Det unika sitter inte i storleken

Idag pratas det alltmer om vetskapen att en övervägande del av Sveriges kommuner inte växer. För många kommuner är det en realitet att drömmen om en växande befolkning aldrig kommer att bli verklighet. Ändå kämpar många emot och har svårt att förhålla sig både till den egna statistiken och till forskningen i stort. Och det är kanske inte så konstigt att förstå, hur kommunicerar man nedgång om man är kommunpolitiker och vill bli omvald?

Det gäller att hitta möjligheterna, en helhetsbild och ha rätt fokus. Gamla tider kommer inte tillbaka. Det gamla bruket återuppstår inte, lanthandeln kommer inte se en renässans, inget kommer bli som det var. Åtminstone inte på samma sätt.

Våra vanor, förutsättningar och förväntningar ändras över tiden. Det ser vi på de branscher som finns i våra orter, städer och andra centrumbildningar. Handeln omstrukturerar, intresset för tjänster och service ökar. Och vi går oftare på kaféer och restauranger. Kultur och sociala mötesplatser bli allt viktigare. Vilka orter och städer gynnas mest av denna utveckling? Stora städer eller mindre orter?

En positiv utveckling kommer inte av sig självt. Den är en följd av många samspelande faktorer och målmedvetet arbete. Möjligtvis att den större staden har lättare att fånga upp nya företeelser och etableringar. Men betydelsen av den enskilda händelsen bli större för den mindre orten. En eldsjäl och en entreprenör får större betydelse och blir mer synlig på en mindre plats. Men då måste manegen krattas och förutsättningarna skapas för att spännande saker ska hända. Nätverken och en god samverkan är viktiga inte minst på den mindre orten.

Många mindre orter har utarmats när handeln försvunnit och inte ersatts med annan verksamhet. Det är här de växande branscherna kommer in. Besöksnäringen kan vara en möjlighet. Kvällsekonomin, det vill säga alla verksamheter som har mest folk kvällar och nätter, växer ju. De kanske behöver hitta sin form på mindre orter bara. Det kan vara bibliotek som inrymmer café och restaurang, eller skola som också har konsert- och mötessal. Multifunktionella lokaler och verksamheter alltså.

Kan det vara så att den omdiskuterade urbana normen även lägger sordin på idékläckandet? Att vi jämför för mycket med staden även här? Att stadens utbud blir normen? Och att vi därmed glömmer bort att lägga till den mindre ortens kvaliteter när vi tänker möjligheter? De unika kvaliteter som alla platser har måste bli grogrunden för erbjudandet, både till besökare och till invånarna. De branscher som växer är en möjlighet för alla platser, orter och städer.

Tomas Kruth, expert stadsutveckling

Pris till bästa utvecklingsprojekt

Alla kommuner har utmaningar att hantera inför framtiden. Det kan vara bostadsbrist, segregation, infrastruktur eller kanske en minskande befolkning. För fastighetsföretagarna innebär detta givetvis olika utmaningar och möjligheter för fastighetsutveckling. Ofta ser vi att det som skrivs i media rör större och växande städer. Men mindre orter och kommuner har andra frågor att hantera. De orter och städer som har en krympande befolkning behöver också stöttning och uppmärksamhet. Hur skapar man utveckling där?

Vi inom Fastighetsägarna har därför en viktig uppgift att sprida kunskap och lyfta goda exempel på bra initiativ inom orts- och stadsutveckling. Därför engagerar vi oss bl a i Svenska Stadkärnors verksamhet och anordnar medlemsmöte och konferenser. Urbant Forum som går av stapeln i Göteborg i mars varje år, är ett exempel. I år är vi också samarbetspartner till konferensen 250 möjligheter. Det är en konferens som anordnas av Jönköping University, i september varje år. 250 möjligheter har fokus på utvecklingsmöjligheter och initiativ i mindre kommuner.

I år tar 250 möjligheter ett ytterligare steg och instiftar ett pris tillsammans med oss på Fastighetsägarna. Priset går till bästa projekt som genomförts i en mindre kommun. Nu behöver vi din hjälp! Har du något projekt du vill nominera?

Du nominerar ett projekt via 250 möjligheters web, www.250mojligheter.com eller genom direktlänk till priset www.250mojligheter.se/250-mojligheters-hederspris/

Skicka in en kort presentation av projektet där du beskriver:

  • Projektidé
  • Projektets syfte och målsättning. Projektet kan både ha genomförts eller vara pågående just nu.
  • Beskriv vilka parter som varit delaktiga och på vilket sätt.
  • Hur har utfallet varit?
  • Vilka lärdomar har gjorts under genomförandet?

Missa inte denna möjlighet att lyfta goda utvecklingsexempel! Och träffa oss gärna i Jönköping den 7-8 september!

