Urban nyårsspaning inför 2018

Ett år går mot sitt slut, ett nytt ligger på lut. Jag ska inte plåga er med fler dåliga grötrim utan försöka förmedla några korta spaningar istället. Vad har hänt i våra städer? Och vad händer framöver?

Vår undersökning Cityklimatet förmedlar att trenden kring besöksnäringens tillväxt i våra städer förstärks. Våra städer tappar lite sällanköpshandel, men dagligvaror, service, tjänster, hotell, restaurang och kultur växer. Detta har lett till att omsättningen i de flesta städer ökar och att städerna ser ett utbud som hela tiden förändras.

Den andra spaningen rör kvällsekonomin och den trygga och säkra staden. I takt med att utbudet förändras så ökar fokus på den hållbara staden. Att inte bara utveckla handeln utan också kvällsekonomin, blir därför viktigare och viktigare. Många städer sätter nu fokus på att hitta verktyg för att främja trygghet, säkerhet och allas lika möjlighet att vistas i staden. Ett 30-tal städer arbetar nu efter Svenska Stadskärnors modell Purple Flag, som är ett verktyg för att certifiera ett kvalitativt utvecklingsarbete med fokus på just trygghet, säkerhet och ett intressant utbud kvälls- och nattetid.

Hur vässar vi våra arbetssätt och utvecklar våra organisationer för att möta framtidens urbana krav? När vi för ett antal decennier sedan började bygga samverkansorganisationer i city, så utökade vi ofta antalet organisationer i kommunen med ytterligare en. Ofta fanns det redan en näringslivsavdelning och en turismfunktion på plats. Nu tillkom en utvecklingsorganisation för själva city. Detta skapade tre utvecklingsorganisationer, näringslivet, turismen och cityorganisationen, som ofta arbetade med samma målbild och liknande frågor.

Många städer idag samordnar nu dessa frågor i en organisation, som ofta finns under samma tak, och som jobbar utifrån samma vision och färdriktning. Det blir allt tydligare att de städer som jobbar enligt den gamla modellen inte når samma resultat som de nytänkande städerna. Det är ju rätt givet att när tre organisationer genomför åtgärder inom samma område så blir det inte samma resultat som om man hade samordnat sina insatser. Det blir ofta bara lösryckta åtgärder med dålig resurseffektivitet och koppling till helheten.

Vad händer då under 2018 utifrån min spaning? Jo, för det första så riskerar många handelsföretag, som inte klivit in i den digitala världen än, att få problem. Enligt min uppfattning har inte handeln omstrukturerat i takt med kundernas förväntningar och beteenden. Risk finns för en oönskad ketchupeffekt om vi inte tänker i nya banor kring stadens mix och profil och inte agerar tillräckligt snabbt för att skapa bättre förutsättningar för stadens verksamheter.

För det andra finns det risk för att många äldre cityorganisationer når vägs ände. Man når inte resultat längre då arbetet fastnat i de berömda stuprören. Enligt min framtidsspaning så kommer de cityorganisationer som inte omstrukturerar och sätts i ett bredare sammanhang, att tappa sitt berättigande över tiden.

Men om man vänder dessa hot till möjligheter så ter sig 2018 som ett möjligheternas år. För de städer som vässar sitt erbjudande utifrån dagens trender och som öppnar upp för nya arbetsmetoder och arbetssätt, så ser framtiden ljus ut.

Men denna spaning tackar jag för mig. Det här bli min sista bloggpost på Fastighetsägarbloggen. Efter årsskiftet väntar nya utmaningar och nytt jobb. Vi syns i det urbana vimlet!

Globala urbana trender

I förra veckan hölls en urban världskonferens i Malmö. Det var Svenska Stadskärnor och IDA, International Downtown Association, som stod för värdskapet: ”Our goal för the 2017 Summit is quite specific: to establish a global action plan to enable the work of all participating organizations.”

Jag hade förmånen att vara inbjuden och fick därför tillfälle att gör en spaning kring vad som diskuteras internationellt just nu. Jag såg två frågor dominera diskussionerna: att sätta människan i centrum vid all stadsutveckling och det urbana ledarskapet. Fortsätt läsa Globala urbana trender

Meet the Unicorn Factory – Stockholm på Mipim 2017

Då har jag och några av mina kollegor ännu en gång varit på MIPIM. Både inför resan och när jag kommit hem får jag frågan om varför vi åker till Cannes en vecka i mars varje år, och vad vi gör där.

