Stadskärnan – en viktig parameter i kommunernas etableringsarbete

Fler och fler vittnar om att företag specifikt frågar om hur stadskärnan mår när det handlar om att etablera en verksamhet på en ny ort. Givetvis är det en viktig parameter när det kommer till att attrahera kompetens till sin verksamhet – för vi vet att människor i första hand inte flyttar till jobb utan att man vill bo där man trivs. Och lyckas stadskärnan vara en attraktiv plats och kommunen en attraktiv kommun där man både vill bosätta sig och leva sitt liv – finns också goda möjligheter för företag att hitta bra kompetens till sina verksamheter.

Många kommuner har förstått att stadskärnan är viktig för staden och kommunens utveckling och attraktion, men har likväl svårt att prioritera centrumfrågor i relation till andra externa handelsetableringar. Fortsätt läsa Stadskärnan – en viktig parameter i kommunernas etableringsarbete

E-handeln ritar om kartan

Snart är det jul igen och precis som varje år så diskuteras huruvida handeln slår rekord även detta år. Den stora skillnaden är dock att i år diskuteras alltmer hur stor andel av julhandeln som kommer att gå genom e-handel. Att e-handeln står klart. Enligt e-Barometern (PostNord, Svensk Distanshandel och HUI) ökade e-handeln förra året med 14 %. Även om e-handeln bara hade 5 % av den totala handeln så tar den allt större andel.  De tre första kvartalen i år var ökningstakten 17 % . E-handeln har blivit en etablerad försäljningskanal tack vara säkra betalningssystem och utbyggd logistik och använd av en allt större del av kunderna. Svensk Handel kallar e-handeln för handelns motor.

Nu diskuteras också på hur e-handeln kommer påverka den fysiska e-handeln. Blir det cityhandeln, externhandeln eller kanske köpcentrumen som får stryka på foten? Olika siare ger olika scenarier. En del tror på köpcentrum död, andra tror att det blir cityhandeln som blir förloraren. Själv är jag övertygad om att det varken är svart eller vitt. Jag tror att alla handel kommer att påverkas i någon form.

De senaste decennierna har köpcentrumen tagit hand om den kund som prioriterat tillgänglighet i form av brett utbud, parkering och öppettider.  Många stöder tesen att köpcentrumen blir förloraren då e-handeln är bättre på att ta hand om denne kund. Sannolikt kommer en del köpcentrum få stryka på foten också på grund av att man ligger i ”fel” läge geografiskt. Men köpcentrumen har en styrka i att de är relativt lätta att omstrukturera och utveckla för att möta dagens kund. Vi ser att andelen café och restauranger ökar då kunden i högre grad använder handelsplatserna som mötesplatser. Detta har köpcentrumen utvecklat.

Cityhandeln då? Hur går det för den? Här beror nog framgången mer på den enskilde handlarens förmåga att utveckla sitt koncept och givetvis fastighetsägarens förmåga att anpassa fastigheter och lokaler för handelns behov. Citys fördel i sammanhanget är sannolikt yngre generationers mindre bilåkande och urbana fokus. Man har i mindre utsträckning varken bil eller körkort och åker därför hellre kollektivt. Citys fördel som den sociala mötesplatsen, arena för kultur och upplevelser, kommer sannolikt att stärkas i takt att vi blir bättre och bättre på stadsutveckling.

Så hittills står det nog 1-1 i matchen om kunden. Generellt gäller sannolikt att den som visar störst förändringsvilja och förändringstakt kommer att gå starkast ur e-handelsutvecklingen.  Digitaliseringen är en faktor som all handel måste hantera. Finns man inte på nätet finns man inte alls. Därmed inte sagt att man måste sälja på nätet, man måste dock marknadsföra sig och vara synlig.

Vi kommer att se nya koncept och företeelser. Vi kommer att se kombinationer mellan e-handel och butikshandel i samma koncept. Vi kommer att se fler sk ”show rooms” och shop-in-shops och många andra nya företeelser. Detta gör att fastighetsägaren måste svara upp mot dessa nya krav. Vi kommer behöva nya investeringar, nya flexibla lösningar och antagligen nya hyreskontraktsformer i framtiden.

