Urban nyårsspaning inför 2018

Ett år går mot sitt slut, ett nytt ligger på lut. Jag ska inte plåga er med fler dåliga grötrim utan försöka förmedla några korta spaningar istället. Vad har hänt i våra städer? Och vad händer framöver?

Vår undersökning Cityklimatet förmedlar att trenden kring besöksnäringens tillväxt i våra städer förstärks. Våra städer tappar lite sällanköpshandel, men dagligvaror, service, tjänster, hotell, restaurang och kultur växer. Detta har lett till att omsättningen i de flesta städer ökar och att städerna ser ett utbud som hela tiden förändras.

Den andra spaningen rör kvällsekonomin och den trygga och säkra staden. I takt med att utbudet förändras så ökar fokus på den hållbara staden. Att inte bara utveckla handeln utan också kvällsekonomin, blir därför viktigare och viktigare. Många städer sätter nu fokus på att hitta verktyg för att främja trygghet, säkerhet och allas lika möjlighet att vistas i staden. Ett 30-tal städer arbetar nu efter Svenska Stadskärnors modell Purple Flag, som är ett verktyg för att certifiera ett kvalitativt utvecklingsarbete med fokus på just trygghet, säkerhet och ett intressant utbud kvälls- och nattetid.

Hur vässar vi våra arbetssätt och utvecklar våra organisationer för att möta framtidens urbana krav? När vi för ett antal decennier sedan började bygga samverkansorganisationer i city, så utökade vi ofta antalet organisationer i kommunen med ytterligare en. Ofta fanns det redan en näringslivsavdelning och en turismfunktion på plats. Nu tillkom en utvecklingsorganisation för själva city. Detta skapade tre utvecklingsorganisationer, näringslivet, turismen och cityorganisationen, som ofta arbetade med samma målbild och liknande frågor.

Många städer idag samordnar nu dessa frågor i en organisation, som ofta finns under samma tak, och som jobbar utifrån samma vision och färdriktning. Det blir allt tydligare att de städer som jobbar enligt den gamla modellen inte når samma resultat som de nytänkande städerna. Det är ju rätt givet att när tre organisationer genomför åtgärder inom samma område så blir det inte samma resultat som om man hade samordnat sina insatser. Det blir ofta bara lösryckta åtgärder med dålig resurseffektivitet och koppling till helheten.

Vad händer då under 2018 utifrån min spaning? Jo, för det första så riskerar många handelsföretag, som inte klivit in i den digitala världen än, att få problem. Enligt min uppfattning har inte handeln omstrukturerat i takt med kundernas förväntningar och beteenden. Risk finns för en oönskad ketchupeffekt om vi inte tänker i nya banor kring stadens mix och profil och inte agerar tillräckligt snabbt för att skapa bättre förutsättningar för stadens verksamheter.

För det andra finns det risk för att många äldre cityorganisationer når vägs ände. Man når inte resultat längre då arbetet fastnat i de berömda stuprören. Enligt min framtidsspaning så kommer de cityorganisationer som inte omstrukturerar och sätts i ett bredare sammanhang, att tappa sitt berättigande över tiden.

Men om man vänder dessa hot till möjligheter så ter sig 2018 som ett möjligheternas år. För de städer som vässar sitt erbjudande utifrån dagens trender och som öppnar upp för nya arbetsmetoder och arbetssätt, så ser framtiden ljus ut.

Men denna spaning tackar jag för mig. Det här bli min sista bloggpost på Fastighetsägarbloggen. Efter årsskiftet väntar nya utmaningar och nytt jobb. Vi syns i det urbana vimlet!

Vilka sociala hållbarhetskrav väntar framtidens fastighetsägare?

Idag väljer allt fler kommuner att arbeta med social hållbarhet på olika sätt. Tydligast blir det kanske inom planering och byggande av nya bostadsområden och stadsdelar där den sociala hållbarheten kan vara en del av profileringen kring projekten. Vilka krav ställer det i sin tur på framtidens fastighetsägare?

För att dagens och morgondagens fastighetsägare ska vara rustade att möta de förväntningar som kommunerna ställer gör vi på Fastighetsägarna Stockholm en undersökning under hösten 2017 där vi frågar kommunerna i länet vilka sociala hållbarhetskrav man ställer inom framförallt samhällsbyggnadsområdet. Det kommer att bli spännande att se det samlade resultatet och det kommer förhoppningsvis ge oss bättre kunskap om kommunernas arbete.