Jag säger då att fastighets- och regionmässan Mipim i Cannes är världens största internationella mötesplats för aktörer inom samhällsbyggnad. I år kom det ca 23 000 besökare, varav 2 600 utställare, från 90 olika länder. Av dessa är ungefär 5 300 fastighetsinvesterare. Drygt 1 000 av Mipimbesökarna är svenska politiker, fastighetsägare, fastighetskonsulter och andra aktörer med fokus på samhällsbyggnad. Fortsätt läsa Meet the Unicorn Factory – Stockholm på Mipim 2017

Lekfullhet bygger staden

Om du tänker på en spännande stad, vilken tänker du på då? En framgångsrik ort eller stad har tydliga och synliga kvaliteter, det håller nog alla med om. Det kan vara goda boendemöjligheter, vacker stadsmiljö, bra läge eller ett inkluderande och intressant socialt klimat. Jag tänker på platser med identitet och karaktär som de som bor där kan bygga sin identitet och tillhörighet utifrån. Platser man vill bo på och jobba tillsammans med andra, helt enkelt. Fortsätt läsa Lekfullhet bygger staden

Det unika sitter inte i storleken

Idag pratas det alltmer om vetskapen att en övervägande del av Sveriges kommuner inte växer. För många kommuner är det en realitet att drömmen om en växande befolkning aldrig kommer att bli verklighet. Ändå kämpar många emot och har svårt att förhålla sig både till den egna statistiken och till forskningen i stort. Och det är kanske inte så konstigt att förstå, hur kommunicerar man nedgång om man är kommunpolitiker och vill bli omvald?

Det gäller att hitta möjligheterna, en helhetsbild och ha rätt fokus. Gamla tider kommer inte tillbaka. Det gamla bruket återuppstår inte, lanthandeln kommer inte se en renässans, inget kommer bli som det var. Åtminstone inte på samma sätt.

Våra vanor, förutsättningar och förväntningar ändras över tiden. Det ser vi på de branscher som finns i våra orter, städer och andra centrumbildningar. Handeln omstrukturerar, intresset för tjänster och service ökar. Och vi går oftare på kaféer och restauranger. Kultur och sociala mötesplatser bli allt viktigare. Vilka orter och städer gynnas mest av denna utveckling? Stora städer eller mindre orter?

En positiv utveckling kommer inte av sig självt. Den är en följd av många samspelande faktorer och målmedvetet arbete. Möjligtvis att den större staden har lättare att fånga upp nya företeelser och etableringar. Men betydelsen av den enskilda händelsen bli större för den mindre orten. En eldsjäl och en entreprenör får större betydelse och blir mer synlig på en mindre plats. Men då måste manegen krattas och förutsättningarna skapas för att spännande saker ska hända. Nätverken och en god samverkan är viktiga inte minst på den mindre orten.

Många mindre orter har utarmats när handeln försvunnit och inte ersatts med annan verksamhet. Det är här de växande branscherna kommer in. Besöksnäringen kan vara en möjlighet. Kvällsekonomin, det vill säga alla verksamheter som har mest folk kvällar och nätter, växer ju. De kanske behöver hitta sin form på mindre orter bara. Det kan vara bibliotek som inrymmer café och restaurang, eller skola som också har konsert- och mötessal. Multifunktionella lokaler och verksamheter alltså.

Kan det vara så att den omdiskuterade urbana normen även lägger sordin på idékläckandet? Att vi jämför för mycket med staden även här? Att stadens utbud blir normen? Och att vi därmed glömmer bort att lägga till den mindre ortens kvaliteter när vi tänker möjligheter? De unika kvaliteter som alla platser har måste bli grogrunden för erbjudandet, både till besökare och till invånarna. De branscher som växer är en möjlighet för alla platser, orter och städer.

Tomas Kruth, expert stadsutveckling

Pris till bästa utvecklingsprojekt

Alla kommuner har utmaningar att hantera inför framtiden. Det kan vara bostadsbrist, segregation, infrastruktur eller kanske en minskande befolkning. För fastighetsföretagarna innebär detta givetvis olika utmaningar och möjligheter för fastighetsutveckling. Ofta ser vi att det som skrivs i media rör större och växande städer. Men mindre orter och kommuner har andra frågor att hantera. De orter och städer som har en krympande befolkning behöver också stöttning och uppmärksamhet. Hur skapar man utveckling där?

Vi inom Fastighetsägarna har därför en viktig uppgift att sprida kunskap och lyfta goda exempel på bra initiativ inom orts- och stadsutveckling. Därför engagerar vi oss bl a i Svenska Stadkärnors verksamhet och anordnar medlemsmöte och konferenser. Urbant Forum som går av stapeln i Göteborg i mars varje år, är ett exempel. I år är vi också samarbetspartner till konferensen 250 möjligheter. Det är en konferens som anordnas av Jönköping University, i september varje år. 250 möjligheter har fokus på utvecklingsmöjligheter och initiativ i mindre kommuner.

