Jag försöker förstå Hyresgästföreningens hyresstatistik för nyproduktion

I Stråths rapport (Bil 1, sid 18) som han i veckan lämnade till regeringen rörande samtalen med de tre parterna på bostadsmarknaden står att läsa att: Hyresgästföreningen redovisar att ungefär 76 % av all nyproduktion under perioden 2013-2015 har satts enligt presumtionshyresregeln. Fastighetsägarna Sverige ifrågasätter dessa uppgifter.

Denna siffra använder nu Hyresgästföreningen allt oftare i sin retorik för att göra gällande att presumtionshyressystemet är det som vanligtvis används när hyror sätts i nyproduktion. Detta för att också påvisa att smärre justeringar av just detta undantag från bruksvärdessystemet skulle få stor effekt på den framtida nyproduktionen. Men vad är det för siffra Hyresgsätföreningen egentligen använder? Jag försöker förstå hur de har räknat fram denna andel. Fortsätt läsa Jag försöker förstå Hyresgästföreningens hyresstatistik för nyproduktion

Strandningen hade inte behövt ske

Rudolf 2015Idag träffades Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen (HGF) i hyresnämnden för första gången efter att hyresförhandlingarna om 2016 års hyror i Göteborg brutit samman. Efter tio förhandlingstillfällen och två försök att få HGF att gå med på en medling återstod ingen annan väg än att avbryta förhandlingarna och be om hjälp hos en oberoende part, hyresnämnden som har detta som sin uppgift.

De måste nu ta ställning till om de hyresnivåer vi yrkar på är rimliga. Vi har i förhandlingarna föreslagit höjningar från 0 till 5 procent, i snitt handlar det om 2,1 procent vilket motsvarar 126 kronor på en hyra på 6 000 kronor. Den här första prövningen gäller knappt 30 lägenheter, totalt gäller strandningen drygt 43 000 lägenheter. Det är alltså en lång och komplicerad process som samtliga parter har framför sig.

Vi sticker inte under stol med att vi anser att det svenska hyressättningssystemet behöver reformeras. Konsekvenserna av ett föråldrat och förlegat system blir uppenbara när vi inte kan komma överens med HGF hur vi än försöker. Strandingen hade dock inte behövt ske om vi hade kunnat enas vid förhandlingsbordet. Det är viktigt att komma ihåg. Nu tvingas såväl hyresgäster som hyresvärdar att under en tid leva i ovisshet om hur hyran kommer att se ut när processen är klar. Strandningen medför dessutom extra belastning på hyresnämnden. Det är beklagliga konsekvenser av det system och den lagstiftning vi lever med idag.

Just nu pågår bostadspolitiska samtal mellan regeringen och oppositionen. Det beror på att den svenska bostadsmarknaden har havererat. Alla de människor som står i långa bostadsköer, tvingas bo kvar hemma eller måste köpa dyra svartkontrakt kan vittna om det. Claes Stråth, tidigare chef för Medlingsinstitutet, har som en del i dessa samtal fått i uppdrag att samla hyresmarknadens parter för att diskutera hur hyressättningssystemet kan reformeras. Uppdraget ska redovisas den 10 maj. Vi välkomnar att frågan nu är på agendan men vill vara tydliga med att det inte räcker att lappa och laga i dagens modell. Hyressättningssystemet kräver långsiktiga och övergripande strukturreformer.

Debatten har olyckligt handlat om att antingen behålla dagens system eller införa ett system med utpräglade marknadshyror. I själva verket finns det många alternativ till dessa ytterligheter som vi gärna diskuterar. Hyror som bättre speglar bostadskonsumenternas värderingar är ett måste för en bättre fungerande bostadsmarknad. Samtidigt vill vi ha en transparent marknad där hyresnivåer kan jämföras och prövas och besittningsskyddet som finns idag är en bra trygghet och ska vara kvar. Under tiden som politikerna diskuterar spelreglerna för framtidens bostadsmarknad pågår en process i hyresnämnden i Göteborg. En strandning av den här omfattningen tydliggör att vi behöver ändra det system vi har att verka inom. Vad gäller själva beslutet att avbryta förhandlingarna i Göteborg var det inte politik utan en konsekvens av att vi inte kommit överens vid förhandlingsbordet.