Äntligen en stadspolitik

Under Almedalsveckan sommaren 2013 inledde jag tillsammans med branschkollegor och organisationen Svenska stadskärnor ett till stora delar nytt lobbyarbete. Det grundades i att många i bland annat fastighetsbranschen upplevde att staten inte tog sitt ansvar för städernas utveckling och att det både på statlig och kommunal nivå fanns allt för mycket stuprörstänkande. De olika departementen fattade beslut som motverkade varandra, riksintresset stod mot intresset av att förtäta, detaljplanearbetet och tillståndshanteringen hängde inte alls med i de strategiska målen att skapa attraktiva, hållbara och lönsamma innerstäder. Vi drog igång kampanjen ”Jag är STADsminister” och argumenterade för att Sverige behöver en nationell stadspolitik. Vi har en landsbygdspolitik och en landsbygdsminister men ingen politik för våra städer, där utmaningarna är många och minst lika stora som på landsbygden. Ambitionen från vår sida har aldrig varit att förstatliga processer som alltid grundas i lokala förutsättningar. Snarare handlar det om att se till att de övergripande målen är samordnade och att det från statligt håll ges stöd, förutsättningar och en viljeinriktning för de kommunala besluten i stadsutvecklingsfrågor.

Almedalsveckan 2013

Fortsätt läsa Äntligen en stadspolitik

Tre tips till översynen av byggregler

Skärmklipp från presskonferens

30 miljoner ska leda till mer ändamålsenliga byggregler. Tvåmannakommittén, bestående av Anna Sander och Kurt Eliasson, får möjlighet att ta ett rejält grepp för att komma till rätta med regelkrånglet. Det är dock fortfarande lite oklart vad Bostadsministern egentligen menar när han pratar om ett ”regelkrångel”.

Fortsätt läsa Tre tips till översynen av byggregler

Hyresfastigheter fortfarande en mycket god affär – om de säljs

 

De som är verksamma som fastighetsägare i Stockholm anser att hyresrättens framtid är hotad. Och Hyresgästföreningens vinklade rapporter och pressutspel i kombination med deras agerande i de Kafkaliknande hyresförhandlingarna som tvingar fram extremt låga hyresuppgörelser påverkar i hög grad fastighetsägares framtidstro.

Demoskop har på vårt uppdrag frågat 762 fastighetsägare i Stockholmsregionen: Vad anser du vara de största hoten mot hyresrättens (bostad) framtid? Endast 2 % av fastighetsägarna angav svaret ”Finns inget hot mot hyresrättens framtid”. Hela 98 % av fastighetsägarna, och 100 % av de som äger enbart/huvudsakligen bostadsfastigheter, angav att hyresrätten är hotad. Enligt svaren i Demoskopenkäten kan hotet mot hyresrättens framtid knytas till tre tydliga orsaker; kombinationen högt marknadsvärde och låg avkastning påskyndar försäljning och ombildning till bostadsrätt, hyresutvecklingen ger inte tillräcklig hög avkastning för långsiktigt ägande av hyresrätter och förhandlingsprocessen med Hyresgästföreningen är för utdragen och oförutsägbar. Fortsätt läsa Hyresfastigheter fortfarande en mycket god affär – om de säljs

”Vi är inte bättre än vårt sämsta skyltfönster”

I dag pratar väldigt många om stadsutveckling, allt från Västsvenska Industri- och handelskammaren och miljöminister Karolina Skog, till Svenska Stadskärnor, konsulter, arkitektbyråer och… ja listan kan göras lång. Det är lätt att fastna i de stora visionerna, bygga 15 000 nya bostäder, en höghastighetsjärnväg, stänga av gator, utveckla kollektivtrafiken… Ja ni hör, det blir rätt stora perspektiv, det blir tungrott och framförallt väldigt långt fram i tiden. Så hur gör man när man vill få saker att hända här och nu? Fortsätt läsa ”Vi är inte bättre än vårt sämsta skyltfönster”

