Globala urbana trender

I förra veckan hölls en urban världskonferens i Malmö. Det var Svenska Stadskärnor och IDA, International Downtown Association, som stod för värdskapet: ”Our goal för the 2017 Summit is quite specific: to establish a global action plan to enable the work of all participating organizations.”

Jag hade förmånen att vara inbjuden och fick därför tillfälle att gör en spaning kring vad som diskuteras internationellt just nu. Jag såg två frågor dominera diskussionerna: att sätta människan i centrum vid all stadsutveckling och det urbana ledarskapet. Fortsätt läsa Globala urbana trender

Alla dessa priser

Har just varit på Svenska stadskärnors årskonferens. Den hölls i Varberg som förra året utsågs till Årets stadskärna. På årets konferens korades 2017 års vinnare av utmärkelsen. Det blev Västervik med Kalmar och Tibro på övriga pallplatser. Samtidigt utsågs Björn Mortensen, som är vd för Kalmar City, till årets centrumutvecklare. Konferensen bestod av två dagar späckade av inspiration, kunskap och nätverkan.

Fortsätt läsa Alla dessa priser

Myter som lever vidare

Fortfarande möter jag politiker, kommuntjänstemän och ibland också fastighetsägare, som lever kvar med myter om vad som driver tillväxt och stadsutveckling. Hörde så sent som härom dagen en kommunchef som sa att det viktigaste för att få folk att flytta till dennes kommun var bra skolor. Jag hörde också en näringslivschef som sa att det viktigaste uppgiften för att öka befolkningstillväxten var att kommunen raggade företagsetableringar. Fortfarande har inte faktorerna bakom tillväxt landat överallt, trots att det är 56 år sedan debattören, författaren och stadsutvecklingsikonen Jane Jacobs skrev orden ”jobs follow people”. Jobben följer människorna. Vi måste börja med människorna, utgår från oss själva.

Fortsätt läsa Myter som lever vidare

Bilen och vanans makt

När vi flyttade in i vårt område för ett antal år sedan, gick det bara någon buss i timmen. Och så är det fortfarande. Jag ställde givetvis frågan på den tiden om det var tänkt att öka turtätheten. Nja, vi måste se om det är många som åker först, var svaret jag fick. En buss i timmen kanske räcker. Vi bodde alltså i nytt bostadsområde, några kilometer från stadens centrum. Räcker det med en buss i timmen då? Måste inte turtätheten komma först för att kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt alternativ till bilen? Innan bilen blir en vana?

Medan jag satt och funderade över detta så såg jag att grannen kom hem och hade köpt en ny bil. Nu hade de två bilar. Men se där, har inte grannen mittöver också två bilar? Jo, det har de. Och det gick inte länge förrän alla på min gata hade två bilar. Nu har vi också två bilar. För har man barn, med fritidsaktiviteter och kompisar, då får man inte ihop vardagen med en buss i timmen. Så nu åker alla i vårt bostadsområde omkring i sina bilar och tittar på den tomma bussen som åker förbi. Och sedan undrar kommunen varför det är så många som kör omkring i city. När det bara går en buss i timmen blir valet enkelt att ta bilen istället, för mig och mina grannar och säker många fler. Fortsätt läsa Bilen och vanans makt

Äntligen en stadspolitik

Under Almedalsveckan sommaren 2013 inledde jag tillsammans med branschkollegor och organisationen Svenska stadskärnor ett till stora delar nytt lobbyarbete. Det grundades i att många i bland annat fastighetsbranschen upplevde att staten inte tog sitt ansvar för städernas utveckling och att det både på statlig och kommunal nivå fanns allt för mycket stuprörstänkande. De olika departementen fattade beslut som motverkade varandra, riksintresset stod mot intresset av att förtäta, detaljplanearbetet och tillståndshanteringen hängde inte alls med i de strategiska målen att skapa attraktiva, hållbara och lönsamma innerstäder. Vi drog igång kampanjen ”Jag är STADsminister” och argumenterade för att Sverige behöver en nationell stadspolitik. Vi har en landsbygdspolitik och en landsbygdsminister men ingen politik för våra städer, där utmaningarna är många och minst lika stora som på landsbygden. Ambitionen från vår sida har aldrig varit att förstatliga processer som alltid grundas i lokala förutsättningar. Snarare handlar det om att se till att de övergripande målen är samordnade och att det från statligt håll ges stöd, förutsättningar och en viljeinriktning för de kommunala besluten i stadsutvecklingsfrågor.

