Så bygger man stad – i frigolit

Kommunstyrelsens ordförande borstar av sig spåren av fastigheterna i frigolit och konstaterar att den här workshopen verkligen fastnar, i både minnet och på kläderna. Under en kväll med både skratt och allvar byggde Marks kommun och näringsliv gemensamt upp en helt nytt centrum –  i frigolit.
Från workshopen, som var startskottet för att fylla 70 000 kvm med ny centrumbebyggelse i Kinna, går det att få både inspiration och veta vad man inte ska göra. Fortsätt läsa Så bygger man stad – i frigolit

Samhällsutvecklingens doldis

 

Det är lätt att bli hemmablind. Det man arbetar intensivt med hela dagarna är så viktigt att man utgår från att alla känner till det. Därför blir man så förvånad när motsatsen uppenbarar sig. Fastighetsbranschen är sannolikt den bransch som syns och hörs minst i förhållande till den påverkan den har på samhällsutvecklingen. Visste du till exempel att fastighetsbranschen står för drygt 7 procent av Sveriges BNP och betalar 80 miljarder i skatt? Det täcker med råge kostnaderna för sjukvård och social omsorg i statens budget. Omkring 74 000 människor är anställda i branschen och skapar jobb för ytterligare omkring 100 000 människor. Det är fler människor än den totala folkmängden i Blekinge.

Rudolf Antoni

Fortsätt läsa Samhällsutvecklingens doldis

Stockholm på Mipim 2018

Fastighets- och regionmässan Mipim (Le marché international des professionnels de l’immobilier) i den sydfranska staden Cannes är världens största årliga internationella mötesplats för aktörer inom samhällsbyggnad. I år kom det under andra veckan i mars närmare 26 000 besökare, varav 2 600 utställare, från över 100 olika länder. Av dessa är ungefär 5 400 fastighetsinvesterare. Drygt 1 000 av Mipimbesökarna är svenska politiker, fastighetsägare, fastighetskonsulter och andra aktörer med fokus på samhällsbyggnad.

Fortsätt läsa Stockholm på Mipim 2018

Är externhandelns era över?

Så kom den slutligen, dagen då Di rapporterar att den enorma expansionen av externhandelsytor i Sverige bromsar in. Vi har väntat länge, vi olyckskorpar som det senaste decenniet har kraxat om stadskärnornas utarmning, om skiftet från varukonsumtion till upplevelseshopping och om hur e-handeln påverkar våra konsumtionsmönster – allt detta för döva öron hos såväl köpcentrumexploatörer som kommunpolitiker. På pappret bland konferensbordets kaffekoppar såg det ju så himla lockande ut att skära en stor bit av den regionala köpkraftskakan. Fortsätt läsa Är externhandelns era över?

Trygghet, en rättighet men ingen självklarhet

Bryant Park, före detta känt som ”Needle park” i New York – en av de mest kända exemlen på kraften i en BID-samverkan

Du bör kunna gå hem genom din stad utan att oroa dig för att bli rånad eller våldtagen, utan behöva se dig över axeln och vara beredd på att springa. Du ska inte behöva oroa dig för att hamna i en gängskjutning när du sitter på din lokala pizzeria och om du behöver ambulans så ska du veta att de kan komma till dig utan stenkastning och poliseskort. För många är det inte så idag.

Den ökade otryggheten i våra svenska städer har fått stor uppmärksamhet på senare tid. Vi ser kravaller i förorterna, inställd kollektivtrafik på grund av hot och skadegörelse, skjutningar och hämndaktioner mellan kriminella gäng och handgranater beskrivs som en ”trend” bland Sveriges kriminella. På en fråga i en partiledardebatt nyligen kunde statsminister Stefan Löfven inte utesluta möjligheten att sätta in militären för att få bukt med den grova gängkriminaliteten. Även om han senare mildrade sitt uttalande något så kvarstår faktum att problemen eskalerar och myndigheterna famlar efter lösningar. Det är uppenbart att någonting måste göras. Med ökade klyftor i samhället ser vi stora grupper i utanförskap som bor i separerade enklaver i städernas förorter. Där finns för få förebilder som går till jobbet på morgonen. Där finns för lite meningsfull och stimulerande fritidsaktiviteter. Där finns för lite poliser och insyn från samhället och där finns på tok för mycket droger och snabba pengar. Fortsätt läsa Trygghet, en rättighet men ingen självklarhet

Urban nyårsspaning inför 2018

Ett år går mot sitt slut, ett nytt ligger på lut. Jag ska inte plåga er med fler dåliga grötrim utan försöka förmedla några korta spaningar istället. Vad har hänt i våra städer? Och vad händer framöver?

