Stadskärnan – en viktig parameter i kommunernas etableringsarbete

Fler och fler vittnar om att företag specifikt frågar om hur stadskärnan mår när det handlar om att etablera en verksamhet på en ny ort. Givetvis är det en viktig parameter när det kommer till att attrahera kompetens till sin verksamhet – för vi vet att människor i första hand inte flyttar till jobb utan att man vill bo där man trivs. Och lyckas stadskärnan vara en attraktiv plats och kommunen en attraktiv kommun där man både vill bosätta sig och leva sitt liv – finns också goda möjligheter för företag att hitta bra kompetens till sina verksamheter.

Många kommuner har förstått att stadskärnan är viktig för staden och kommunens utveckling och attraktion, men har likväl svårt att prioritera centrumfrågor i relation till andra externa handelsetableringar. Fortsätt läsa Stadskärnan – en viktig parameter i kommunernas etableringsarbete

Stänger staden 18.00?

Staden förändras hela tiden och med den våra arbetssätt. Eller borde göra, ska jag tillägga. Ofta sitter vi fast i gamla strukturerer och vanor. Jag har arbetat med utveckling av köpcentrum och stadskärnor i över 20 år, de verktyg jag använde då blev slöa efter bara några år. Och på 20 år har det hänt väldigt mycket. Den mest utmärkande skillnaden är nog att den utveckling vi arbetade med på 90-talet ofta bottnade i handelns villkor och förutsättningar.

I dag har utbudet och omsättningen i staden förskjutits en aning mot kvälls- och nattens utbud. I många städer minskar sällanköpshandeln något medan besöksnäringen växer. Handeln håller på att omstrukturera, köpvanor ändras, inte minst beroende på digitaliseringen. Omsättningen i kvällsekonomin ökar den totala omsättningen i stadskärnan trots handelns tapp.

Jag läste häromdagen att Stockholm funderar på att tillsätta en ledare för kvällsekonomin i city. Detta gör man efter holländsk förebild där man tillsätter en så kallad Night Major, eller nattborgmästare. Vederbörande ska samordna nattlivet och fungera som brygga mellan myndigheter, kommun och verksamheterna. Detta är ett tydligt tecken på att något är i rörelse, snart ser vi säkert denna företeelse även i mindre städer.

Jag har länge förespråkat en diskussion kring handelsutvecklarens roll. I många städer finns det enbart en samordnare för handeln och branscher dagtid och då enbart dagtid. Handelsutvecklaren är viktig men verksamhetsområdet bör nog breddas. Staden stänger väl inte klockan 18.00? Då strömmar ju nya besökare till med fokus på kultur, mat eller fika. Dessa branscher är lika viktiga för stadens attraktiviet som handeln. Eller hur?

Stadsutvecklingstrender inför år 2015

Vi älskar städerIstället för att summera det år som gått så här på årets sista dag tänkte jag göra ett försök att sia om vad vi kommer att få se under det kommande året inom stadsutvecklingsområdet. Det är förstås ett projekt med stor potential för felbedömningar men den risken kan jag leva med. Här kommer därför några av de trender jag tror kommer att framträda allt tydligare under år 2015.

Fokus på cityhandel
Handeln i stadkärnan har haft det tufft länge med utmanare i form av först externa handelsplatser och nu på senare år e-handeln. Det vi paradoxalt nog ser nu är en ökad medvetenhet hos byggherrar och stadsplanerare om betydelsen av handel och verksamhetslokaler i gatuplan för att skapa en levande stadsmiljö. Samtidigt blir det allt svårare att få ekonomin för dessa verksamheter att gå runt. Lite förenklat kan man säga att människor blir allt mer förtjusta i saluhallen och den gamla Köpmannagatan samtidigt som de gör allt fler av sina köp på andra ställen. Det är en stor utmaning som saknar enkla lösningar.

Nya tider för stadskärnan
En parallell trend är att allt fler lokaler i stadskärnorna fylls av tjänsteföretag och restauranger. Där det tidigare låg en JC butik ligger kanske nu ett 24-timmarsgym och där leksaksaffären låg öppnas en sportbar. Det innebär inte bara att den kvarvarande handeln i stadskärnan får allt svårare att gå runt då draghjälpen blir allt svagare. Det innebär även att stadens dygn förlängs då inte samtliga verksamheter stänger samtidigt. Här finns en chans för handeln att anpassa sig och nå nya kundsegment. En sådan satsning på att öka stadens kvalitet kvälls- och nattetid kallad Purple Flag görs nu i ett antal pilotstäder runtomkring i landet i regi av organisationen Svenska Stadskärnor.

