People, Planet, Profit

Jag har idag haft två spännande möten som från helt olika perspektiv belyst frågan om fastighetsbranschens samhällsansvar. Först var det ett möte arrangerat av Fastighetsägarna MittNord där vi diskuterade hållbara attraktiva städer och bostadssocialt ansvar. Jag hävdade att etik och miljöhänsyn framöver kommer att vara rena hygienfaktorer för fastighetsföretag medan det finns konkurrensfördelar att vinna genom relationsbyggande CSR (samhällsansvar för företag). De flesta nickade inför mitt påstående med undantag av en som inflikade att ”Det är inte framtiden. Vi är redan där”.

Givetvis hade han helt rätt. Detta är en kunddriven utveckling som sker i snabb takt. Det ansvarslösa konsumtionssamhället ifrågasätts bland dagens unga och vi ser ett ökat intresse för etik, miljö och socialt ansvar. Dessutom kräver man transparens hos företagen och när kunderna kräver insyn i hur vi arbetar med dessa frågor blir det också nödvändigt att ta tag i dem. Samma sak gäller när vi vill locka ny kompetens till företaget. Det handlar om att vara ärlig, göra bra saker och städa framför sin egen dörr.

Det andra mötet var med en grupp som jobbar för att minska miljöpåverkan från näringslivet i city. Här sprudlade det av idéer kring kunskapsspridning, evenemang och produktutveckling som på olika sätt kan vara bra för miljön. Jag föreslog att de också borde verka för att fastighetsföretagen i staden börjar använda vårt nya gröna hyresavtal vilket jag är mycket stolt över att vi har tagit fram. På så sätt skapas bättre långsiktighet i arbetet och ett bra ramverk för miljösatsningen. För fastighetsföretagen är det ett tydligt ansvarstagande när det gäller miljön men det ger också fastigheterna en bättre ekonomi genom effektiviseringsvinster. Förslaget föll i god jord och jag hoppas och tror att gruppen kommer att driva detta viktiga arbete vidare.

Att samhällsansvar i olika former blir allt viktigare för näringslivet är tydligt. Men det är också lönsamt inte minst för fastighetsbranschen. Det motiverar de egna medarbetarna och stärker såväl varumärket som bilden av organisationen, det leder långsiktigt till fler och bättre affärer, bidrar till en bättre tillvaro för människor och skapar ett mer attraktivt lokalsamhälle. Jag läste någonstans att man i alla affärsbeslut ska tänka igenom tre stycken P:n – People, Planet, Profit – och i den ordningen fråga sig själv om beslutet är bra för människor? för planeten? och om det dessutom genererar vinst? Om svaret är ja för alla tre, då är det rätt beslut. Kanske är denna beslutsprocess ett första steg vi alla kan ta i riktning mot en bättre värld?

Nyfikna och nytänkande Miljöpartiet

Jag är nyss hemkommen efter en helg i Linköping där Miljöpartiet hade samlats för sina kommun- och landstingsdagar. Från Fastighetsägarna deltog vi som utställare med monter och personal och förde under dagarna mängder med samtal med politiker från hela landet. Överlag så är intrycket av miljöpartiet att de är öppna, nyfikna och inte alls särskilt djupt nedgrävda i någon särskild av de ideologiska skyttegravarna. Jag upplever snarare de flesta jag samtalade med som lösningsorienterade och uppriktigt intresserade av frågor som rör hyresrätten och utvecklingen i våra städer. Förvånansvärt få diskussioner under helgen handlade om miljö och energi. Istället var det bristen på hyresrätter, problemet med boendesegregation och urbaniseringens utmaningar för såväl stad som landsbygd som engagerade mest.