Social hållbarhet har blivit ett begrepp man pratar om. Det är inte bara inom fastighetsbranschen som det har fått mycket större utrymme och uppmärksamhet under senare år. Oavsett om det handlar om livsmedelsproduktion, turism, industri eller finansiell verksamhet så är det allt fler företag som lyfter den sociala hållbarheten och inte bara den gröna, ekologiska dimensionen som vi är vana vid sedan länge. Och inom fastighetsbranschen blomstrar engagemanget och det finns en flora av olika initiativ som handlar om allt från insatser i utanförskapsområden till samverkan för levande stadsdelar.

Fortsätt läsa Vilka sociala hållbarhetskrav väntar framtidens fastighetsägare?

Den mindre ortens renässans

När jag började jobba med utveckling av köpcentrum och städer för drygt 20 år sedan, var det inte alla som riktigt såg nödvändigheten i att faktiskt utveckla sin plats eller stad. Då fick jag ofta argumentera för plats- och stadsutveckling även inom de lite större städerna. Det var som om man trodde att stadens attraktivitet var något slags tillval till den vanliga kommunala förvaltningen. Lite som man funderar på om det är bra att beställa dragkrok till nya bilen eller om det är nödvändigt med värsta glashällen när man renoverar köket. Lite så var det. Minns fortfarande när jag satt i ett kommunalt möte i en mindre stad i mellersta Sverige och kommunstyrelsens ordförande, efter mitt fördrag, yttrade: ”Nja, det där med centrumutveckling, det är nog inget för oss”. Fortsätt läsa Den mindre ortens renässans

Globala urbana trender

I förra veckan hölls en urban världskonferens i Malmö. Det var Svenska Stadskärnor och IDA, International Downtown Association, som stod för värdskapet: ”Our goal för the 2017 Summit is quite specific: to establish a global action plan to enable the work of all participating organizations.”

Jag hade förmånen att vara inbjuden och fick därför tillfälle att gör en spaning kring vad som diskuteras internationellt just nu. Jag såg två frågor dominera diskussionerna: att sätta människan i centrum vid all stadsutveckling och det urbana ledarskapet. Fortsätt läsa Globala urbana trender

Myter som lever vidare

Fortfarande möter jag politiker, kommuntjänstemän och ibland också fastighetsägare, som lever kvar med myter om vad som driver tillväxt och stadsutveckling. Hörde så sent som härom dagen en kommunchef som sa att det viktigaste för att få folk att flytta till dennes kommun var bra skolor. Jag hörde också en näringslivschef som sa att det viktigaste uppgiften för att öka befolkningstillväxten var att kommunen raggade företagsetableringar. Fortfarande har inte faktorerna bakom tillväxt landat överallt, trots att det är 56 år sedan debattören, författaren och stadsutvecklingsikonen Jane Jacobs skrev orden ”jobs follow people”. Jobben följer människorna. Vi måste börja med människorna, utgår från oss själva.

Fortsätt läsa Myter som lever vidare

Bilen och vanans makt

När vi flyttade in i vårt område för ett antal år sedan, gick det bara någon buss i timmen. Och så är det fortfarande. Jag ställde givetvis frågan på den tiden om det var tänkt att öka turtätheten. Nja, vi måste se om det är många som åker först, var svaret jag fick. En buss i timmen kanske räcker. Vi bodde alltså i nytt bostadsområde, några kilometer från stadens centrum. Räcker det med en buss i timmen då? Måste inte turtätheten komma först för att kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt alternativ till bilen? Innan bilen blir en vana?

Medan jag satt och funderade över detta så såg jag att grannen kom hem och hade köpt en ny bil. Nu hade de två bilar. Men se där, har inte grannen mittöver också två bilar? Jo, det har de. Och det gick inte länge förrän alla på min gata hade två bilar. Nu har vi också två bilar. För har man barn, med fritidsaktiviteter och kompisar, då får man inte ihop vardagen med en buss i timmen. Så nu åker alla i vårt bostadsområde omkring i sina bilar och tittar på den tomma bussen som åker förbi. Och sedan undrar kommunen varför det är så många som kör omkring i city. När det bara går en buss i timmen blir valet enkelt att ta bilen istället, för mig och mina grannar och säker många fler. Fortsätt läsa Bilen och vanans makt