Almedalsveckan 2013

Fortsätt läsa Äntligen en stadspolitik

”Vi är inte bättre än vårt sämsta skyltfönster”

I dag pratar väldigt många om stadsutveckling, allt från Västsvenska Industri- och handelskammaren och miljöminister Karolina Skog, till Svenska Stadskärnor, konsulter, arkitektbyråer och… ja listan kan göras lång. Det är lätt att fastna i de stora visionerna, bygga 15 000 nya bostäder, en höghastighetsjärnväg, stänga av gator, utveckla kollektivtrafiken… Ja ni hör, det blir rätt stora perspektiv, det blir tungrott och framförallt väldigt långt fram i tiden. Så hur gör man när man vill få saker att hända här och nu? Fortsätt läsa ”Vi är inte bättre än vårt sämsta skyltfönster”

Melodifestivalen bygger staden

Att det går att koppla betydelsen av kultur till en ort eller stads utveckling är nog en insikt som landat hos de flesta kommunala företrädare. Kulturen är viktig, inte bara för att locka besökare och turister till en plats, den betyder också mycket för den stolthet som människorna känner för sin hemort. Att människorna är goda ambassadörer är givetvis en förutsättning för att locka besökare och i förlängningen nya invånare. Fortsätt läsa Melodifestivalen bygger staden

Bättre verktyg behövs för en levande stadskärna

Nyss hemkommen från en studieresa i London slås jag av vikten att ha ett fungerande regelverk som kan stödja stadsutvecklingen och bidra till levande stråk och platser – särskilt när konkurrensen från de externa köpladorna tilltar.

I Sverige har vi fortfarande en modell som bygger på frivillighet och med den följer problem med ”fripassagerare” när fastighetsägare, handlare och kommuner väljer att stå utanför finansieringen, men ändå kan vara med och skörda frukterna. Cityföreningarna får idag lägga oerhört mycket tid och resurser på att jaga finansiering för att täcka basverksamheten och ännu mer för att få ihop pengar till att driva förändringsprojekt som lyfter områdena. Det är den stora skillnaden mot hur det ser ut i omvärlden. Fortsätt läsa Bättre verktyg behövs för en levande stadskärna

Trumpologin hotar städernas utveckling

Det tycks kanske märkligt att göra en koppling mellan valet av Donald Trump till president i USA och utvecklingen av våra städer i Sverige. Det finns dock implikationer av de tendenser som Trump symboliserar och den politik han driver som gör kopplingen mycket relevant. De senaste åren har stadens segertåg varit oomtvistat. Urbaniseringen har gått fram som en urkraft och i takt med den har innovationstakten ökat och det urbana livet blivit allt mer att betrakta som en norm. Staden är dock inte ohotad och dess utveckling är allt annat än okomplicerad. Den står inför svåra utmaningar såväl när det gäller dess sociala strukturer som dess ekonomi, infrastruktur och miljöpåverkan. Det är utmaningar som endast framtida innovationer kan lösa. Frågan är hur de städer blir som växer fram under inflytande av Trump och den ideologiska anda som följer i hans spår. Har dessa städer grogrund för den kreativitet som är nödvändig för att möta såväl nutidens som framtidens utmaningar? Fortsätt läsa Trumpologin hotar städernas utveckling

Stadsutvecklingstrender 2017…

160404 Fastighetsägarna Rudolf Antoni
160404 Fastighetsägarna
Rudolf Antoni

Att sia om framtiden är alltid vanskligt. De antaganden man gör baseras av förklarliga skäl på det vi vet idag, vilket förstås helt kan ställas på ända av någonting oväntat som händer imorgon. De senaste åren har vi sett en rad förändringar när det gäller utvecklingen av våra städer och livet däri. Ett exempel på detta är en kraftigt ökad urbanisering och ett lika tydligt uppsving för stadslivet som ideal. Det gäller inte bara för ungdomar och karriärister, utan lika mycket för seniorer och barnfamiljer, där allt fler nu vill bo i staden. Vi har även sett hur bostadsbristen, som var en icke-fråga för bara några år sedan, har blivit till sprängstoff i den politiska debatten. Många städer har därtill börjat ställa om sitt bilberoende till fördel för cykel- och kollektivtrafik. Tiggeri och EU-migranter har blivit en självklar del av stadsbilden och stadspolitik, det vill säga vad som ska byggas, samt hur och var staden ska utvecklas, har blivit ett samtalsämne för en bred allmänhet. Fortsätt läsa Stadsutvecklingstrender 2017…