Globala urbana trender

I förra veckan hölls en urban världskonferens i Malmö. Det var Svenska Stadskärnor och IDA, International Downtown Association, som stod för värdskapet: ”Our goal för the 2017 Summit is quite specific: to establish a global action plan to enable the work of all participating organizations.”

Jag hade förmånen att vara inbjuden och fick därför tillfälle att gör en spaning kring vad som diskuteras internationellt just nu. Jag såg två frågor dominera diskussionerna: att sätta människan i centrum vid all stadsutveckling och det urbana ledarskapet. Fortsätt läsa Globala urbana trender

Myter som lever vidare

Fortfarande möter jag politiker, kommuntjänstemän och ibland också fastighetsägare, som lever kvar med myter om vad som driver tillväxt och stadsutveckling. Hörde så sent som härom dagen en kommunchef som sa att det viktigaste för att få folk att flytta till dennes kommun var bra skolor. Jag hörde också en näringslivschef som sa att det viktigaste uppgiften för att öka befolkningstillväxten var att kommunen raggade företagsetableringar. Fortfarande har inte faktorerna bakom tillväxt landat överallt, trots att det är 56 år sedan debattören, författaren och stadsutvecklingsikonen Jane Jacobs skrev orden ”jobs follow people”. Jobben följer människorna. Vi måste börja med människorna, utgår från oss själva.

Fortsätt läsa Myter som lever vidare

Bilen och vanans makt

När vi flyttade in i vårt område för ett antal år sedan, gick det bara någon buss i timmen. Och så är det fortfarande. Jag ställde givetvis frågan på den tiden om det var tänkt att öka turtätheten. Nja, vi måste se om det är många som åker först, var svaret jag fick. En buss i timmen kanske räcker. Vi bodde alltså i nytt bostadsområde, några kilometer från stadens centrum. Räcker det med en buss i timmen då? Måste inte turtätheten komma först för att kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt alternativ till bilen? Innan bilen blir en vana?

Medan jag satt och funderade över detta så såg jag att grannen kom hem och hade köpt en ny bil. Nu hade de två bilar. Men se där, har inte grannen mittöver också två bilar? Jo, det har de. Och det gick inte länge förrän alla på min gata hade två bilar. Nu har vi också två bilar. För har man barn, med fritidsaktiviteter och kompisar, då får man inte ihop vardagen med en buss i timmen. Så nu åker alla i vårt bostadsområde omkring i sina bilar och tittar på den tomma bussen som åker förbi. Och sedan undrar kommunen varför det är så många som kör omkring i city. När det bara går en buss i timmen blir valet enkelt att ta bilen istället, för mig och mina grannar och säker många fler. Fortsätt läsa Bilen och vanans makt

Trumpologin hotar städernas utveckling

Det tycks kanske märkligt att göra en koppling mellan valet av Donald Trump till president i USA och utvecklingen av våra städer i Sverige. Det finns dock implikationer av de tendenser som Trump symboliserar och den politik han driver som gör kopplingen mycket relevant. De senaste åren har stadens segertåg varit oomtvistat. Urbaniseringen har gått fram som en urkraft och i takt med den har innovationstakten ökat och det urbana livet blivit allt mer att betrakta som en norm. Staden är dock inte ohotad och dess utveckling är allt annat än okomplicerad. Den står inför svåra utmaningar såväl när det gäller dess sociala strukturer som dess ekonomi, infrastruktur och miljöpåverkan. Det är utmaningar som endast framtida innovationer kan lösa. Frågan är hur de städer blir som växer fram under inflytande av Trump och den ideologiska anda som följer i hans spår. Har dessa städer grogrund för den kreativitet som är nödvändig för att möta såväl nutidens som framtidens utmaningar? Fortsätt läsa Trumpologin hotar städernas utveckling