Vår undersökning Cityklimatet förmedlar att trenden kring besöksnäringens tillväxt i våra städer förstärks. Våra städer tappar lite sällanköpshandel, men dagligvaror, service, tjänster, hotell, restaurang och kultur växer. Detta har lett till att omsättningen i de flesta städer ökar och att städerna ser ett utbud som hela tiden förändras.

Den andra spaningen rör kvällsekonomin och den trygga och säkra staden. I takt med att utbudet förändras så ökar fokus på den hållbara staden. Att inte bara utveckla handeln utan också kvällsekonomin, blir därför viktigare och viktigare. Många städer sätter nu fokus på att hitta verktyg för att främja trygghet, säkerhet och allas lika möjlighet att vistas i staden. Ett 30-tal städer arbetar nu efter Svenska Stadskärnors modell Purple Flag, som är ett verktyg för att certifiera ett kvalitativt utvecklingsarbete med fokus på just trygghet, säkerhet och ett intressant utbud kvälls- och nattetid.

Hur vässar vi våra arbetssätt och utvecklar våra organisationer för att möta framtidens urbana krav? När vi för ett antal decennier sedan började bygga samverkansorganisationer i city, så utökade vi ofta antalet organisationer i kommunen med ytterligare en. Ofta fanns det redan en näringslivsavdelning och en turismfunktion på plats. Nu tillkom en utvecklingsorganisation för själva city. Detta skapade tre utvecklingsorganisationer, näringslivet, turismen och cityorganisationen, som ofta arbetade med samma målbild och liknande frågor.

Många städer idag samordnar nu dessa frågor i en organisation, som ofta finns under samma tak, och som jobbar utifrån samma vision och färdriktning. Det blir allt tydligare att de städer som jobbar enligt den gamla modellen inte når samma resultat som de nytänkande städerna. Det är ju rätt givet att när tre organisationer genomför åtgärder inom samma område så blir det inte samma resultat som om man hade samordnat sina insatser. Det blir ofta bara lösryckta åtgärder med dålig resurseffektivitet och koppling till helheten.

Vad händer då under 2018 utifrån min spaning? Jo, för det första så riskerar många handelsföretag, som inte klivit in i den digitala världen än, att få problem. Enligt min uppfattning har inte handeln omstrukturerat i takt med kundernas förväntningar och beteenden. Risk finns för en oönskad ketchupeffekt om vi inte tänker i nya banor kring stadens mix och profil och inte agerar tillräckligt snabbt för att skapa bättre förutsättningar för stadens verksamheter.

För det andra finns det risk för att många äldre cityorganisationer når vägs ände. Man når inte resultat längre då arbetet fastnat i de berömda stuprören. Enligt min framtidsspaning så kommer de cityorganisationer som inte omstrukturerar och sätts i ett bredare sammanhang, att tappa sitt berättigande över tiden.

Men om man vänder dessa hot till möjligheter så ter sig 2018 som ett möjligheternas år. För de städer som vässar sitt erbjudande utifrån dagens trender och som öppnar upp för nya arbetsmetoder och arbetssätt, så ser framtiden ljus ut.

Men denna spaning tackar jag för mig. Det här bli min sista bloggpost på Fastighetsägarbloggen. Efter årsskiftet väntar nya utmaningar och nytt jobb. Vi syns i det urbana vimlet!

