Hallå! Här finns jobben!

Vi är inne i en global ekonomisk kris och just nu sköljer en våg av varsel över Sverige. Allt tyder på att fastighetsbranschen står stark och stabil i stormen, men nu har ett orosmoln dykt upp på horisonten. Det handlar då inte om varsel utan tvärtom – vi behöver rekrytera.

En undersökning visar att vart tredje fastighetsföretag väntar stora pensionsavgångar. Bland de lite större företagen behöver så mycket som vartannat företag rekrytera ny personal inom de närmsta åren. Totalt sett handlar det om 10 000 jobb på fem år. De mindre företagen söker framför allt personal till drift och underhåll. Det gör även de större företagen, men de söker också kompetens inom förvaltning, ekonomi och administration.

Arbetslösheten i landet är stor och samtidigt finns här en bransch som erbjuder hela skalan från bra uppstartsjobb till kvalificerade akademikerjobb och däremellan många karriärvägar. Problemet är att fastighetsbranschen är alldeles för okänd idag. Nio av tio fastighetsföretagare anser att branschen är okänd bland ungdomar idag. Vi måste därför bli bättre på att synliggöra oss, inte minst för unga människor som ska välja yrkesbana. Rekryteringsbehoven är stora inom drift och underhåll och det finns goda möjligheter att matcha ihop dessa jobb med unga och utlandsfödda vilket är grupper som idag har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

I ett läge där kompetensbehovet är stort behövs också fler och mer offensiva lärosäten inriktade på fastighetssektorn. Vi ser i undersökningen även behov av tätare kontakter mellan näringslivet och skolan. Här vilar ett stort ansvar på oss som branschorganisation, men varje företag har möjlighet att själv bidra genom att exempelvis erbjuda en praktikplats. Det är ett litet men viktigt bidrag till att öka kännedomen om branschen och skapa en bättre matchning på framtidens arbetsmarknad.

Ökad arbetslöshet knäcker inte återhämtiningen

bloggen SlopedCurve finns ett intressant inlägg om arbetslösheten, konsumtionen och tillväxten. Den anonyme bloggaren pekar på det tydliga sambandet mellan varsel- och BNP-utvecklingen. När BNP faller, ökar antalet varsel. Förvånad? Nej, tänkte väl det.

Inte desto mindre är detta samband intressant. Det ger oss en bra ögonblicksbild av tillståndet i ekonomin just nu. Det gör inte den officiella BNP-statistik som SCB tar fram. Den visar utvecklingen under ett helt kvartal och publiceras med flera veckors eftersläpning. Dessutom revideras siffrorna ofta rejält långt efter första publiceringen. Varselstatistiken presenteras veckovis av arbetsförmedlingen och visar utvecklingen under föregående vecka. En veckas eftersläpning kan man leva med. Siffrorna håller hög precision och behöver därmed inte revideras. Tack vare det starka sambandet mellan varselstatistiken och BNP-utvecklingen har vi här alltså en god indikator på i vilket skick ekonomin befinner sig i för tillfället.

Ett exempel bara. Som ni minns, störtdök BNP-tillväxten under förra årets sista kvartal. Det framgick med alla (o)önskvärd tydlighet av den SCB-statistik som presenterades flera veckor senare. Men den som följde varselstatistiken kunde se fallet, mer eller mindre, i realtid. Från att normalt ligga mellan 2-4000 personer per månad, steg antalet varsel snabbt upp till knappt 20 000 per månad under oktober, november och december. Hittills under augusti har 3034 personer varslats om uppsägning. Det innebär att vi är tillbaka på normala nivåer. Det ser alltså ganska bra ut just nu, även om vi får vänta ett tag innan det bekräftas av SCB-statistiken.

Varselstatistiken innebär förhoppningsvis också goda nyheter för dem som oroar sig för att konsumtionen ska gå i stå när arbetslösheten fortsätter att stiga under hösten. Kopplingen mellan faktisk arbetslöshet och privatkonsumtion är nämligen ganska svag. Folk anpassar istället sitt konsumtionsbeteende när de varslas, de väntar inte tills de blir arbetslösa. Det känns logiskt. Jag tror inte många normalt funtade människor skulle passa på att köpa ny bil dagen efter att de blivit varslade. Den goda nyheten är därför att folk anpassade sin konsumtion redan då varslen eskalerade under hösten och vintern. Den varselvågen har nu ebbat ut. Så i den mån vi nu står inför en återhämtning i ekonomin, lär den inte knäckas av ökad arbetslöshet – förutsatt att det historiska samband som den anonyme bloggaren påvisat håller.