Stadsutvecklingstrender 2017…

160404 Fastighetsägarna Rudolf Antoni
160404 Fastighetsägarna
Rudolf Antoni

Att sia om framtiden är alltid vanskligt. De antaganden man gör baseras av förklarliga skäl på det vi vet idag, vilket förstås helt kan ställas på ända av någonting oväntat som händer imorgon. De senaste åren har vi sett en rad förändringar när det gäller utvecklingen av våra städer och livet däri. Ett exempel på detta är en kraftigt ökad urbanisering och ett lika tydligt uppsving för stadslivet som ideal. Det gäller inte bara för ungdomar och karriärister, utan lika mycket för seniorer och barnfamiljer, där allt fler nu vill bo i staden. Vi har även sett hur bostadsbristen, som var en icke-fråga för bara några år sedan, har blivit till sprängstoff i den politiska debatten. Många städer har därtill börjat ställa om sitt bilberoende till fördel för cykel- och kollektivtrafik. Tiggeri och EU-migranter har blivit en självklar del av stadsbilden och stadspolitik, det vill säga vad som ska byggas, samt hur och var staden ska utvecklas, har blivit ett samtalsämne för en bred allmänhet. Fortsätt läsa Stadsutvecklingstrender 2017…

Lekfullhet bygger staden

Om du tänker på en spännande stad, vilken tänker du på då? En framgångsrik ort eller stad har tydliga och synliga kvaliteter, det håller nog alla med om. Det kan vara goda boendemöjligheter, vacker stadsmiljö, bra läge eller ett inkluderande och intressant socialt klimat. Jag tänker på platser med identitet och karaktär som de som bor där kan bygga sin identitet och tillhörighet utifrån. Platser man vill bo på och jobba tillsammans med andra, helt enkelt. Fortsätt läsa Lekfullhet bygger staden

Stänger staden 18.00?

Staden förändras hela tiden och med den våra arbetssätt. Eller borde göra, ska jag tillägga. Ofta sitter vi fast i gamla strukturerer och vanor. Jag har arbetat med utveckling av köpcentrum och stadskärnor i över 20 år, de verktyg jag använde då blev slöa efter bara några år. Och på 20 år har det hänt väldigt mycket. Den mest utmärkande skillnaden är nog att den utveckling vi arbetade med på 90-talet ofta bottnade i handelns villkor och förutsättningar.

I dag har utbudet och omsättningen i staden förskjutits en aning mot kvälls- och nattens utbud. I många städer minskar sällanköpshandeln något medan besöksnäringen växer. Handeln håller på att omstrukturera, köpvanor ändras, inte minst beroende på digitaliseringen. Omsättningen i kvällsekonomin ökar den totala omsättningen i stadskärnan trots handelns tapp.

Jag läste häromdagen att Stockholm funderar på att tillsätta en ledare för kvällsekonomin i city. Detta gör man efter holländsk förebild där man tillsätter en så kallad Night Major, eller nattborgmästare. Vederbörande ska samordna nattlivet och fungera som brygga mellan myndigheter, kommun och verksamheterna. Detta är ett tydligt tecken på att något är i rörelse, snart ser vi säkert denna företeelse även i mindre städer.

Jag har länge förespråkat en diskussion kring handelsutvecklarens roll. I många städer finns det enbart en samordnare för handeln och branscher dagtid och då enbart dagtid. Handelsutvecklaren är viktig men verksamhetsområdet bör nog breddas. Staden stänger väl inte klockan 18.00? Då strömmar ju nya besökare till med fokus på kultur, mat eller fika. Dessa branscher är lika viktiga för stadens attraktiviet som handeln. Eller hur?

Myndigheter och stadsutvecklingen

Ännu ett år är snart tillända, ett år där det faktiskt hänt en del inom mitt ämne stadsutveckling. Medvetenheten och förståelsen för behovet av att utveckla våra orter och städer har ökat. Det har jag visserligen sagt varje år de senaste decennierna, men nu har något annat hänt. Flera myndigheter har fått upp ögonen för möjligheten att nå resultat i egen verksamhet genom samverkan med privata aktörer. Detta kittlar ju givetvis en gammal räv inom centrumutveckling som jag.

Fortsätt läsa Myndigheter och stadsutvecklingen

När stänger staden?

Varje generation har ett ansvar för den staden som lämnas över till kommande genrationer. Vad är det för stad de unga vill ta över då? Ja, inte är det den version av stad som äldre generationer byggde. De unga har nya prefenser, krav och önskemål. Man har andra levnadsmönster, både social och materiellt. Man ställer nya krav på boende och infrastuktur. Man vill till exempel i högre utsträckning inte äga sin bil, ännu mindre ta körkort, utan man förlitar sig mer till kollektivtrafik och många gånger till cykeln.