Smartare städer
På det tekniska området finns en rad innovationer som kommer att göra avtryck i våra städer framöver. Det är svårt att säga hur mycket som slår igenom under det kommande året, men sannolikt får vi se allt fler apptjänster och exempelvis ibeacons på plats i stadsmiljön som guidar oss till erbjudanden och det lokala utbudet. I Västerås och snart även i Borås kan man följa invånarnas rörelsemönster via mobiltelefonernas GPS-signaler och på så sätt bättre anpassa service i form av belysning, skyltning och öppettider efter människors faktiska beteende snarare än gissningar om detsamma. I Köpenhamn kommer 20 000 gatlampor att bytas till LED-lampor och samtidigt kopplas ihop med ett nätverk av sensorer som mäter till exempel vindförhållanden, vattenmängder, sopor, trafik och parkeringsplatser runtom i staden. Sa jag förresten gratis wifi? Den stad som inte är inne på detta spår bör tänka om omedelbart.

Fokus på stadens sociala dimension
Vi ser en skarpare ton i samhällsdebatten kring flyktingpolitik och integrationsfrågor. Detta märks även i stadspolitiken. Sverigedemokraternas politiska framgångar på nationell och lokal nivå kommer i en tid då oro i omvärlden skapar stora flyktingströmmar och EU-migranter manifesterar skillnaden mellan ”oss och dem” allt tydligare utanför var och varannan butik. Under 2015 kommer därför frågor som rör utanförskap, segregerade stadsdelar och integration att ta stor plats i debatten i många städer. Dessutom har vi i Mehmet Kaplan (mp) fått en bostads- och stadsutvecklingsminister med stort intresse för dessa frågor. Min förhoppning är att problemformuleringen byter fokus från att människor med ett visst ursprung bor på ett och samma ställe. Det är i sig inget problem. Problemet är att de inte får den hjälp och det utbildningsstöd som behövs för att komma i arbete och bli en aktiv bidragande del av samhället.

Urbaniseringens baksida
Slutligen så kommer sannolikt diskussionen att öka kring urbaniseringens effekter på glesbygden. Många kommuner tampas med sjunkande befolkningstal, allt högre snittålder och allt lägre utbildningsnivå. På många håll handlar det om att hitta strategier för att vända den negativa utvecklingen, locka investeringar och undvika att ungdomarna flyr till större städer. Detta gäller ner till en viss gräns storleksmässigt. Bland mindre kommuner är det hög tid att titta på kommunsammanslagningar på sikt eller åtminstone kommunal service som samordnas över existerande kommungränser. Sannolikt kommer också allt fler röster höjas för betydelsen av en levande landsbygd.

Detta är några av de trender jag tror kommer att sticka ut och diskuteras friskt under det kommande året. Det mesta talar för att 2015 blir ett år då stadens roll som arena för våra liv och upplevelser blir allt mer av en norm. Med detta följer att stadens frågor integreras allt mer med den allmänna politiken. Tiden får visa om jag har rätt eller om jag är fel ute.

E-handeln ritar om kartan

Snart är det jul igen och precis som varje år så diskuteras huruvida handeln slår rekord även detta år. Den stora skillnaden är dock att i år diskuteras alltmer hur stor andel av julhandeln som kommer att gå genom e-handel. Att e-handeln står klart. Enligt e-Barometern (PostNord, Svensk Distanshandel och HUI) ökade e-handeln förra året med 14 %. Även om e-handeln bara hade 5 % av den totala handeln så tar den allt större andel.  De tre första kvartalen i år var ökningstakten 17 % . E-handeln har blivit en etablerad försäljningskanal tack vara säkra betalningssystem och utbyggd logistik och använd av en allt större del av kunderna. Svensk Handel kallar e-handeln för handelns motor.

Nu diskuteras också på hur e-handeln kommer påverka den fysiska e-handeln. Blir det cityhandeln, externhandeln eller kanske köpcentrumen som får stryka på foten? Olika siare ger olika scenarier. En del tror på köpcentrum död, andra tror att det blir cityhandeln som blir förloraren. Själv är jag övertygad om att det varken är svart eller vitt. Jag tror att alla handel kommer att påverkas i någon form.

De senaste decennierna har köpcentrumen tagit hand om den kund som prioriterat tillgänglighet i form av brett utbud, parkering och öppettider.  Många stöder tesen att köpcentrumen blir förloraren då e-handeln är bättre på att ta hand om denne kund. Sannolikt kommer en del köpcentrum få stryka på foten också på grund av att man ligger i ”fel” läge geografiskt. Men köpcentrumen har en styrka i att de är relativt lätta att omstrukturera och utveckla för att möta dagens kund. Vi ser att andelen café och restauranger ökar då kunden i högre grad använder handelsplatserna som mötesplatser. Detta har köpcentrumen utvecklat.

Cityhandeln då? Hur går det för den? Här beror nog framgången mer på den enskilde handlarens förmåga att utveckla sitt koncept och givetvis fastighetsägarens förmåga att anpassa fastigheter och lokaler för handelns behov. Citys fördel i sammanhanget är sannolikt yngre generationers mindre bilåkande och urbana fokus. Man har i mindre utsträckning varken bil eller körkort och åker därför hellre kollektivt. Citys fördel som den sociala mötesplatsen, arena för kultur och upplevelser, kommer sannolikt att stärkas i takt att vi blir bättre och bättre på stadsutveckling.