I år tar 250 möjligheter ett ytterligare steg och instiftar ett pris tillsammans med oss på Fastighetsägarna. Priset går till bästa projekt som genomförts i en mindre kommun. Nu behöver vi din hjälp! Har du något projekt du vill nominera?

Du nominerar ett projekt via 250 möjligheters web, www.250mojligheter.com eller genom direktlänk till priset www.250mojligheter.se/250-mojligheters-hederspris/

Skicka in en kort presentation av projektet där du beskriver:

  • Projektidé
  • Projektets syfte och målsättning. Projektet kan både ha genomförts eller vara pågående just nu.
  • Beskriv vilka parter som varit delaktiga och på vilket sätt.
  • Hur har utfallet varit?
  • Vilka lärdomar har gjorts under genomförandet?

Missa inte denna möjlighet att lyfta goda utvecklingsexempel! Och träffa oss gärna i Jönköping den 7-8 september!

 

Ta denna chans att göra Sveriges bostadsmarknad bättre rustat för framtidens utmaningar

Att regeringen med finansminister Magdalena Andersson (S) i spetsen bjuder in till blocköverskridande samtal om bostadspolitiska reformer är mycket välkommet. Bygg- och bostadsmarknaden har i decennier dragits med stora strukturella problem. Problemen berör både finansiering och beskattning, men också ett hyressättningssystem som dömts ut av alla som utrett den svenska bostadsmarknaden. De senaste årens bostadspolitiska satsningar och regelförenklingar har varit för snuttifierade och små för att i grunden förändra en bostadsmarknad som befinner sig i kris. För att få en bättre fungerande bostadsmarknad krävs genomgripande strukturreformer. Reformer som kräver politiskt mod att besluta om. Fortsätt läsa Ta denna chans att göra Sveriges bostadsmarknad bättre rustat för framtidens utmaningar

Jakten på den försvunna staden

(Först publicerad som ledare i Fastighetstidningen 2012.02.27)

Under våren 2012 åker de populära TV-personligheterna Filip och Fredrik, genom Sverige på en turné med namnet ”Jakten på den försvunna staden”. Upplägget är i deras sedvanliga anda huvudsakligen humoristiskt men samtidigt med ett visst mått av seriositet. Upprinnelsen till turnén är att de under sina många resor kors och tvärs över landet har kommit fram till att städerna i allt större utsträckning liknar varandra. Var de än vaknar upp möts de av samma butiker, samma torg och ungefär samma restaurangutbud. Med sin turné säger sig Filip och Fredrik vilja göra en insats för att vaska fram det unika i varje stad samt få folk att se sin stad med nya ögon och inse vilken fantastisk stad de bor i. Eftersom deras turné i skrivande stund inte har ägt rum och deras metoder är allt annat än vetenskapliga går det inte att förutsäga vad de kommer att komma fram till. Men i grund och botten handlar det om stadens kultur.

Utan sin kultur vore en stad bara en massa sten och infrastruktur. Det är innehållet, det vill säga människorna som bor där, deras levnadsvanor, kreativitet och attityder, platsens värden och historier, som särskiljer den från alla andra. Förmågan att sticka ut på ett positivt sätt har dessutom blivit allt viktigare bland Sveriges städer. Kampen om invånarna är hård. Dagens Nyheter publicerade nyligen statistik som visade att 142 av landets kommuner har vuxit de senaste 30 åren, men att de har gjort det på bekostnad av de resterande 148 kommuner som istället har tappat befolkning. De som har vuxit mest har mer än fördubblats under perioden medan flera kommuner på motsvarande sätt har mer än halverats. I grund och botten kan det för många städer alltså handla om att utvecklas eller helt enkelt avvecklas.

Varje stad, oavsett storlek, har sina utmaningar. Det kan handla om en expansiv externhandel, konkurrens från regioncentrum, sjunkande invånarantal, svagt utbud, brist på attraktiva lokaler, sjunkande fastighetsvärden, ökande vakanser och så vidare. Slutsatsen är att städer med svag tillväxt måste försöka vända trenden medan städer med stark tillväxt måste säkerställa fortsatt attraktivitet och behålla eller förstärka sin position i förhållande till konkurrenterna. Att framgångsrikt driva och utveckla en stad är med andra ord ett stort och långsiktigt arbete. Men det är ett vanligt missförstånd att det enbart är kommunen som har ansvar och mandat att genomföra detta arbete. Kommunen äger inte staden. I de allra flesta städer jag har besökt är centrum fullt av privatägda fastigheter som sjuder av liv och verksamheter.

