När stänger staden?

Varje generation har ett ansvar för den staden som lämnas över till kommande genrationer. Vad är det för stad de unga vill ta över då? Ja, inte är det den version av stad som äldre generationer byggde. De unga har nya prefenser, krav och önskemål. Man har andra levnadsmönster, både social och materiellt. Man ställer nya krav på boende och infrastuktur. Man vill till exempel i högre utsträckning inte äga sin bil, ännu mindre ta körkort, utan man förlitar sig mer till kollektivtrafik och många gånger till cykeln.

Att förutsättningarna förändras ser vi inte minst på att konsumtionsvanorna i våra orter och städer förändras. Där mindre pengar läggs på varuinköp, där växer intresset för att umgås på caféer och restauranger, att uppleva och besöka kulturevenemang. Stadens betydelse som en social mötesplats är en vattendelare mellan generationerna.

bildVarje generations ansvar blir därför att lämna över en utvecklad och modern stad till nästa generation. En stad som vi utvecklat, inte utifrån våra egna värderingar, utan med hänsyn till de ungas behov och önskemål. Stadens värsta fiende är därför låt-gå-andan. En stad som stannat i utvecklingen är en stad som stagnerar.

En första åtgärd är sannolikt att fokusera mer på kvällsekonomin. Vi ser idag att besöksnäringen, alltså caféer, restauranger, barer och andra nöjesställen, växer i våra städer. Handelns omstrukturering, med bl a ökad e-handel, gör att vi måste hitta beröringspunkter mellan dagekonomin och kvällsekonomin. Alla branscher hänger ihop och bildar tillsamman den intressanta staden.

Därför tror jag att vi måste tänka om beträffande hur vi marknadsför öppettiderna. Vi har alltid enbart marknadsfört handelns öppettider vid evenemang och utbudsannonsering från våra cityföreningar. Nu tror jag inte att det håller längre. Staden stänger ju inte klockan 18, den har väl öppet långt in på småtimmarna? Öppettiderna är väl snarare 10.00 – 02.00, eller?

Tomas Kruth

expert stadsutveckling

Butiksdöden, myt eller verklighet?

Häromdagen hade jag nöjet att prata om trender och framtid ur ett stadsutvecklingsperspektiv i Östersund. När jag satt och förberedde mitt anförande inför Östersundsdagen, damp tidningen Market ner i brevlådan. Där ägnades ett stort utrymme åt en färsk undersökning där stadskärnor och handelsplatser rankades av kunderna. ”Östersund hyllas av kunderna” var rubriken. Trivsel, bemötande och bekvämlighet gjorde att Östersund toppade listan när kunderna poängsatte Sveriges köpcentrum i undersökningen Köpcentrumrapporten. Spännande, tänkte jag ,och såg framemot att besöka Sveriges bästa stadskärna.

När jag sedan kom till Östersund möttes jag av Östersunds Postens braskande rubriker om att butiksdöden slår ut butiker på Storgatan. Men vad hände nu? Vem har rätt och vem har fel? Här ställdes två vitt skilda verklighetsbeskrivningar mot varandra. Den ena talar om en levande stad, den andra förebådar död. Kan det vara så?

Österundsborna gillar sin stad och älskar att handla och besöka stadens caféer och restauranger, det är tydligt. Bakom döljer dig dock en annan verklighet. Den handlar om handelns strukturomvandling. E-handeln skapa nya förutsättningar och gamla koncept och etableringsplatser kan plötsligt ratas av kunden. Hur tråkigt det än är så försvinner butiker från tidigare butikslägen eller så försvinner de från marknaden. Detta händer i Östersund, precis som i andra städer.

Östersund satsar hårt. En duktig centrumledning och ett framåt destinationsbolag skapar förutsättningar för nya etableringar och nybyggnation, både i centrum och i det externa Lillänge. Det här bådar gott inför framtiden, framtidstron är stark och den politiska viljan är tydlig. Man har bestämt sig i Östersund, man ska bli Årets Stadskärna.

När tåget rusar mot framtiden så gäller det att hänga på. Ibland händer det att någon missar tåget. Att de som missar tåget har en annorlunda syn på verkligheten är självklart. Därför blir de braskande tidningsrubrikerna minst sagt olika. Just i detta fallet ligger nog hyllandet av Östersund närmare verkligheten än profetian om en omfattande butiksdöd.

Tomas Kruth

bild 4

Bilfria staden – myt eller möjlighet?