Så hittills står det nog 1-1 i matchen om kunden. Generellt gäller sannolikt att den som visar störst förändringsvilja och förändringstakt kommer att gå starkast ur e-handelsutvecklingen.  Digitaliseringen är en faktor som all handel måste hantera. Finns man inte på nätet finns man inte alls. Därmed inte sagt att man måste sälja på nätet, man måste dock marknadsföra sig och vara synlig.

Vi kommer att se nya koncept och företeelser. Vi kommer att se kombinationer mellan e-handel och butikshandel i samma koncept. Vi kommer att se fler sk ”show rooms” och shop-in-shops och många andra nya företeelser. Detta gör att fastighetsägaren måste svara upp mot dessa nya krav. Vi kommer behöva nya investeringar, nya flexibla lösningar och antagligen nya hyreskontraktsformer i framtiden.

Läs gärna mer i vår rapport om e-handeln ur ett fastighetsperspektiv: http://www.fastighetsagarna.se/gfr/aktuellt-opinion/rapporter/specialrapporter/trendspaning-e-handel-ur-ett-fastighetsperspektiv

Vilka butikslokaler behövs i framtidens city?

Vårt sätt att leva, prioritera och konsumera har förändrats. Tiden är idag den främsta lyxvaran vilket gör att vi köper tjänster som aldrig förr, som städning, färdigpackade matkassar och barnpassning på köpcentrumet. Samtidigt använder vi mycket av vår tid till shopping för både behov och nöje. Äldre statistik säger att kvinnor i genomsnitt går i sju butiker innan de genomför ett köp medan män i snitt endast går i en butik, men även detta är ett beteende i förändring. Dels nöjesshoppar män idag i allt större utsträckning precis som kvinnor, men framför allt kollar omkring hälften av alla konsumenter fakta på nätet innan de gör större inköp. Bland yngre och när det gäller hemelektronik är siffran omkring 80 procent.

Den digitala utvecklingen driver ett förändrat konsumentbeteende eftersom vi hela tiden får nya möjligheter. Om du ser en tilltalande reklam för en produkt på TV kan du direkt via mobiltelefonen söka information, läsa recensioner och göra prisjämförelser. Sedan kanske du ändå vill gå till en butik för att titta och känna på produkten för att därefter beställa den hemlevererad via företagets hemsida. Hittills är det 35 procent av detaljhandelsföretagen som säljer via nätet och e-handeln står bara för 5 procent av den totala omsättningen. Men prognosen för år 2012 är att e-handeln kommer att öka med 13 procent och omsätta 31,3 miljarder kronor. Ett rimligt antagande när man ser till utvecklingen, olika generationers beteende och tillvänjning är att e-handeln kommer att fortsätta växa i en allt snabbare takt och att det på sikt inte finns någon anledning att särskilja den från övrig handel.

Det är en ny värld för konsumtion som medför en rad konsekvenser, inte minst för lokalhyresmarknaden. För vilken typ av lokaler behöver butikerna när kunderna mest är inne för att titta och känna på varorna och inte vill bära med sig dem därifrån? Vilka lokaler behövs för att skapa shoppingupplevelser som motiveras av helt andra faktorer än själva produkten? Vilka krav ställs på lokalen på grund av den tekniska utvecklingen av sättet att konsumera? En tänkbar utveckling är att stadens shoppingdistrikt successivt kommer att få allt fler extravaganta och högteknologiska showrooms medan hela lagerutrymmet finns på annan ort. När du som kund beslutar om ditt köp kan detta genomföras via pekskärm i butiken eller i mobiltelefonen när du är på väg till nästa butik. Kanske kommer delar av butiken att kunna nyttjas obemannat dygnet runt som en slags fysisk webbshop?

Vi ser idag hur konsumenten själv blir allt mer ansvarig för själva köpet, som exempelvis självscanning i mataffären och restauranger där du gör din beställning via en app i telefonen. Detta innebär lite motsägelsefullt att service blir den viktigaste konkurrensfaktorn. Sannolikt kommer framtidens attraktiva butik att erbjuda både upplevelser och utrymme för social samvaro. Du ska visserligen inte i traditionell mening sälja produkten, om det inte är just den upplevelsen kunden är ute efter. Däremot ska du se till att all information kunden vill ha finns tillgänglig, att all teknik fungerar felfritt, att besöket är trivsamt för kunden såväl som medföljande sällskap samt att köpet blir en upplevelse utöver det vanliga. Det är hög tid att tänka nytt. Framtidens butikslokaler kommer precis som idag att ha fokus på funktion och upplevelse, men de kommer att disponera sin yta annorlunda och de kommer att ställa betydligt högre krav på teknik och originalitet och att det finns ett miljötänk är inte en konkurrensfördel utan ett minimikrav. Utmaningarna är många men möjligheterna är fler än någonsin och jag tror personligen att framtidens handel kommer att bli smidigare, roligare och göra våra städer ännu mer spännande.