Det unika sitter inte i storleken

Idag pratas det alltmer om vetskapen att en övervägande del av Sveriges kommuner inte växer. För många kommuner är det en realitet att drömmen om en växande befolkning aldrig kommer att bli verklighet. Ändå kämpar många emot och har svårt att förhålla sig både till den egna statistiken och till forskningen i stort. Och det är kanske inte så konstigt att förstå, hur kommunicerar man nedgång om man är kommunpolitiker och vill bli omvald?

Det gäller att hitta möjligheterna, en helhetsbild och ha rätt fokus. Gamla tider kommer inte tillbaka. Det gamla bruket återuppstår inte, lanthandeln kommer inte se en renässans, inget kommer bli som det var. Åtminstone inte på samma sätt.

Våra vanor, förutsättningar och förväntningar ändras över tiden. Det ser vi på de branscher som finns i våra orter, städer och andra centrumbildningar. Handeln omstrukturerar, intresset för tjänster och service ökar. Och vi går oftare på kaféer och restauranger. Kultur och sociala mötesplatser bli allt viktigare. Vilka orter och städer gynnas mest av denna utveckling? Stora städer eller mindre orter?

En positiv utveckling kommer inte av sig självt. Den är en följd av många samspelande faktorer och målmedvetet arbete. Möjligtvis att den större staden har lättare att fånga upp nya företeelser och etableringar. Men betydelsen av den enskilda händelsen bli större för den mindre orten. En eldsjäl och en entreprenör får större betydelse och blir mer synlig på en mindre plats. Men då måste manegen krattas och förutsättningarna skapas för att spännande saker ska hända. Nätverken och en god samverkan är viktiga inte minst på den mindre orten.

Många mindre orter har utarmats när handeln försvunnit och inte ersatts med annan verksamhet. Det är här de växande branscherna kommer in. Besöksnäringen kan vara en möjlighet. Kvällsekonomin, det vill säga alla verksamheter som har mest folk kvällar och nätter, växer ju. De kanske behöver hitta sin form på mindre orter bara. Det kan vara bibliotek som inrymmer café och restaurang, eller skola som också har konsert- och mötessal. Multifunktionella lokaler och verksamheter alltså.

Kan det vara så att den omdiskuterade urbana normen även lägger sordin på idékläckandet? Att vi jämför för mycket med staden även här? Att stadens utbud blir normen? Och att vi därmed glömmer bort att lägga till den mindre ortens kvaliteter när vi tänker möjligheter? De unika kvaliteter som alla platser har måste bli grogrunden för erbjudandet, både till besökare och till invånarna. De branscher som växer är en möjlighet för alla platser, orter och städer.

Tomas Kruth, expert stadsutveckling

Kan man lägga ner en ort?

bild (9)Vi är nog många som funderat på vad som ska hända med orter när befolkningen flyttar därifrån. Vissa orter tappar långsamt sin forna attraktivitet när industri, handel och andra livsförutsättningar omformas och förändras. För en del orter går utvecklingen snabbt medan för andra går det långsammare.

Men för en del orter går det bra, befolkningen ökar och människor trivs! Varför är det så?

I förra veckan hade jag nöjet att besöka ett möte hos Samhällsföreningen i Hestra, en liten ort i Småland med 1200 invånare som har en positiv befolkningstillväxt. När jag höll mitt föredrag om den mindre ortens förutsättningar och möjligheter möttes jag av engagerade och stolta människor. Mitt intryck stärktes av det goda intryck orten gjorde när jag anlände till Hestra. Välskötta hus, vackra trädgårdar och blanka bilar signalerade att här har man det bra och trivs. Intrycket av denna ort ståri bjärt kontras till den hopplöshet jag ibland möter under mina resor till andra mindre orter.

Varför är det så? Ingen enkel fråga att svara på precis. Men att det beror på människorna är helt klart. Förekomsten av eldsjälar och sociala närverk är viktiga faktorer som lyftas fram i både teori och verklighet, likaså engagemang från folkvalda som ger framåtskridande processer och handlingskraftiga initiativ.

Huvudorsaken till att utvecklingen för mindre orter ser ut som den gör är urbaniseringen. Ända sedan industrialiseringen har folk och tillväxt förskjutits mot större städer. Idag börjar dock problemen bli alarmerande i gamla bruksorter och andra mindre orter som med tiden hamnat i ”fel läge”.

Under industrialiseringen fick vi flytta till orter där arbetstillfällena finns.  Lite generaliserat uttryckt så gör vi idag tvärt om, vi väjer att bo på en plats vi finner attraktiv, för att sedan välja arbete utifrån den lokala arbetsmarknaden. Om inte orten är attraktiv att bo på så är vi inte heller så intresserade av att flytta dit, oavsett vilket jobb vi erbjuds.

På många håll ser det alltså rätt dystert ut. Husen står och förfaller, handeln har flyttar därifrån och ortens industri har lagt ner eller omstrukturerat till annan ort. Kreativeten har avstannat och liksom flutit med människorna i flytten. När man sedan hör ortens politiker säga att det är nog inte så illa som det ser ut, får vi bara hit nya industrier så löser det sig, då man vet att det är riktigt allvarligt. Då står man framför en ort som helt tappat verklighetsförankringen. När initiativkraften saknas hos den politiska ledningen blir det svårt för näringslivet att kompensera och parera. Då kommer frågan att behöva ställas: Kan man lägga ner en ort?