fina rosorna. De konstaterar stolt att IMF tycker att Sverige har en sund finanspolitisk inriktning. Med en illa dold passning till förra regeringen lyfter de fram ”att de offentliga finanserna går med överskott och att det strukturella sparandet är stabilt, långt över det strukturella underskottet 2014”.Det är de gamla ladorna som dyker upp i debatten igen. Fortsätt läsa Luftslott åt folket

Retroaktivt bygglovsförbud sabbar digitaliseringen

Fastighetsägarna har i sitt remissvar på Klimatanpassningsutredningens betänkande avstyrkt tankarna på retroaktiva bygglovsförbud.

Motivet för vårt avstyrkande är i huvudsak att det strider mot Plan- och bygglagens funktionssätt. Bygglovsskedet är inte avsett för att i efterhand hantera saker som hör hemma i detaljplaneskedet. PBLs grundfunktionssätt är att om en potentiell byggnad uppfyller BBR och detaljplanen ska den få byggas. Fortsätt läsa Retroaktivt bygglovsförbud sabbar digitaliseringen

Mobilitetstjänster är en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge

Den här veckan är det den Europeiska mobilitetsveckan som i år har temat ’Sharing gets you further’. För många växande städer är frågan om smart, hållbar och bättre framkomlighet en av planerarnas främsta utmaningarna. När trängseln ökar och markvärden stiger, ökar behovet av att se över prioriteringar i gaturummet för att främja framkomlighet och optimera användningen av gatumark. Trafikplanerarnas arbete handlar mycket om att styra över till kapacitetsstarka transporter (kollektivtrafik, cykel och gående) och att vika gatumarken till förmån för människor och fordon i rörelse framför stillastående diton (varken köer eller gatuparkering anses önskvärt).

Vid sidan om den traditionella stadsplaneringen möjliggör genomslaget av delningsekonomi och digitalisering en effektivare användning av delade resurser och ungdomsundersökningar visar hur i unga är mer intresserade av att använda, inte att äga, prylar (inklusive bil). Sammantaget kan vi konstatera att mobilitetstjänster kommer att vara en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge.

Fortsätt läsa Mobilitetstjänster är en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge

Vilka sociala hållbarhetskrav väntar framtidens fastighetsägare?

Idag väljer allt fler kommuner att arbeta med social hållbarhet på olika sätt. Tydligast blir det kanske inom planering och byggande av nya bostadsområden och stadsdelar där den sociala hållbarheten kan vara en del av profileringen kring projekten. Vilka krav ställer det i sin tur på framtidens fastighetsägare?

För att dagens och morgondagens fastighetsägare ska vara rustade att möta de förväntningar som kommunerna ställer gör vi på Fastighetsägarna Stockholm en undersökning under hösten 2017 där vi frågar kommunerna i länet vilka sociala hållbarhetskrav man ställer inom framförallt samhällsbyggnadsområdet. Det kommer att bli spännande att se det samlade resultatet och det kommer förhoppningsvis ge oss bättre kunskap om kommunernas arbete.

Social hållbarhet har blivit ett begrepp man pratar om. Det är inte bara inom fastighetsbranschen som det har fått mycket större utrymme och uppmärksamhet under senare år. Oavsett om det handlar om livsmedelsproduktion, turism, industri eller finansiell verksamhet så är det allt fler företag som lyfter den sociala hållbarheten och inte bara den gröna, ekologiska dimensionen som vi är vana vid sedan länge. Och inom fastighetsbranschen blomstrar engagemanget och det finns en flora av olika initiativ som handlar om allt från insatser i utanförskapsområden till samverkan för levande stadsdelar.

Fortsätt läsa Vilka sociala hållbarhetskrav väntar framtidens fastighetsägare?

Framtidssäkra hyresrätten

Som ni förhoppningsvis redan vet, har Fastighetsägarnas fyra regionföreningar presenterat en gemensam syn på hur mycket den allmänna hyresnivån behöver höjas under 2018 (här). Huvudpoängen är att det måste bli mer fokus på den långsiktige hyresvärdens enda intäkt – hyran. Det är den som ska täcka alla kostnader i den löpande förvaltningen, inklusive underhåll och modernisering. Att möta digitaliseringens möjligheter är bara ett exempel på de krav utvecklingen ställer på oss, och den handlar om mer än att ”bara” dra in fiber i husen.