Jag blev även inbjuden att medverka i en panel under kommun- och landstingsmötet i syfte att ur vårt branschperspektiv kommentera Miljöpartiets utkast till nytt partiprogram. Detta var ett nytt och mycket lyckat koncept som jag hoppas att fler partier tar efter. Jag valde då att huvudsakligen fokusera på deras kapitel om bostäder. Tyngdpunkten låg på långsiktighet, samt behovet av konkurrensneutralitet mellan upplåtelseformer och mellan kommunala och privata ägare. Dessutom förmedlade jag ett skarpt nej till subventioner. Jag hade även en debattartikel i Corren som gick ut någon dag före helgen med detta huvudbudskap.

Hursomhelst så är det roligt att möta Miljöpartiet. De har på senare år mognat in i politiken och kan bidra med nytänkande och öppenhet utan att tyngas av allt för mycket bagage. Med en ung och högutbildad väljarkår samt frågor som miljö och urbanisering högt på agendan är de dessutom en ofrånkomlig faktor för fastighetsbranschen att förhålla sig till inför framtiden.

I vardagen kan du förändra världen

På lördag den 31 mars klockan 20:30 genomförs världens största klimatmanifestation – Earth Hour 2012. Genom en enkel handling – att släcka ljuset under en timme – visar du ditt stöd för klimatet och uppmanar samtidigt världens makthavare att agera i klimatfrågan. Jag vet att det är många som fnyser åt den här handlingen och avfärdar den som energibesparing är verkningslös. Jag menar att det inte är där varken effekten eller poängen ligger. Under den där timmen kommer ingenting i praktiken att förändras, men den gemensamma handlingen lyfter på ett väldigt konkret sätt upp frågan om vad du som individ kan ändra på i din vardag för att bidra till lösningen.

Fastighetsägarna arbetar aktivt med kunskaps- och teknikutveckling för att minska fastighetssektorns energi- och miljöpåverkan, bland annat eftersom byggnader står för över 30 procent av den totala energianvändningen. Att energieffektivisera själva fastigheterna är därför mycket viktigt men omkring 90 procent av den energi som förbrukas i en fastighet förbrukas av de som bor där. Därför är det på individnivå vi måste engagera oss. Earth Hour är ett lysande tillfälle att påminna om att du med enkla medel kan spara energi i vardagen. Här följer fem enkla tips:

1. Byt ut dina gamla glödlampor mot lågenergilampor och släck lampan när du lämnar rummet även om du bara lämnar rummet en stund. Att det går åt mer energi att släcka och tända igen är en myt.
2. Stäng av dina apparater på huvudströmbrytaren och glöm inte att dra ur laddaren till mobilen ur vägguttaget.
3. Frosta av frysen årligen och se över temperaturen i kyl och frys. Rekommenderad temperatur är +5° respektive -18°
4. Vädra kort och intensivt istället för att låta fönster stå på glänt
5. Duscha med måtta, tvätta med full maskin och åtgärda droppande kranar

Earth Hour sätter fokus på en av vår tids största utmaningar. Vi blir allt fler och alla vill ha mer men vi måste förbruka allt mindre. Att spara energi handlar ofta om att ändra ett invant onödigt beteende. Visa därför gärna ditt engagemang genom att släcka tillsammans med mig på lördag men använd framför allt den stunden till att fundera över vilka förändringar du kan göra i ditt dagliga beteende. Vi är alla en del av klimatlösningen och vardagen är den bästa arenan för förändring.

Återuppväck ”Förslag till Förordning om bidrag för åtgärder mot radon i hyres- och bostadsrättshus…”, forts

Enligt regeringens miljömål ska radonhalten i alla bostäder vara lägre än 200 Bq/m3 luft senast år 2020.

I december 1999 beslutade Regeringen att tillsätta den sk Radonutredningen ”med uppdrag att analysera problemen med radon i bostäder och vissa lokaler där människor vistats mer varaktigt. I uppdraget ingick att presentera förslag till ändamålsenliga och effektiva statliga åtgärder som i rimlig tid kunde få ner radonhalterna under gällande gränsvärden för sådana byggnader.”

