Bra infrastruktur viktigt för fastighetsbranschen

Fastighetsägarna har varit delaktiga i projektet Tillskottet, som handlade om att lyfta frågan om snabbtåg mellan Oslo – Stockholm. Mellan de båda städerna görs nämligen varje år ett stort antal resor med flyg. Om man istället skulle få en sträckning med snabbtåg mellan huvudstäderna skulle man dels minska miljöpåverkan, men också få en ökad tillgänglighet för städerna längs med sträckan.

Bra tillgänglighet, bra kommunikationer och därmed också en bra infrastruktur påverkar  Fortsätt läsa Bra infrastruktur viktigt för fastighetsbranschen

Om snabbtåg fanns

 

Idag tar tåget mellan Stockholm och Oslo 6 timmar. Visst skulle det vara bättre om vi kunde halvera den tiden?

Visst är det svårt att säga emot ovanstående påstående? Det är hämtat från det arbete som vi på Fastighetsägarna tillsammans med Sveriges Byggindustrier nu har dragit igång för att verka för en ny snabbtågssträckning. Den är tänkt att gå längs Tillväxtkorridoren mellan Stockholm och Oslo via Västerås, Örebro och Karlstad.
”Tillväxtkorridoren? Det har jag aldrig hört talas om” tänker du säkert och det är inte så underligt. Fokus i infrastrukturdebatten har länge legat på att koppla ihop våra egna svenska storstäder. Men låt mig tala om varför detta geografiskt och samhällsekonomiskt är en mycket intressant sträckning:

#En tredjedel av Sveriges och mer än en tredjedel av Sveriges och Norges sammanlagda befolkning finns här, totalt 4,6 miljoner människor

#40 procent av Sveriges och Norges samlade BNP finns här

#Nära hälften Sveriges och Norges universitet och högskolor ligger här (46 av 105)

#45 procent av Norges samtliga företag med över 100 anställda finns här

Tåg erbjuder klimatsmart tillväxt. En tågresa är fyra gånger mer energieffektiv än en bilresa och nio gånger mer energieffektiv än en flygresa. Det sker idag ungefär 1 miljon flygresor per år mellan Stockholm och Oslo. Det finns med andra ord en enorm potential till minskad miljöpåverkan.

Det handlar också om att ytterligare stärka och fullt ut kunna dra nytta av banden med grannlandet i väst. Gränspendlingen mellan Sverige och Norge är nästan lika stor som gränspendlingen mellan Danmark och Sverige över Öresund. Sverige investerar mer i Norge än i Finland och Danmark tillsammans. Norge investerar dubbelt så mycket i Sverige som i Finland och Danmark. I grund och botten handlar det om att skapa tillväxt och tillgänglighet, främja sysselsättningen och arbetskraftens rörlighet, förstora och koppla ihop de lokala arbetsmarknaderna. På så sätt kan vi också säkra fastighetsvärdena längs tågsträckningen.

För att få med unga på tåget har vi nu startat kampanjen ”om snabbtågfanns” på sociala medier. Målbilden var att få minst 1000 likes/följare på Facebook och på så sätt göra unga människors röster hörda. Det målet passerades glädjande nog redan det första dygnet efter lanseringen. Nu tar vi kampanjen vidare i syfte att väcka uppmärksamhet kring vilka möjligheter som finns med en ny tågsatsning och kampanjen är startskottet för vårt fortsatta arbete längs hela sträckan. Vi behöver din hjälp med att sprida budskapet.

Gå därför in och gilla projektet på Facebook 
Kolla in vår korta kampanjfilm på You Tube och sprid den
Använd gärna haschtaggen #omsnabbtågfanns
Vi finns även på Twitter som @Omsnabbtagfanns
Mer information hittar du på vår webbplats: omsnabbtagfanns.se

om snabbtåg fanns

Politiskt centrumengagemang efterlyses

I veckan som gick släppte vi från Fastighetsägarna en rapport som visar hur klimatet för fastighetsföretagande ser ut i 20 kommuner runt omkring i Sverige. Nu har denna studie följts upp av en specialanalys med fokus på stadskärnornas konkurrenskraft och centrumsamarbetets styrka. Förhållandet mellan dessa faktorer kan tyckas självklart men lämnas förvånansvärt ofta åt slumpen. Ett innerstadscentrum konkurrerar om handel och besökare med andra städer samt ofta med externa handelsplatser utmed trafiklederna i utkanten av den egna staden. Konkurrensen innebär stora utmaningar för företagen som är verksamma i centrum och ju större konkurrensen är desto viktigare är det att stadens politiker och kommuntjänstemän förstår och stödjer företagens arbete med att utveckla centrum till en attraktiv handels- och mötesplats.

I undersökningen presenteras ett centrumidex som är en sammanvägning av hur bra fastighetsföretagen anser att kommunen är på att informera om viktiga förändringar, hur bra kontakten fungerar med kommunens politiker och tjänstemän samt hur engagerad kommunen är i utvecklingen av centrum. Detta index ställs i relation till de lokala fastighetsföretagens bedömning av hur konkurrenskraftig stadskärnan är i relation till andra handelsplatser i regionen. Kort sagt anger måttet Centrumindex hur bra samarbetet fungerar medan måttet Konkurrensbalans anger hur stor utmaningen är. Hur resultaten ser ut för respektive stad kan du se här: Stadskärnans konkurrenskraft och centrumsamarbetets styrka 2012

Det mest slående med resultatet är hur oerhört stor skillnad det är mellan olika städer både i hur konkurrensutsatta de är men också när det gäller hur väl kommunen möter upp företagens behov där de är som störst. Man skulle kunna anta att de kommuner där behoven är som störst också är de som anstränger sig mest för att stärka centrumföretagen men så är inte fallet. Tvärtom visar det sig att kommuner som Uddevalla, Mölndal, Skara och Kungsbacka med hårt konkurrensutsatta stadskärnor är några av de kommuner där samarbetet fungerar sämst. Men det finns också exempel på motsatsen. Arvika och Motala är båda kommuner där man anger att centrum är hårt utsatt för konkurrens. Skillnaden är att i dessa städer upplever företagen att samarbetet fungerar bra med kommunen. Det finns förståelse för utmaningarna och engagemang för det gemensamma vardagsrummet som stadskärnan är.

Trollhättan är en stad med hårt konkurrensutsatt centrumhandel. Samtidigt bedöms samarbetet fungera halvbra av de lokala företagen. Ett tydligt exempel på situationen gick att läsa i gårdagens TTELA där Fastighets AB Balder berättade att antalet kunder per dag i ett centralt affärshus har minskat med omkring 60 procent det senaste årtiondet. Ansvarig politiker för byggnads- och trafikfrågor Peter Andersson (s) kommenterade situationen på följande vis:
Vi kan inte påverka var folk väljer att handla eller var butiker etablerar. Vi ansvarar för till exempel gatumiljön.
På frågan vad kommunen gör för att fastighetsägare ska vilja investera i centrum löd svaret:
-Den frågan har jag faktiskt inte ställt mig. Vi ansvarar för utbyggnad av gatumiljön och att det är rent och snyggt.
Denna bistande förståelse och ovilja att ta ansvar för stadens utveckling är skrämmande och förödande för det lokala företagandet. Jag rekommenderar därför varmt denna bok som hemläxa för Peter Andersson och alla andra lokala beslutsfattare som resonerar på detta sätt.