Trumpologin hotar städernas utveckling

Det tycks kanske märkligt att göra en koppling mellan valet av Donald Trump till president i USA och utvecklingen av våra städer i Sverige. Det finns dock implikationer av de tendenser som Trump symboliserar och den politik han driver som gör kopplingen mycket relevant. De senaste åren har stadens segertåg varit oomtvistat. Urbaniseringen har gått fram som en urkraft och i takt med den har innovationstakten ökat och det urbana livet blivit allt mer att betrakta som en norm. Staden är dock inte ohotad och dess utveckling är allt annat än okomplicerad. Den står inför svåra utmaningar såväl när det gäller dess sociala strukturer som dess ekonomi, infrastruktur och miljöpåverkan. Det är utmaningar som endast framtida innovationer kan lösa. Frågan är hur de städer blir som växer fram under inflytande av Trump och den ideologiska anda som följer i hans spår. Har dessa städer grogrund för den kreativitet som är nödvändig för att möta såväl nutidens som framtidens utmaningar? Fortsätt läsa Trumpologin hotar städernas utveckling

Stadsutvecklingstrender 2017…

160404 Fastighetsägarna Rudolf Antoni
160404 Fastighetsägarna
Rudolf Antoni

Att sia om framtiden är alltid vanskligt. De antaganden man gör baseras av förklarliga skäl på det vi vet idag, vilket förstås helt kan ställas på ända av någonting oväntat som händer imorgon. De senaste åren har vi sett en rad förändringar när det gäller utvecklingen av våra städer och livet däri. Ett exempel på detta är en kraftigt ökad urbanisering och ett lika tydligt uppsving för stadslivet som ideal. Det gäller inte bara för ungdomar och karriärister, utan lika mycket för seniorer och barnfamiljer, där allt fler nu vill bo i staden. Vi har även sett hur bostadsbristen, som var en icke-fråga för bara några år sedan, har blivit till sprängstoff i den politiska debatten. Många städer har därtill börjat ställa om sitt bilberoende till fördel för cykel- och kollektivtrafik. Tiggeri och EU-migranter har blivit en självklar del av stadsbilden och stadspolitik, det vill säga vad som ska byggas, samt hur och var staden ska utvecklas, har blivit ett samtalsämne för en bred allmänhet. Fortsätt läsa Stadsutvecklingstrender 2017…

Lekfullhet bygger staden

Om du tänker på en spännande stad, vilken tänker du på då? En framgångsrik ort eller stad har tydliga och synliga kvaliteter, det håller nog alla med om. Det kan vara goda boendemöjligheter, vacker stadsmiljö, bra läge eller ett inkluderande och intressant socialt klimat. Jag tänker på platser med identitet och karaktär som de som bor där kan bygga sin identitet och tillhörighet utifrån. Platser man vill bo på och jobba tillsammans med andra, helt enkelt. Fortsätt läsa Lekfullhet bygger staden

Stänger staden 18.00?

Staden förändras hela tiden och med den våra arbetssätt. Eller borde göra, ska jag tillägga. Ofta sitter vi fast i gamla strukturerer och vanor. Jag har arbetat med utveckling av köpcentrum och stadskärnor i över 20 år, de verktyg jag använde då blev slöa efter bara några år. Och på 20 år har det hänt väldigt mycket. Den mest utmärkande skillnaden är nog att den utveckling vi arbetade med på 90-talet ofta bottnade i handelns villkor och förutsättningar.

I dag har utbudet och omsättningen i staden förskjutits en aning mot kvälls- och nattens utbud. I många städer minskar sällanköpshandeln något medan besöksnäringen växer. Handeln håller på att omstrukturera, köpvanor ändras, inte minst beroende på digitaliseringen. Omsättningen i kvällsekonomin ökar den totala omsättningen i stadskärnan trots handelns tapp.

Jag läste häromdagen att Stockholm funderar på att tillsätta en ledare för kvällsekonomin i city. Detta gör man efter holländsk förebild där man tillsätter en så kallad Night Major, eller nattborgmästare. Vederbörande ska samordna nattlivet och fungera som brygga mellan myndigheter, kommun och verksamheterna. Detta är ett tydligt tecken på att något är i rörelse, snart ser vi säkert denna företeelse även i mindre städer.

Jag har länge förespråkat en diskussion kring handelsutvecklarens roll. I många städer finns det enbart en samordnare för handeln och branscher dagtid och då enbart dagtid. Handelsutvecklaren är viktig men verksamhetsområdet bör nog breddas. Staden stänger väl inte klockan 18.00? Då strömmar ju nya besökare till med fokus på kultur, mat eller fika. Dessa branscher är lika viktiga för stadens attraktiviet som handeln. Eller hur?