Bilens roll och betydelse är ofta diskuterad. I många av de samverkansorganisationer som vi är verksamma i, är detta en het fråga. Och meningarna går ofta isär beträffande hur tillgängligheten ska hanteras. En vanlig frågeställning är:

Vår kommun vill göra gågata av en gata som inte är ett a-stråk. Gatan har en blandat utbud med serviceföretag, caféer och några handlare. Vi fastighetsägare är oroliga för att gatan upplevs helt öde om den blir bilfri. Många handlare säger också att de kommer att tvingas flytta. Vad bör man tänka på?

Detta är en aktuell fråga i många städer. Trenden visar att staden behöver bilfria mötesplatser. Detta innebär dock inte att staden kan bli helt bilfri. Både teori och erfarenhet visar att staden är beroende av bilen för att kunna vara ett service- och handelscentrum. Både stad och landsbygd är beroende av staden ur detta perspektiv. Stryper vi tillgängligheten i staden förskjuts handeln i alltför stor utsträckning mot externa handelsplatser. Balansen är viktig mellan shopping och volymhandel, extern- och cityhandel, för att staden ska upplevas attraktiv och funktionell.

I många städer finns det en politisk vilja att strypa biltrafiken i tron att även shopparen åker kollektivt, cyklar eller går. Erfarenheten visar dock inte att detta stämmer, handeln och servicen behöver bilen oavsett var den är etablerad. Det kan därför mycket väl vara så att just denna gata inte lämpar sig för att vara gågata. Kanske kan en gångfartsvariant vara mer lämplig, där bilen tillåts köra men på de gående och cyklandes villkor. Vi behöver gator med blandade verksamheter och hög tillgänglighet som komplement till shoppinggator och bilfria torg.

Läs mer om detta i rapporten Levande stadskärnor:

http://www.fastighetsagarna.se/aktuellt-och-opinion/nyheter/nyheter-2015/ny-rapport-levande-stadskarnor-–-kartlaggning-av-hot-och-mojligheter

 

Purple Flag och fastighetsmarknaden

En liten stadskärna som t ex Västervik har mer gemensamt med Stureplan i Stockholm än vad man kan tro. Hur kan det vara möjligt?

Häromdagen var jag på en workshop med Svenska Stadskärnor och de 9 pilotstäderna som nu arbetar för en Purple Flag-certifiering. Purple Flag är en arbetsmetod efter engelsk förlaga som syftar till att kvalitetssäkra arbetet med kvällsekonomin på en plats eller i en stadskärna. Målet är att få en stad eller en stadsdel att upplevas tryggare, attraktivare och mer välkomnande och därigenom få fler besökare.

Arbetet med våra ort- och stadskärnor har utvecklats och förfinats med åren. Våra samverkansorganisationer har blivit etablerade och fastighetsägare, kommun och handel är i mångt och mycket engagerade i utvecklingsarbetet. Men ofta har vi haft svårt att införliva besöksnäringen, caféer, restauranger och hotell i centrumbolagen. Det beror säkert ofta att vi inte hittat beröringspunkter eller talat samma språk.

Nu ser vi en tydlig trend att handeln ofta tappar i stadskärnor. Handeln omstrukturerar, externhandeln utvecklas och e-handeln tar marknadsandelar. När vi nu tittar närmare på omsättningsstatistiken ser vi att där handeln tappar, där ökar besöksnäringens omsättning. Ofta innebär detta att stadskärnans omsättning ökar totalt, trots att handeln alltså backar något. Denna problemställning delas idag av de flesta städer och handelsplatser, oavsett storlek.

Det blir därför allt viktigare att hitta verktyg och argument för samarbeten mellan centrumorganisationerna och besöksnäringen. Kvällsekonomins betydelse för både den attraktiva staden och fastighetsmarknaden ökar. För fastighetsägaren innebär utvecklingen att man ofta måste hitta nya hyresgäster med annan verksamhet i de lokaler som handeln lämnar. Och det är inte helt enkelt då det inte bara är resurskrävande utan också att man måste tänka nytt och innovativt. Purple Flag kan vara just det verktyget vi behöver. Det är ett sätt att strukturera, mäta och organisera arbetet kring livet i staden utanför traditionella butikstider.

De städer som ny sätter Purple Flag på kartan är Jönköping, Västervik, Kalmar, Malmö, Stockholm City, Borås, Karlstad, Västerås, Eskilstuna och Örebro. Det är städer av olika storlek och karaktär men med den gemensamma viljan att lyfta arbetet till en ny nivå.