Läs gärna mer i vår rapport om e-handeln ur ett fastighetsperspektiv: http://www.fastighetsagarna.se/gfr/aktuellt-opinion/rapporter/specialrapporter/trendspaning-e-handel-ur-ett-fastighetsperspektiv

Söker vi rätt kompetens för att leda våra städer?

Häromdagen läste jag en annons där man sökte cityledare till en medelstor stad. Min reflektion när jag läste annonsens önskvärda profil var att annonsen kunde lika gärna varit skriven på 90-talet.

Jag har tidigare skrivit om det förändrade kompetensbehovet för våra centrumutvecklare i våra städer. För ett par decennier sedan var event och marknadsföring det viktigaste verktyget. Då var det ett verktyg som gav effekt. Idag ser vi att vi först och främst måste utveckla produkten som vi marknadsför, alltså utveckla den attraktiva staden och utifrån detta bygga varumärket. Denna insikt börjar etableras i de flesta städer idag.

Denna utveckling gör ju att vi måste anställa goda strateger och ledare med yrkeskunskap. Idag finns yrken som centrumledare och centrumchef med egna koder hos Arbetsförmedlingen. Det finns också utbildningar inom yrket. Fastighetsägarna driver utbildning inom stadsutveckling tillsammans med andra bransch och intresseorganisationer i Svenska Stadskärnors utbildningsprogram Urban Centre Management. I höst startar Folkuniversitetet en yrkesutbildning till centrumledare. Kunskapsområdet börja få status. Och dessutom har vi utbildningar riktade till våra egna medlemmar för att höja kunskapsnivån.

Därför blir jag oroad när man då söker en ”doer” och markandsförare, en operativt ansvarig. Utvecklingsprocesserna är komplicerade, särskilt i en stad med en darrig cityhandel och väldigt stark externhandel. Här behövs verkligen en strateg och ledare som kan stärka stadskärnan från grunden och skapa en reell stadsutveckling och samhällsbyggnad. Jag tänker också på vikten av att den person man anställer ska få de rätta förutsättningarna, det finns för många exempel på att centrumledare hamnat fel med personliga försluster som följd.

Nej, vi kan inte utveckla våra städer med 20-åriga verktyg, de har blivit för slöa nu. Vi behöver nya friska och starka verktyg för att ta oss an 2000-talets urbana utmaningar. Stadskärnan är motorn för alla lokal och regional utveckling, alldeles för viktig för att inte få de rätta förutsättningarna.

Därför får jag än en gång utfärda ballongvarning. Ballongen är inte målet för stadsutvecklingen, de är möjligtvis ett verktyg för att nå målen.bild (8b)

Politiskt centrumengagemang efterlyses

I veckan som gick släppte vi från Fastighetsägarna en rapport som visar hur klimatet för fastighetsföretagande ser ut i 20 kommuner runt omkring i Sverige. Nu har denna studie följts upp av en specialanalys med fokus på stadskärnornas konkurrenskraft och centrumsamarbetets styrka. Förhållandet mellan dessa faktorer kan tyckas självklart men lämnas förvånansvärt ofta åt slumpen. Ett innerstadscentrum konkurrerar om handel och besökare med andra städer samt ofta med externa handelsplatser utmed trafiklederna i utkanten av den egna staden. Konkurrensen innebär stora utmaningar för företagen som är verksamma i centrum och ju större konkurrensen är desto viktigare är det att stadens politiker och kommuntjänstemän förstår och stödjer företagens arbete med att utveckla centrum till en attraktiv handels- och mötesplats.

