Januariöverenskommelsen – vad betyder den för fastighetsbranschens hållbarhetsarbete?

Jag har tittat på de 73 punkterna hur ett hållbarhetsperspektiv för fastighetsbranschen. Förslagspunkterna återges inom parentes.

Det är idag svårt att sia om vad den aviserade gröna skatteväxling med höjda miljöskatter (5) konkret innebär. Vissa miljörelaterade skatteförslag återkommer längre ner i denna text.

Fastighetsägarna ingick inte i remissinstanserna när förslaget om statliga gröna obligationer kom fram. Grön finansiering är välkommen och på stark framväxande varför det bör diskuteras om det verkligen behövs statliga gröna obligationer (11) utöver de som finns och tillkommer. Därför är det bra att det är en försöksverksamhet som ska utvärderas.

Att det ska bli enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk (24) är naturligtvis lovande och positivt för fastighetsägare som vill bli mer självförsörjande av förnybar energi. Här är det viktigt att möjlighet att flytta denna energi mellan egna byggnader underlättas.

Nationell infrastrukturplan inklusive nya stambanor för höghastighetståg (28). Det finns fortfarande frågetecken om hur höghastighetsbanorna ska finansieras och om de undantränger infrastruktursatsningar i lokala arbetsmarknadsregioner men om dessa frågetecken hanteras är det positivt att knyta ihop storstadsregionerna.

Klimatpolitiska ramverket får genomslag (30). Även här är det svårt att sia om vilka konkreta effekter detta får i styrmedel som berör branschen. Rent allmänt är ambitionerna i ramverket goda.

Fossilfri laddning och tankning – infrastruktur byggs ut (31). Laddinfrastrukturen behöver byggas ut och det behöver samordnas. Om drygt ett år träder kraven enligt det reviderade direktivet för byggnaders energiprestanda ikraft och därmed vissa krav på fastighetsägare kring laddinfrastruktur. Men det kommer inte att räcka, elbilsägare kommer att behöva ladda på offentliga platser och längs våra vägar.

Skatt på förbränning av avfall (35) är en mycket omdebatterad fråga och jag är tveksam om det är rätt styrmedel. Om skatter ska införas borde fokus ligga på att få bort koldioxidutsläppen från förbränning. Dvs, en form av koldioxidskatt på förbränning snarare än avfallsskatt. I färdplanen för fossilfri uppvärmningssektor är CCS-anläggningar identifierade. Därför är det en bra satsning med investeringsstöd för testanläggningar för minusutsläpp (35).

Stadsmiljöavtalen ska utvecklas (36). Här vill jag se en utveckling så att Trafikverket själva omprioriterar sin verksamhet så att den bidrar till hållbara städer. Därför bör stadsmiljöavtalen utvecklas så att även Trafikverket arbetar i linje med dessa ambitioner.

Bilpooler stimuleras samt skatteregler ska underlätta för cykelpendling (36). Mobilitetsfrågan är på stark frammarsch, mobilitetslösningar framför p-norm kommer vi se mer av framöver. Här är det viktigt att förhålla sig till vem som tillhandahåller och ansvarar för mobilitetslösningar finns.

Översyn av regelverk för återvinning och hantering av avfall. Främja företagande inom cirkulära ekonomin. För ökad effektiv hushållsnära insamling.(38). Här bör ingångsvärden vara att förverkliga besluten om ett ökat producentansvar för insamlingen. Fastighetsägare och boende ska inte längre belastas med kostnader för producenternas insamling. Även det kommunala sopmonopolet bör luckras upp för att främja företagande inom cirkulär ekonomi. Ett enkelt sätt är att med litet penndrag att stryka ”därmed jämförligt hushållsavfall” från verksamheters avfall.

Det vore bra om produkter som ska ha ett produktpass även innefattar byggprodukter (38). Detta för att öka spårbarheten om vad som byggs in i byggnader. Här har vi tillskrivit EU-kommissionen om att detta bör inkluderas i byggproduktförordningen.

Riksintresset (46) måste ses över. Genom att sätta upp nya kriterier samt ”börja om på ny kula” där tveksamma riksintressen tas bort  kommer nya platser öppnas upp för hållbar förtätning.

Ställ minimikrav vid byggande utifrån ett livscykelperspektiv (48). Här är jag varm anhängare av att man tar ett helhetsgrepp över hela livscykeln. Det av Boverket remitterade förslaget om att klimatdeklarera endast byggskedet utan minimikrav tror jag gör mer skada än nytta då det leder in branschen på fel spår. Utan att dissa trä menar jag är det principiellt fel att överenskommelsen så dogmatiskt pekar ut träbyggande är oroande, låt materialen tävla på sina egna meriter. Jag vill vare sig tala illa om, eller favorisera, något material framför något annat. Lek med tanken att överenskommelsen pekat ut lera istf trä. När riksdagen redan förbjudit särkrav är det oklokt att regeringen driver dem.