Det samlade intrycket från dagens diskussioner är att de cityorganisationer som är etablerade och väl fungerande, också är väl rustade att utveckla kvällsekonomin. Men, och det tycker jag är spännande, det är slående hur lika problemställningarna är, oavsett om man jobbar med Västerviks stadskärna eller Stureplan i Stockholm.

IMG_0254

 

Urbana nyårstankar

Återigen har det blivit dags att summera ett gammalt år och fundera kring år 2015. Jag roade mig med att se vad jag skrev här för ett år sedan för att se om något slog in.

Den första delen i min nyårsspaning för ett år sedan handlade om digitaliserinen. Jag skrev att digitaliseringen av vårt samhälle kommer finnas med i de flesta urbana trender som kommer förändra förutsättningarna framöver. Så långt var jag på banan även om den trenden inte är så svår att pricka rätt.

Vidare skrev jag att handelns digitalisering redan fått genomslag. Proppen gick ur e-handeln för flera år sedan. Även denna trend har förstärkts under året.. Jag önskade mig också fler öppna wifi-nät i våra stadskärnor och här har det däremot hänt en hel del. Flera städer har öppnat wifi-nät och flera är på gång. Dessutom har frågan på ett konstruktivt sätt debatterats i flera städer vilket gett ett ökat fokus och intresse för frågan.

IMG_0019En trend underskattade jag dock vid förra årets nyårspaning. Min spaning byggde då på att vi under 2014 skull se urbaniseringen och avfolkningsbygdernas situation komma upp på agendan. Så blev det dock inte. Det har varit rätt tyst kring urbaniseringen under 2014. Alldeles för tyst.

Urbaniseringens effekter har varit tydliga men fortfarande har alltså inte debatten tagit fart. Det är tyst både nationellt och lokalt kring hur vi hittar balans mellan stad och land. Forskning visar tydliget att befolkningstillväxten förskjuts mot städerna. Städerna är vår tids tillväxtmotorer och kommer så att vara framöver. Urbaniseringens kurvor var tydliga under 2014, precis som de varit åren innan och även kommer att göra även år 2015. Det krävs ingen djupare spaning för att se det.

Min spaning inför 2014 byggde också på betydelsen av digitala städer. Kunskap, transparens och tillgänglighet är faktorer som styrs av graden av digitalisering. Allt bygger på hur vi nyttjar den moderna tekniken, för våra framtida städer. Även denna spaning flyttar jag över till 2015 med förhoppningen att denna trend blir tydligare.

Det finns alltså inga urbana trender som poppar upp ett år för att vara över till nästa. Våra städers cykler är långa och trenderna är just trender som förstärks eller minskar över tiden. Mer övergående företeelser brukar kallas flugor och sådana brukar inte påverka staden i någon större utsträckning.

Vi sätter fokus på urbaniseringens effekter och möjligheter den 5 mars. Då är du välkommen till Göteborg och Urbant Forum: http://www.fastighetsagarna.se/gfr/aktuellt-opinion/kalender3/kalender-2014/urbant-forum_goteborg

Staden i mitt hjärta

Idag har seminariedagen Stadens Dag gått av stapeln, ett samarrangemang mellan City i Samverkan i Stockholm och Svenska Stadskärnor. Orts- och stadsutveckling är en inte bara en prioriterad fråga för oss på Fastighetsägarna, den har ett stort samhällsintresse också. Vi var många kollegor från Fastighetsägarna GFR men också representation från Syd. Med oss hade vi medlemmar, intressenter och samarbetspartners i de många stadskärnor där vi är engagerade. Tillsammans ökar vi kunskapen och förståelsen för varandras verkligheter, därifrån kan vi tillsammans hitta gemensamma målbilder och möjligheter. Dessutom är det ju väldigt roligt och inspirerande att diskutera och utbyta erfarenheter. Idéer föds och sprids vidare.

Jag bär med mig många tankar hem. Flera ord noterade jag förekom i de flesta föredrag och diskussioner. Samverkan är ett alltid återkommande värde ord. Andra saker som diskuterades var behovet av kompetens och kunskap. Flera talare skickade med tydliga budskap till politiken: Läs på, var en tydlig uppmaning. Och våga. Passivitet är stadsutvecklingens värsta hämsko.

Urbaniseringen var en annan trend som nämndes i flera sammanhang. Urbaniseringen är nog en av vårt tids megatrender. Sverige är ett av Europas mest urbaniserade länder, och trenden är oavbruten. Befolkningstillväxten förskjuts mot städerna, kurvorna har inte förändrats och ser inte ut att göra det heller. Urbaniseringen måste vi förhålla oss till, det går inte att vänta och tro att det löser sig. För det gör det inte, trenden mattas inte av. Därför måste vi jobba tillsammans.