Det är HGF som bestämmer

Som vanligt när MSCI presenterar IPD Svenskt fastighetsindex, basunerar Hyresgästföreningen (HGF) blixtsnabbt ut att det är mycket lönsamt att äga bostäder i Sverige. Det är förvisso sant på ett övergripande plan. Inte desto mindre är HGFs syfte ett helt annat än att ge sina läsare allmän information om att det går bra för fastighetsbranschen. Syftet är att få folk att tro att deras sätt att utnyttja sin maktställning i hyresförhandlingarna för att trycka ned hyresutvecklingen till ohållbara nivåer, inte har någon negativ effekt på bostadsmarknaden. Fortsätt läsa Det är HGF som bestämmer

Melodifestivalen bygger staden

Att det går att koppla betydelsen av kultur till en ort eller stads utveckling är nog en insikt som landat hos de flesta kommunala företrädare. Kulturen är viktig, inte bara för att locka besökare och turister till en plats, den betyder också mycket för den stolthet som människorna känner för sin hemort. Att människorna är goda ambassadörer är givetvis en förutsättning för att locka besökare och i förlängningen nya invånare. Fortsätt läsa Melodifestivalen bygger staden

Optimism leder till pessimism

Idag publicerade vi 2017 års Sverigebarometer. I den frågar vi 500 fastighetsägare i landet om deras syn på läget i branschen just nu och hur de tror att utvecklingen kommer att bli under det kommande året. De flesta ser positivt på såväl nuläget som framtiden, vilket tydliggjordes en Di-artikel idag. Så är det. För kommersiella fastigheter är det goda nyheter. För hyresbostadsfastigheter ger dock optimismen anledning att vara pessimist.

Fortsätt läsa Optimism leder till pessimism

Bra infrastruktur viktigt för fastighetsbranschen

Fastighetsägarna har varit delaktiga i projektet Tillskottet, som handlade om att lyfta frågan om snabbtåg mellan Oslo – Stockholm. Mellan de båda städerna görs nämligen varje år ett stort antal resor med flyg. Om man istället skulle få en sträckning med snabbtåg mellan huvudstäderna skulle man dels minska miljöpåverkan, men också få en ökad tillgänglighet för städerna längs med sträckan.

Bra tillgänglighet, bra kommunikationer och därmed också en bra infrastruktur påverkar  Fortsätt läsa Bra infrastruktur viktigt för fastighetsbranschen

Bättre verktyg behövs för en levande stadskärna

Nyss hemkommen från en studieresa i London slås jag av vikten att ha ett fungerande regelverk som kan stödja stadsutvecklingen och bidra till levande stråk och platser – särskilt när konkurrensen från de externa köpladorna tilltar.

I Sverige har vi fortfarande en modell som bygger på frivillighet och med den följer problem med ”fripassagerare” när fastighetsägare, handlare och kommuner väljer att stå utanför finansieringen, men ändå kan vara med och skörda frukterna. Cityföreningarna får idag lägga oerhört mycket tid och resurser på att jaga finansiering för att täcka basverksamheten och ännu mer för att få ihop pengar till att driva förändringsprojekt som lyfter områdena. Det är den stora skillnaden mot hur det ser ut i omvärlden. Fortsätt läsa Bättre verktyg behövs för en levande stadskärna

Så skapar regeringen fler överklaganden

Regeringen har idag (2017-02-06) offentliggjort promemorian  Ett aktivitetskrav för rätt att överklaga vissa beslut om lov m.m.

Regeringen föreslår att överklagande av vissa lov- och förhandsbesked endast ska få göras av den som skriftligen har framfört synpunkter på ansökan som inte har blivit tillgodosedda. Så är det för detaljplaner idag och regeringen vill införa liknande förfarande kring bygglov som avviker från detaljplan eller områdesbestämmelse samt för bygglov där det saknas detaljplan eller områdesbestämmelse. I en skriftlig underrättelse där sakägare lämnas tillfälle att yttra sig kring sökt lov ska kommunen upplysa om begränsningen av rätten att överklaga. Möjligheten för byggnadsnämnden att anslå underrättelsen på kommunens hemsida dras in.

Kommuner föreslås alltså skicka ut fysiska brev till sakägare (hej digitalisering…) och skriva dem på näsan att ”om du inte kommer in med synpunkter nu så förlorar du chansen att överklaga”. Ambitionen att minska antalet överklaganden och därmed snabba på bygglovprocessen är bra. Jag tror dock att föreslaget förfarande kommer att få precis motsatt effekt mot vad som önskas. Fortsätt läsa Så skapar regeringen fler överklaganden