Stadskärnan – en viktig parameter i kommunernas etableringsarbete

Fler och fler vittnar om att företag specifikt frågar om hur stadskärnan mår när det handlar om att etablera en verksamhet på en ny ort. Givetvis är det en viktig parameter när det kommer till att attrahera kompetens till sin verksamhet – för vi vet att människor i första hand inte flyttar till jobb utan att man vill bo där man trivs. Och lyckas stadskärnan vara en attraktiv plats och kommunen en attraktiv kommun där man både vill bosätta sig och leva sitt liv – finns också goda möjligheter för företag att hitta bra kompetens till sina verksamheter.

Många kommuner har förstått att stadskärnan är viktig för staden och kommunens utveckling och attraktion, men har likväl svårt att prioritera centrumfrågor i relation till andra externa handelsetableringar. Fortsätt läsa Stadskärnan – en viktig parameter i kommunernas etableringsarbete

En digital infrastruktur för människor närmre varandra

Under denna rubriken hade jag förmånen att prata på Business Arenas Framtidsforum 21 september. Här är mitt manus:

Få begrepp rymmer så starka kontraster som digitalisering.

Å ena sidan – OPERSONLIGT OCH DISTANSERAT
Den del av digitaliseringen som handlar om automatisering och robotisering. Och det faktum att den digitaliserade och virtuella världen har blivit en parallellvärld till att ses ”i köttet”.

Å andra sidan – MÄNSKLIGT OCH NÄRA
Digitaliseringen sätter människan i fokus och för människor närmare varandra.

Jag vill lyfta tre aspekter på det mänskliga och nära.

Fortsätt läsa En digital infrastruktur för människor närmre varandra

Mobilitetstjänster är en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge

Den här veckan är det den Europeiska mobilitetsveckan som i år har temat ’Sharing gets you further’. För många växande städer är frågan om smart, hållbar och bättre framkomlighet en av planerarnas främsta utmaningarna. När trängseln ökar och markvärden stiger, ökar behovet av att se över prioriteringar i gaturummet för att främja framkomlighet och optimera användningen av gatumark. Trafikplanerarnas arbete handlar mycket om att styra över till kapacitetsstarka transporter (kollektivtrafik, cykel och gående) och att vika gatumarken till förmån för människor och fordon i rörelse framför stillastående diton (varken köer eller gatuparkering anses önskvärt).

Vid sidan om den traditionella stadsplaneringen möjliggör genomslaget av delningsekonomi och digitalisering en effektivare användning av delade resurser och ungdomsundersökningar visar hur i unga är mer intresserade av att använda, inte att äga, prylar (inklusive bil). Sammantaget kan vi konstatera att mobilitetstjänster kommer att vara en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge.

Fortsätt läsa Mobilitetstjänster är en viktig komponent i ett innovativt och modernt samhällsbygge

Förändring är stadens naturliga tillstånd

I vår nationella undersökning Cityklimatet som publiceras idag blir några saker oerhört, nästan smärtsamt tydliga.
(Du kan läsa pressmeddelandet här)

  1. Staden blir sig aldrig lik igen. Den förändras i takt med att människors vanor och behov förändras, med ny teknik och nya influenser .
  2. Handeln av varor sker idag på multipla plattformar. De fysiska butiker som klarar av omställningen från platsbunden handel till total tillgänglighet obundet till tid och rum, är de butiker som klarar sig bäst.
  3. Mycket av det ekonomiska och fysiska utrymme i stadskärnan som tidigare fylldes av handel fylls idag av upplevelser och service.
  4. Stadskärnan är påfrestad men långt ifrån besegrad. Det som krävs är ett tätt samarbete mellan och inom politik och näringsliv och en uttalad ambition och vision för stadskärnan.Vi som arbetar för fastighetsbranschen bryr oss om hur det går för stadskärnorna i hela landet. De är av avgörande betydelse för utvecklingen i hela sina respektive kommuner. Med en döende stadskärna kan ingen kommun attrahera varken nya verksamheter eller invånare. Vad värre är kan den inte heller behålla de invånare som finns där idag. Inte heller går det att locka kompetens till företag som behöver anställa. Detta är vad som händer om stadskärnan lämnas åt sitt öde. Den nedåtgående spiralen börjar med tomma skyltfönster i stadskärnan.

Fortsätt läsa Förändring är stadens naturliga tillstånd