Vår organisation jobbar vidare tillsammans med andra organisationer såsom Svenska Stadskärnor, Centrumutvecklare, mfl. Vi nätverkar med politiker, tjänstemän och näringsidkare. Vi är representerade i ledningsgruppen och styrelsen för Svenska Stadskärnor. Vi genomför samarrangemang och seminarier. Och inte minst en aktiv näringspolitisk verksamhet. Allt för en aktiv stadsutveckling till gagn för både stad och landsbygd. Frågorna hör ihop och har tydliga beröringspunkter.

Inom kort ger vi också ut en ny bok i ämnet, Attraktiva stråk och platser- en guide för städer med ambitioner.

Boka också den 5 mars 2015. Då arrangerar vi ett urbant forum med samma tema i Göteborg. Stay tuned!

Parkering ur ett helhetsperspektiv

Tillgängligheten är avgörande för stora som små städer. Staden ska inte bara betjäna de egna invånarna utan också landsbygden i regionen. Stadens tillgänglighet är inte bara ett stadsutvecklingsproblem utan även ett landsbygdsproblem. För att stadens omland ska kunna vara en attraktiv landsbygd måste staden fungera, inte bara som service och handelscentrum, utan också som en social och kulturell mötesplats. Därför är det viktig för tillresande att staden upplevs funktionell, tillgänglig och trevlig.

Allt som oftast brukar dock tillgänglighetsdebatten tyvärr sluta i en diskussion för eller emot bilen. Vi måste arbeta för tillgänglighet och inte mot bilen. Att debatten ofta blir både skev och hätsk när bilen diskuteras bottnar ofta i en bristande helhetssyn där parkering får klä skott för missnöjet.

Vi måste nyansera diskussionerna och sluta att prata om parkering som ett problem bottnat i ett underskott av p-platser.

Jag har arbetat med utvecklingsprocesser i många städer och min erfarenhet är tydlig. I många, ja rent av i de flesta städerna, finns ingen reell brist på parkeringsplatser. Det är inte där problemet ligger. Detta innebär inte att det finns ett parkeringsproblem, det måste bara lösas utifrån andra perspektiv. Information och attityd.

Det finns många verktyg för att ändra folks attityd. Informationssystem som tydligt visar var det finns lediga platser är ett bra verktyg. Ett annat är enkla och bekväma betalningssystem som gör att folk hittar, upplever det enkelt och inte behöver stressa vid sitt stadsbesök. Staden erbjuder så många upplevelser och möjligheter att vi ska inte behöva stressa tillbaka till bilen när vi gärna vill stanna lite längre.

Det som krävs är mod av beslutsfattare och ett helhetsperspektiv då utvecklingsprocesserna är komplexa och tarvar tid och tvärsektoriellt samarbete.

Varför inte ändra attityden, istället för att bygga fler p-platser, det är både billigare och mer hållbart? Parkeringens funktion, satt utifrån ett holistiskt tillgänglighetsperspektiv, är en avgörande framgångsfaktor för stadens framgång. Parkeringen är viktig i stadens utbud och erbjudande. Att vi sedan åker allt mindre bil och att trenden går mot ett ökat kollektivt resande är en helt annan diskussion.

Stadsutveckling – det bubblar lite överallt

Frågor kring staden blir allt mer aktuella. Överallt kommer dessa frågor på tal. Det finns många exempel. Vi kan läsa i tidningarna om infekterade debatter kring äldre bebyggelses utveckling eller uteblivna utveckling. Urbaniseringens effekter börjar, med rätta, komma allt mer på tal. Vad gör vi med Städer som har en negativ befolkningstrend? Hur hanterar vi mindre orter och landsbygden när invånarna flyttar därifrån?

Och vad gör vi med tillgängligheten i våra städer när resvanorna förändras? Unga reser inte med bil som vi äldre gör. Och hur hittar vi balansen mellan biltillgänglighet och bilfria gator och kvarter? Och hur hittar vi rätt mix och profil på stadens verksamheter nu när handeln omstrukturerar och besöksnäringen växer? Ska vi ersätta butiken med ett café eller kanske en bar? Ska vi bygga om konstorslokaler till hotell? Kan vi skapa en ny profil på en gata och bilda ett attraktivt butikskluster?