Investera i helhetsupplevelser

Det finns nog snart inte längre en stad som inte är medveten om att vi behöver tänka om när det gäller utveckling av stadskärnan. Ett förändrat konsumtionsmönster för hur vi nyttjar våra stadskärnor gör att allt fler städer fokuserar på att erbjuda upplevelser. Men vad är egentligen en upplevelse och vad krävs för att den ska bli tillräckligt intressant som besöksanledning? På denna fråga finns inget enkelt svar, men däremot går det tydligt att se att där utvecklingen sker i samverkan mellan flertalet aktörer blir resultatet desto bättre.

Många gånger anstränger vi oss för mycket för att skapa just den där upplevelsen som ska göra oss unika, istället för att förädla det vi redan har och i samverkan med andra fastighetsägare, kommun och näringsliv skapa en bra mix i utbudet och paketera det till en genomtänkt helhetsupplevelse. I de städer som uppfattas som mest attraktiva finns ofta ett flertal upplevelser jämnt fördelade under dygnet, som ger en positiv och unison känsla som tillfredsställer den önskade målgruppens behov. Att erbjuda en bra helhet är svårt att fixa på egen hand. Vill vi att vår stad ska bli mer attraktiv och vill vi öka värdet på vår fastighet, måste vi inse att det endast är i samverkan med andra som det kan bli verklighet.

Business Improvement Districts inspirerar vidare

I veckan presenterade Anna König Jerlmyr (M), oppositionsborgarråd i Stockholms stad, initiativet Trygg Stad, Stockholm BIDs. Förslaget presenterades på ett välbesökt frukostseminarium. Läs mer om det här .

Förslaget är att 100 miljoner kronor sätts av under en fyraårsperiod till tolv platser i Stockholm som ska få stöd från kommunen för anställd platsansvarig, städning, tillsyn, drift och underhåll, belysning, möbleringar och andra fysiska förbättringar liksom aktiviteter. Systematiskt trygghetsarbete ska göras genom kontinuerliga trygghetsmätningar. Det låter som mumma för alla oss som varit på en ”BID-resa” till Manhattan kommer tillbaka nyfrälsta.

Utgångspunkten för en god stadsmiljö är att sätta människorna i centrum. Trivsamma städer är trygga städer. Att åstadkomma det är inte svårare än att sköta om genom att hålla rent och snyggt i stadens mellanrum. Många aktörer har inflytande över och påverkar våra stadsmiljöer. Fastighetsägare och kommuner är de aktörer som har störst rådighet över stadsrummet.

Fortsätt läsa Business Improvement Districts inspirerar vidare

Samhällsutvecklingens doldis

 

Det är lätt att bli hemmablind. Det man arbetar intensivt med hela dagarna är så viktigt att man utgår från att alla känner till det. Därför blir man så förvånad när motsatsen uppenbarar sig. Fastighetsbranschen är sannolikt den bransch som syns och hörs minst i förhållande till den påverkan den har på samhällsutvecklingen. Visste du till exempel att fastighetsbranschen står för drygt 7 procent av Sveriges BNP och betalar 80 miljarder i skatt? Det täcker med råge kostnaderna för sjukvård och social omsorg i statens budget. Omkring 74 000 människor är anställda i branschen och skapar jobb för ytterligare omkring 100 000 människor. Det är fler människor än den totala folkmängden i Blekinge.

Rudolf Antoni

Fortsätt läsa Samhällsutvecklingens doldis

Insikter från förr ger goda utsikter för framtiden

Visioner om staden kan aldrig nås utan lyhördhet för marknaden och ett heltäckande kunskapsunderlag om ekonomiska fundamenta som påverkar stadsbyggnaden. Det framstår som ett slående faktum för den som läser Norrmalmsregleringen av ekonomhistoriker Jan Jörnmark.

Ingen som befunnit sig i Stockholms city på senare år kan ha undgått uppgraderingen som pågår där nu. Att det händer just nu är ingen en slump utan beror på ett par sammanfallande faktorer. Kvarteren runt Brunkebergstorg och Gallerian byggdes för ungefär ett halvt sekel sedan i samband med omdaningen av de gamla klarakvarteren och tiden har kommit för upprustning. Det är en naturlig del av fastigheters livscykel. Samtidigt valde två stora hyresgäster, de båda storbankerna SEB och Swedbank, att flytta ut sina huvudkontor från området. Plötsligt öppnades ett fönster för fastighetsägarna att utveckla de kvarter som tidigare varit halvdöda områden mitt i huvudstadens pulserande kärna och utveckla en mer levande stadsmiljö. Fastighetsägarna i city har drivit denna uppdatering av city i samverkan och i samklang med Stockholms stads vision för city.