I undersökningen presenteras ett centrumidex som är en sammanvägning av hur bra fastighetsföretagen anser att kommunen är på att informera om viktiga förändringar, hur bra kontakten fungerar med kommunens politiker och tjänstemän samt hur engagerad kommunen är i utvecklingen av centrum. Detta index ställs i relation till de lokala fastighetsföretagens bedömning av hur konkurrenskraftig stadskärnan är i relation till andra handelsplatser i regionen. Kort sagt anger måttet Centrumindex hur bra samarbetet fungerar medan måttet Konkurrensbalans anger hur stor utmaningen är. Hur resultaten ser ut för respektive stad kan du se här: Stadskärnans konkurrenskraft och centrumsamarbetets styrka 2012

Det mest slående med resultatet är hur oerhört stor skillnad det är mellan olika städer både i hur konkurrensutsatta de är men också när det gäller hur väl kommunen möter upp företagens behov där de är som störst. Man skulle kunna anta att de kommuner där behoven är som störst också är de som anstränger sig mest för att stärka centrumföretagen men så är inte fallet. Tvärtom visar det sig att kommuner som Uddevalla, Mölndal, Skara och Kungsbacka med hårt konkurrensutsatta stadskärnor är några av de kommuner där samarbetet fungerar sämst. Men det finns också exempel på motsatsen. Arvika och Motala är båda kommuner där man anger att centrum är hårt utsatt för konkurrens. Skillnaden är att i dessa städer upplever företagen att samarbetet fungerar bra med kommunen. Det finns förståelse för utmaningarna och engagemang för det gemensamma vardagsrummet som stadskärnan är.

Trollhättan är en stad med hårt konkurrensutsatt centrumhandel. Samtidigt bedöms samarbetet fungera halvbra av de lokala företagen. Ett tydligt exempel på situationen gick att läsa i gårdagens TTELA där Fastighets AB Balder berättade att antalet kunder per dag i ett centralt affärshus har minskat med omkring 60 procent det senaste årtiondet. Ansvarig politiker för byggnads- och trafikfrågor Peter Andersson (s) kommenterade situationen på följande vis:
Vi kan inte påverka var folk väljer att handla eller var butiker etablerar. Vi ansvarar för till exempel gatumiljön.
På frågan vad kommunen gör för att fastighetsägare ska vilja investera i centrum löd svaret:
-Den frågan har jag faktiskt inte ställt mig. Vi ansvarar för utbyggnad av gatumiljön och att det är rent och snyggt.
Denna bistande förståelse och ovilja att ta ansvar för stadens utveckling är skrämmande och förödande för det lokala företagandet. Jag rekommenderar därför varmt denna bok som hemläxa för Peter Andersson och alla andra lokala beslutsfattare som resonerar på detta sätt.

Stadens hjärta kan inte ligga externt

Ingen stad kan i förlängningen överleva utan sin stadskärna. Det kan låta självklart men det är ofta som detta glöms bort när man från kommunalt håll bjuder in till vidlyftiga handelsetableringar utmed trafiklederna i städernas utkanter. Vi ser idag många exempel på detta, inte minst utmed Västkusten där norska turistpengar hägrar. Nya arbetstillfällen och ökad handelsomsättning i kommunen ser bra ut på pappret. Men människor är pragmatiska och kommer oftast att välja det enklaste alternativet när de ska handla. En stor extern handelsetablering innebär därför att handelns ställning i stadskärnan försvagas vilket leder till ökade vakanser, försämrat utbud och mindre folkliv i stadskärnan. Det blir helt enkelt en mindre attraktiv stad.

En framgångsrik externhandel på bekostnad av en vikande centrumhandel kommer i förlängningen att försvaga hela kommunens utveckling. Därför är det av högsta vikt att i första hand satsa på stadens hjärta. Se till att det finns gott om anledningar för stadens invånare att strosa längs dess gator och besöka dess butiker och restauranger. Se till att människor i andra städer eller kanske till och med i andra länder får upp ögonen för din stad och då besöker din stadskärna och inte bara en bussdestination i utkanten. Det ger liv och rörelse såväl som spänning och trivsel för alla i staden. I det långa loppet är det inte bara innerstadens handlare och fastighetsägare som är beroende av detta utan även externhandeln som livnär sig på att ligga i utkanten av en attraktiv stad.