Frågorna är många och aktuella. Vi kan inte vänta så mycket längre. På många ställen knackar redan stagnationen på dörren. Vi på Fastighetsägarna jobbar med frågorna genom ett aktivt näringspolitiskt arbete. Vi vill gärna vara en aktiv part i de samverkansorganisationer som utvecklar stadskärnor och handelsplatser. Vi arbetar tillsammans med andra organisationer såsom Svenska Stadskärnor, Svensk Handel, och Centrumutvecklare.se för att göra vår röst starkare. Vi jobbar med politiker och kommuntjänstemän, centrumledare och alla som jobbar för att utveckla våra städer.

Om någon vecka åker vi ett stort gäng näringspolitiker till Almedalen för att lyfta våra frågor. Vi anordnar många seminarier kring fastighetsfrågor och stadsutveckling. Vi föreläser, sitter i paneldebatter och möter spontant våra politiker och beslutsfattare. Vi märker att våra frågor får allt större uppmärksamhet på olika arenor, inte minst i Almedalen. Därför är vi på plats. Vi är där för frågorna vi brinner för. Är du inte själv på plats så lovar vi att tala för dig också. Hör gärna av dig med frågor som du vill att vi tar med oss till seminarier och debatter.

Jag blir gärna din stadsminister på plats i Almedalen!

2013-07-03 09.19.52

Årets Stadskärna

För tjugonde gången delade Svenska Stadskärnor ut utmärkelsen Årets Stadskärna. denna gång gick titeln till Kristianstad, tätt följd av Västervik som fick se sig slagna i finalen.

Titeln går inte till den vackraste eller den attraktivaste staden, det går till den stad som har lyckats bäst med sin utvecklingsprocess. Det handlar om att lyckas få stadens aktörer att enas om en vision, omvandla den till strategier som leder till ett framgångsrikt operativt arbete.

Kristianstad har sett en kraftig omvandling av sina centrala delar där de olika parterna har lyckats lägga grunden för nya kvarter med handel och mötesplatser. En god samverkan genom denna process gjorde att juryn valde Kristianstad framför Västervik.

Västervik gick till final utifrån sitt arbete med destinationen, varumärkesarbetet och utvecklingen av organisationen. Man har samlat aktörerna, fastighetsägare, handel, kommun och besöksnäring under paraplyet Västervik Framåt, ett modernt destinationsbolag.

Grattis till både Kristianstad och Västervik, ni är båda vinnare. Men denna gång tog Kristianstad hem segern, ni är Årets Stadskärna! Njut segern och dra nytta av utmärkelsen i den fortsatta processen av er redan fantastiska stad!

Mer information finns på www.svenskastadskarnor.se

 

Årets Stadskärna 2014

Nu har de nominerade till utmärkelsen Årets Stadskärna tillkännagivits. I år är det två städer som, efter ett idogt juryarbete, har valts ut bland de sökande städerna. Det är Västervik och Kristianstad som går till final. Utmärkelsen får man inte för att det är årets vackraste stad, utan för det sätt på vilket man bedriver sin utvecklingsprocess. Det innebär att stora städer kan tävla mot mindre orter, tillväxtstäder mot glesbygdsorter. Årets Stadskärna 2013 var Västerås som har fått stor uppmärksamhet för sitt nätverkande och samarbete som de kallar ”hångel”.

I år det alltså Västervik och Kristianstad som ställs mot varandra, två städer med helt olika förutsättningar. En turism- och kuststad ställs mot en stad med gamla handelstraditioner men som nu slits av externhandelns tänkta etablering i staden.

Dessa båda städerna jobbar hårt tillsammans för att utveckla både arbetsprocessen och stadens fysiska förutsättningar. Dagens stadsutveckling har helt andra utmaningar att hantera vilket dessa städer är exempel på. Urbaniseringens effekter slår hårt mot många städer som inte ökar sin befolkning på ett önskavärt sätt. E-handeln ökar och tar allt större marknadsandel tillsammans med externhandeln som också står stark. Cityhandeln tappar men kompenseras ofta av besöksnäringens allt ökande omsättning i stadskärnorna. Fler bor på hotell, går och fikar och äter på restauranger. Så flödet av människor i city har sannolikt inte minskat men vi gör andra saker. Detta tillsammans med andra resvanor, ett minskat bilåkande och högre kollektivt åkande, skapar nya förutsättningar. Inget är som det varit och inget kommer att förbli som det är nu. Två städer som arbetar målmedvetet ställs mot varandra, vem blir Årets Stadskärna 2014 tror du?

Vinnare koras vid Svenska Stadskärnors årskonferens 21-22 maj i Västerås. Här hittar du mer information: http://www.svenskastadskarnor.se/Årets%20Stadskärna/.pg_7