Att förutsättningarna förändras ser vi inte minst på att konsumtionsvanorna i våra orter och städer förändras. Där mindre pengar läggs på varuinköp, där växer intresset för att umgås på caféer och restauranger, att uppleva och besöka kulturevenemang. Stadens betydelse som en social mötesplats är en vattendelare mellan generationerna.

bildVarje generations ansvar blir därför att lämna över en utvecklad och modern stad till nästa generation. En stad som vi utvecklat, inte utifrån våra egna värderingar, utan med hänsyn till de ungas behov och önskemål. Stadens värsta fiende är därför låt-gå-andan. En stad som stannat i utvecklingen är en stad som stagnerar.

En första åtgärd är sannolikt att fokusera mer på kvällsekonomin. Vi ser idag att besöksnäringen, alltså caféer, restauranger, barer och andra nöjesställen, växer i våra städer. Handelns omstrukturering, med bl a ökad e-handel, gör att vi måste hitta beröringspunkter mellan dagekonomin och kvällsekonomin. Alla branscher hänger ihop och bildar tillsamman den intressanta staden.

Därför tror jag att vi måste tänka om beträffande hur vi marknadsför öppettiderna. Vi har alltid enbart marknadsfört handelns öppettider vid evenemang och utbudsannonsering från våra cityföreningar. Nu tror jag inte att det håller längre. Staden stänger ju inte klockan 18, den har väl öppet långt in på småtimmarna? Öppettiderna är väl snarare 10.00 – 02.00, eller?

Tomas Kruth

expert stadsutveckling

I urbaniserings spår

En riktig snackis nu verkar vara urbaniseringen. Media har uppmärksammat det i bland annat Uppdrag granskning, SVT Debatt, flera tidningar och inte minst i sociala media

Tongångarna kan ibland bli lite hätska när stad och land sätts emot varandra. Så är det ju dock inte, det ena står inte emot det andra. Staden är beroende av landsbygden, precis som landsbygden är beroende av en fungerande stad. Och tvärt om. En landsbygd blir ju varken attraktiv eller fungerande om den inte kan hänga på en ort med ett rikt service- och handelsutbud.

I går hade jag möjligheten och nöjet att debattera urbaniseringen på Mälardalsrådets stora konferens Mälatinget i Nyköping. Temat var just urbanisering. Flera representanter från kommunerna i regionen var med tillsammans med representant från organisationen Hela Sverige ska leva. Jag fick i sammanhanget representera både organisationen Svenska Stadskärnor och Fastighetsägarna.

Det som stärker staden är också landsbygdens problem. Ett stort antal kommuner minskar i befolkning och lämnar inte bara tomma hus efter sig, utan också människor som ibland hamnar lite utanför. Segregation och utanförskap följer i urbaniseringens spår. Men är urbaniseringen bara ett hot, är det inte främst en möjlighet? Professor Charlotta Mellander, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, inledningstalade och var tydlig på den punkten; samhällets tillväxt drivs av växande städer.

Det som saknas är helhetsperspektivet. Hur hittar vi balans mellan stad och land? Fokus i debatten måste hamna rätt, inte på ett konstruerat motsattsförhållande, utan på möjligheterna. Det viktigaste är kanske insikten om att de flesta samhällsproblem idag länkas till stadsutvecklingen. Kriminalitet, fattigdom, utanförskap och segregation är några exempel på problem som går att lösa med en aktiv stadspolitik.

Det är för enkelt att skylla allt på urbaniseringen och tro att vi kan bestämma var människor ska bo. Orter som inte upplevs attraktiva som bostadsort tappar sin befolkning. Människor väljer själva utifrån sitt eget perspektiv. Vad väljer du själv, stadens liv och rörelse eller landets natur och friluftsliv?

Vi behöver se helhetslösningarna och inte fastna i detaljfrågor, även om de också är viktiga. Frågor kring infrastruktur, bredband och god service även i glesbygd är viktiga basförutsättningar. Det jag upplever att vi saknar idag är en politik som tar sin grund i helheten. En kraftfull landsbygdspolitik i samklang med en tydlig och genomgripande stadspolitik.

Tomas Kruth

expert stadsutveckling