Det är kul att diskussionen om vår gemensamma syn nu har kommit igång på sociala medier. Det är ett bra sätt att stöta och blöta argument. En sak som många fastnar på är vår hänvisning till KPI (konsumentprisindex). Bl.a. sägs det att hyrorna under lång tid har utvecklats mycket mer än KPI och att fastighetsägarna därför måste acceptera låga hyreshöjningar, eller inga alls. Den jämförelsen bygger dock på statistik som innehåller alla former av hyror, d.v.s. hyror i nyproducerade och renoverade lägenheter plus den årliga hyresjusteringen. Det blir tyvärr missvisande. När det gäller det långsiktiga ägandets villkor, är det den årliga justeringen av den allmänna hyresnivån som är intressant. Den har (i Stockholm) ökat med 1,7 procent i snitt mellan 2000 och 2015. Samtidigt steg KPI med 1,2 procent i snitt. Det har givit en liten real ökning, men det viktiga är dock att hushållens disponibelinkomster årligen steg med 4,4 procent i snitt. Den utvecklingen fick all näringsverksamhet en möjlighet att ta del av, förutom de som fortsatta att förvalta sina hyresrätter.

Fortsätt läsa Framtidssäkra hyresrätten

Förändring är stadens naturliga tillstånd

I vår nationella undersökning Cityklimatet som publiceras idag blir några saker oerhört, nästan smärtsamt tydliga.
(Du kan läsa pressmeddelandet här)

  1. Staden blir sig aldrig lik igen. Den förändras i takt med att människors vanor och behov förändras, med ny teknik och nya influenser .
  2. Handeln av varor sker idag på multipla plattformar. De fysiska butiker som klarar av omställningen från platsbunden handel till total tillgänglighet obundet till tid och rum, är de butiker som klarar sig bäst.
  3. Mycket av det ekonomiska och fysiska utrymme i stadskärnan som tidigare fylldes av handel fylls idag av upplevelser och service.
  4. Stadskärnan är påfrestad men långt ifrån besegrad. Det som krävs är ett tätt samarbete mellan och inom politik och näringsliv och en uttalad ambition och vision för stadskärnan.Vi som arbetar för fastighetsbranschen bryr oss om hur det går för stadskärnorna i hela landet. De är av avgörande betydelse för utvecklingen i hela sina respektive kommuner. Med en döende stadskärna kan ingen kommun attrahera varken nya verksamheter eller invånare. Vad värre är kan den inte heller behålla de invånare som finns där idag. Inte heller går det att locka kompetens till företag som behöver anställa. Detta är vad som händer om stadskärnan lämnas åt sitt öde. Den nedåtgående spiralen börjar med tomma skyltfönster i stadskärnan.

Fortsätt läsa Förändring är stadens naturliga tillstånd

Kulturens kraft och The White Moose Project

Just nu målas det för fullt på fastigheter runt om i Värmland. Här pågår nämligen Artscape – en StreetArt-festival där flera fastigheter i olika delar av länet kommer att bli förskönade av konst. 23 artister, konstnärer, kommer att arbeta mellan den 24 juli och den 18 augusti. Förutom målningar på fastigheternas väggar har det också varit workshops och seminarier på temat.

Värmland är mycket traditionell kultur. Ferlin, Fröding, Lagerlöf, Berättarladan, Wermland Opera, Värmlandsteatern, Lars Lerin, Museer, mängder av festivaler, musikscener och dans – för att bara nämna något av allt som Värmland har att erbjuda. Artscape bidrar dock med något som vi inte har, det breddar och berikar ett redan rikt kulturutbud.

StreetArt kan öka nyfikenheten för konst hos människor som vanligtvis inte är intresserade av kultur. Stadsbilden förändras och förädlas. Fortsätt läsa Kulturens kraft och The White Moose Project