Det finns en stor outnyttjad resurs i de privata fastighetsföretagen i Sverige. Många samverkar idag med kommun och övrigt näringsliv för att stärka sina städers attraktivitet och på olika sätt öka livskvaliteten för invånarna men det fungerar olika bra i olika kommuner. På flera håll lämnas de privata fastighetsföretagen utanför när kommunen istället vänder sig till de egna förvaltningarna för olika former av utvecklingsprojekt. Det privata engagemanget måste bättre tas om hand då många är villiga att lägga sin tid, sin initiativkraft och sina pengar på någonting som inte bara gynnar dem själva utan också samhället i stort. Som branschorganisation driver vi aktivt på utvecklingen mot ett ökat samhällsengagemang i fastighetsbranschen eftersom vi är övertygade om att det är en långsiktig investering som gynnar alla inblandade. Det finns en stor potential i samverkan utanför traditionella gränser i syfte att skapa gynnsamma förutsättningar för tillväxt och ett bättre samhällsklimat.

Fastighetsägarna GFR inrättade år 2006 en projektmedelsfond för att stimulera den här typen av utvecklingsarbete. Efter sex år kan vi konstatera att fonden har gett resultat långt över förväntan då mer än 70 utvecklings- och samverkansprojekt har kunnat sjösättas i vår region sedan dess. Genom aktiv stads- och ortsutveckling arbetar vi på Fastighetsägarna för att tillsammans med våra medlemmar skapa attraktiva städer och stärka den kommersiella fastighetsmarknaden på lokal, regional och nationell nivå. Precis som Filip och Fredrik framhåller gäller det att våga sticka ut hakan på något sätt. Varje stad bör försöka hitta sin egenart och bygga vidare på den. Den kan sannolikt inte vara bäst på allt. Däremot kan den vara bra på det mesta och bäst på någonting.

 

Överdriven oro för refinansiering

Jag var på ett lunchseminarium hos KPMG idag. Upprinnelsen var att ett antal internationella analyser varnat för kommande svårigheter att klara refinansieringen av lån till den kommersiella fastighetssektorn. Frågan som skulle ventileras under seminariet var om detta också gäller Sverige. I panelen fanns Lennart Sten från GE Real Estate och Per Lindblad från SEB. De utfrågades av Dag Klerfelt.

Att stora lånevolymer måste refinansieras de kommande åren råder det ingen tvekan om. Dessutom har flera finansiärer, såväl svenska som utländska, deklarerat att de vill minska exponeringen mot den svenska kommersiella fastighetssektorn. Ja, de flesta utländska finansiärerna vill tydligen lämna den svenska marknaden helt och hållet. Tankarna går motvilligt till det tidiga 90-talets stålbad. Är det vad som väntar oss? Svaret är NEJ, i alla fall om man ska våga tro på panelen.

Det enkla skälet till panelens svar är att finansiärerna inte kan lämna sina engagemang, det finns helt enkelt ingen som kan eller vill ta över lånen. Att tvinga ut fastigheterna på marknaden är inget bra alternativ, eftersom det i de flesta fall kommer att drabba finansiären i form av förluster. Då är det bättre att rulla lånen. Risken med detta är dessutom låg. En del låntagare har visserligen en belåningsgrad som överstiger finansiärernas krav, men de klarar av att betala räntorna med råge. Det gäller åtminstone så länge räntorna förblir låga. Och det var panelen övertygad om att de kommer att vara under mycket lång tid till följd av fortsatt mycket svag internationell konjunktur.

Riksbanken utreder fastighetsmarknaden

Riksbanken ska, enligt ett pressmeddelande, utreda fastighetsmarknaden. Enligt direktiven ligger fokus på bostadsmarknaden, men även den kommersiella fastighetsmarknaden ska skärskådas. Det är mycket lovvärt att tillsätta en sådan utredning – och definitivt inte en dag för tidigt, med tanke på det utrymme bostadsmarknaden tar i diskussionen om penningpolitiken.

Som ett led i utredningen ska Riksbanken anordna en konferens om bostadsmarknaden. Det ska ske någon gång under hösten 2010. Utredningen ska vara klar senast den 31 januari 2011. Vi på Fastighetsägarna önskar lycka till och bidrar, om önskemål finns, mer än gärna med den kunskap som vi har.