 

Stadsutvecklingstrender inför år 2015

Vi älskar städerIstället för att summera det år som gått så här på årets sista dag tänkte jag göra ett försök att sia om vad vi kommer att få se under det kommande året inom stadsutvecklingsområdet. Det är förstås ett projekt med stor potential för felbedömningar men den risken kan jag leva med. Här kommer därför några av de trender jag tror kommer att framträda allt tydligare under år 2015.

Fokus på cityhandel
Handeln i stadkärnan har haft det tufft länge med utmanare i form av först externa handelsplatser och nu på senare år e-handeln. Det vi paradoxalt nog ser nu är en ökad medvetenhet hos byggherrar och stadsplanerare om betydelsen av handel och verksamhetslokaler i gatuplan för att skapa en levande stadsmiljö. Samtidigt blir det allt svårare att få ekonomin för dessa verksamheter att gå runt. Lite förenklat kan man säga att människor blir allt mer förtjusta i saluhallen och den gamla Köpmannagatan samtidigt som de gör allt fler av sina köp på andra ställen. Det är en stor utmaning som saknar enkla lösningar.

Nya tider för stadskärnan
En parallell trend är att allt fler lokaler i stadskärnorna fylls av tjänsteföretag och restauranger. Där det tidigare låg en JC butik ligger kanske nu ett 24-timmarsgym och där leksaksaffären låg öppnas en sportbar. Det innebär inte bara att den kvarvarande handeln i stadskärnan får allt svårare att gå runt då draghjälpen blir allt svagare. Det innebär även att stadens dygn förlängs då inte samtliga verksamheter stänger samtidigt. Här finns en chans för handeln att anpassa sig och nå nya kundsegment. En sådan satsning på att öka stadens kvalitet kvälls- och nattetid kallad Purple Flag görs nu i ett antal pilotstäder runtomkring i landet i regi av organisationen Svenska Stadskärnor.

Smartare städer
På det tekniska området finns en rad innovationer som kommer att göra avtryck i våra städer framöver. Det är svårt att säga hur mycket som slår igenom under det kommande året, men sannolikt får vi se allt fler apptjänster och exempelvis ibeacons på plats i stadsmiljön som guidar oss till erbjudanden och det lokala utbudet. I Västerås och snart även i Borås kan man följa invånarnas rörelsemönster via mobiltelefonernas GPS-signaler och på så sätt bättre anpassa service i form av belysning, skyltning och öppettider efter människors faktiska beteende snarare än gissningar om detsamma. I Köpenhamn kommer 20 000 gatlampor att bytas till LED-lampor och samtidigt kopplas ihop med ett nätverk av sensorer som mäter till exempel vindförhållanden, vattenmängder, sopor, trafik och parkeringsplatser runtom i staden. Sa jag förresten gratis wifi? Den stad som inte är inne på detta spår bör tänka om omedelbart.

Fokus på stadens sociala dimension
Vi ser en skarpare ton i samhällsdebatten kring flyktingpolitik och integrationsfrågor. Detta märks även i stadspolitiken. Sverigedemokraternas politiska framgångar på nationell och lokal nivå kommer i en tid då oro i omvärlden skapar stora flyktingströmmar och EU-migranter manifesterar skillnaden mellan ”oss och dem” allt tydligare utanför var och varannan butik. Under 2015 kommer därför frågor som rör utanförskap, segregerade stadsdelar och integration att ta stor plats i debatten i många städer. Dessutom har vi i Mehmet Kaplan (mp) fått en bostads- och stadsutvecklingsminister med stort intresse för dessa frågor. Min förhoppning är att problemformuleringen byter fokus från att människor med ett visst ursprung bor på ett och samma ställe. Det är i sig inget problem. Problemet är att de inte får den hjälp och det utbildningsstöd som behövs för att komma i arbete och bli en aktiv bidragande del av samhället.

Urbaniseringens baksida
Slutligen så kommer sannolikt diskussionen att öka kring urbaniseringens effekter på glesbygden. Många kommuner tampas med sjunkande befolkningstal, allt högre snittålder och allt lägre utbildningsnivå. På många håll handlar det om att hitta strategier för att vända den negativa utvecklingen, locka investeringar och undvika att ungdomarna flyr till större städer. Detta gäller ner till en viss gräns storleksmässigt. Bland mindre kommuner är det hög tid att titta på kommunsammanslagningar på sikt eller åtminstone kommunal service som samordnas över existerande kommungränser. Sannolikt kommer också allt fler röster höjas för betydelsen av en levande landsbygd.

Detta är några av de trender jag tror kommer att sticka ut och diskuteras friskt under det kommande året. Det mesta talar för att 2015 blir ett år då stadens roll som arena för våra liv och upplevelser blir allt mer av en norm. Med detta följer att stadens frågor integreras allt mer med den allmänna politiken. Tiden får visa om jag har rätt eller om jag är fel ute.