Fortsätt läsa Insikter från förr ger goda utsikter för framtiden

Stockholm på Mipim 2018

Fastighets- och regionmässan Mipim (Le marché international des professionnels de l’immobilier) i den sydfranska staden Cannes är världens största årliga internationella mötesplats för aktörer inom samhällsbyggnad. I år kom det under andra veckan i mars närmare 26 000 besökare, varav 2 600 utställare, från över 100 olika länder. Av dessa är ungefär 5 400 fastighetsinvesterare. Drygt 1 000 av Mipimbesökarna är svenska politiker, fastighetsägare, fastighetskonsulter och andra aktörer med fokus på samhällsbyggnad.

Fortsätt läsa Stockholm på Mipim 2018

Hur länge kan våra politiker blunda?

Hyresgästföreningen (HGF), med förhandlingschefen Erik Elmgren i spetsen, hävdar återkommande att de årliga förhandlingarna om den allmänna hyresnivån fungerar effektivt. Den som har förhandlat med HGF vet hur långt ifrån sanningen dessa påståenden befinner sig. HGF har nämligen ett veto i dessa förhandlingar som utnyttjas flitigt. Den hyresutveckling som blivit följden av detta flagranta utnyttjande av vetot har lett till att vi fått färre hyresrätter än vad som annars hade varit fallet. Fortsätt läsa Hur länge kan våra politiker blunda?

Är externhandelns era över?

Så kom den slutligen, dagen då Di rapporterar att den enorma expansionen av externhandelsytor i Sverige bromsar in. Vi har väntat länge, vi olyckskorpar som det senaste decenniet har kraxat om stadskärnornas utarmning, om skiftet från varukonsumtion till upplevelseshopping och om hur e-handeln påverkar våra konsumtionsmönster – allt detta för döva öron hos såväl köpcentrumexploatörer som kommunpolitiker. På pappret bland konferensbordets kaffekoppar såg det ju så himla lockande ut att skära en stor bit av den regionala köpkraftskakan. Fortsätt läsa Är externhandelns era över?

Trygghet, en rättighet men ingen självklarhet

Bryant Park, före detta känt som ”Needle park” i New York – en av de mest kända exemlen på kraften i en BID-samverkan

Du bör kunna gå hem genom din stad utan att oroa dig för att bli rånad eller våldtagen, utan behöva se dig över axeln och vara beredd på att springa. Du ska inte behöva oroa dig för att hamna i en gängskjutning när du sitter på din lokala pizzeria och om du behöver ambulans så ska du veta att de kan komma till dig utan stenkastning och poliseskort. För många är det inte så idag.

Den ökade otryggheten i våra svenska städer har fått stor uppmärksamhet på senare tid. Vi ser kravaller i förorterna, inställd kollektivtrafik på grund av hot och skadegörelse, skjutningar och hämndaktioner mellan kriminella gäng och handgranater beskrivs som en ”trend” bland Sveriges kriminella. På en fråga i en partiledardebatt nyligen kunde statsminister Stefan Löfven inte utesluta möjligheten att sätta in militären för att få bukt med den grova gängkriminaliteten. Även om han senare mildrade sitt uttalande något så kvarstår faktum att problemen eskalerar och myndigheterna famlar efter lösningar. Det är uppenbart att någonting måste göras. Med ökade klyftor i samhället ser vi stora grupper i utanförskap som bor i separerade enklaver i städernas förorter. Där finns för få förebilder som går till jobbet på morgonen. Där finns för lite meningsfull och stimulerande fritidsaktiviteter. Där finns för lite poliser och insyn från samhället och där finns på tok för mycket droger och snabba pengar. Fortsätt läsa Trygghet, en rättighet men ingen självklarhet

Boverket måste utreda konsekvenser av nya regler för OVK

Boverket har nu i december ändrat sina regler för Obligatorisk ventilationskontroll, OVK.

För det första så sänktes kompetenskraven för OVK-kontrollanter då det finns för få kontrollanter. Det kan definitivt ifrågasättas huruvida det främjar god inomhusmiljö att sänka kompetenskraven på kontrollanter. Särskilt som forskningsinstitutet Rise tidigare i år genomförde en enkät där de intervjuade ansåg att OVK blivit allt sämre. Bland de svagheter som lyftes fram var: Fortsätt läsa Boverket måste utreda konsekvenser av nya regler för OVK