I Radonutredningens rapport kan man läsa följande förslag:
”Ett bidragssystem för hyres- och bostadsrättshus införs. Med hyres- och bostadsrättshus menas flerbostadshus samt en- och tvåbostadshus som inte ägs av en eller flera fysiska personer (dvs. andra en- och tvåbostadshus än egnahem). Bidragssystemet omfattar också de så kallade särskilda boendeformerna”

Motivet som angavs i rapporten var:
”Kostnader för åtgärder drabbar alla boende oberoende av hur man bor. En småhusägare svarar själv för sina kostnader för drift och underhåll i sitt hus. På samma sätt drabbar drifts- och underhållskostnader bostadsrättshavaren genom att årsavgiften påverkas av föreningens utgifter. Även hyresgäster betalar för drift och underhåll över hyran, även om det finns ett särskilt system för hur hyran bestäms, det så kallade bruksvärdessystemet. Vi kan därför inte se att det, ur brukarsynpunkt, skulle finnas några kostnadsskäl att inte låta bidragssystemet omfatta hyres- och bostadsrättshus.”

Utredningen presenterade en uppskattning av kostnaden för att sanera bostäder.  Man bedömde att ca 40 000 flerbostadshus behövde saneras till en sammanlagd saneringskostnad på ca 460 miljoner kronor. Samtidigt bedömdes så mycket som 83 000 småhus behövas saneras till en kostnad av ca 2 280 miljoner kronor. Alltså nästan fem gånger mer än kostnaden för åtgärder i flerfamiljshus.

I den efterföljande propositionen från Miljödepartementet (Prop. 2001/02:128)  hade dock Radonutredningens ”Förslag till Förordning (2001:00) om bidrag för åtgärder mot radon i hyres- och bostadsrättshus samt radon i lokaler för förskolor, skolor och fritidshem” inte inkluderats.

Normalt brukar en Proposition ange om, på vilket sätt och varför den skiljer sig från den bakomliggande utredningens förslag. Så icke i detta fall. Inte ett ord om varför Miljödepartementet valt att inte föreslå att även hyres- och bostadsrättshus ska få bidrag till radonsanering.
Med miljömålet att senast 2020 ska alla bostäder med radonvärde över 200 Bq/m3 luft ha sanerats är det är dags att förslaget från 2001 om Förordning om bidrag för åtgärder mot radon i hyres- och bostadsrättshus samt radon i lokaler för förskolor, skolor och fritidshem återväcks, uppdateras och antas.

Dags att bevilja Radonbidrag för bostadsrätter eller bostadsrättsföreningar

Bor du i en bostadsrätt där radonvärdet överskrider gränsvärdet 200 Bq/m3 luft kan du inte söka bidrag för radonsanering. Inte heller kan den bostadsrättsförening du är medlem i söka ett s.k. Radonbidrag. Som bostadsrättsinnehavare kan du däremot söka ROT-avdrag för det utförda arbetet i samband med radonsaneringen.

Bor du i egen villa och har ett radonsaneringsbehov kan du söka Radonbidrag enligt Förordning (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem för utrustning och material och samtidigt begära ROT-avdrag för utfört arbete.

Varför gäller olika sökkriterier för dessa två saker? Är det inte rimligt att en boendeform som får söka ROT-avdrag ska på samma premisser kunna söka Radonbidrag? Anser Socialdepartementet att hälsan hos personer som äger sitt boende som bostadsrätt är mindre värd än den hos egnahemsägares?

Maxbeloppet för beviljat radonbidrag har legat stilla på 15 000 kronor sedan förordningens tillkomst 1988. Hade beloppet justerats enligt konsumentprisindex (KPI) skulle bidraget idag ligga på nästan 27 000 kronor.

Socialdepartementet bör verka för att Förordning (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem uppdateras. Höj bidragsbeloppet och inkludera Bostadsrätter bland möjliga sökande så att fler ges möjlighet att bo i en bostad med radonvärden som understiger gränsvärdena.

Läs mer om Radon:

Fastighetsägarnas sida om Radon

Radonguiden