Stadsutvecklingstrender 2017…

160404 Fastighetsägarna Rudolf Antoni
160404 Fastighetsägarna
Rudolf Antoni

Att sia om framtiden är alltid vanskligt. De antaganden man gör baseras av förklarliga skäl på det vi vet idag, vilket förstås helt kan ställas på ända av någonting oväntat som händer imorgon. De senaste åren har vi sett en rad förändringar när det gäller utvecklingen av våra städer och livet däri. Ett exempel på detta är en kraftigt ökad urbanisering och ett lika tydligt uppsving för stadslivet som ideal. Det gäller inte bara för ungdomar och karriärister, utan lika mycket för seniorer och barnfamiljer, där allt fler nu vill bo i staden. Vi har även sett hur bostadsbristen, som var en icke-fråga för bara några år sedan, har blivit till sprängstoff i den politiska debatten. Många städer har därtill börjat ställa om sitt bilberoende till fördel för cykel- och kollektivtrafik. Tiggeri och EU-migranter har blivit en självklar del av stadsbilden och stadspolitik, det vill säga vad som ska byggas, samt hur och var staden ska utvecklas, har blivit ett samtalsämne för en bred allmänhet. Fortsätt läsa Stadsutvecklingstrender 2017…

Segregation handlar om mer än förorten

Den senaste tiden har nyhetsflödet varit fullt med händelser om våld och skottlossning i förorter. Vi läser också om svårigheten att integrera unga och nyanlända i samhället. Arbetslösheten i glesbygd har också hamnat i fokus. Den senaste veckan har dock en intressant debatt kring segregation och utanförskap förts. Det har kretsat mycket kring SVT och Uppdrag gransknings program om Grums i Värmland som sändes härom veckan.

Ämnet segregation och utanförskap i media har hittills fokuserat mycket på städer och förorter. Det var först när Grums hamnade i fokus som frågan på allvar hamnade i nyhetsflödet och på sociala media.

Vi på Fastighetsägarna hade uppe frågan på vår konferens, Urbant Forum, som vi arrangerade i början av mars. Där föreläste professor Charlotta Mellander, Internationella Handelshögskolan om problemen i urbaniseringens spår. Hon menade att en medelålders man i Grums har svårare att komma in på arbetsmarknaden än en nyanländ flykting i Rosengård, Malmö. Varför? Jo, därför att arbetsmarknaden är så mycket större i regionen kring Rosengård än den är i trakterna av Grums i Värmland.

IMG_0019När jag sedan läser insändare och inlägg i sociala media så ser jag att man gärna argumenterar för eller emot staden. Men kan det ena utesluta det andra? Kan staden och landsbygden ställas mot varandra? Nej, givetvis inte. Både staden och landet är i behov av varandra. Vi måste argumentera för balans. Ibland är jag oroad för att vi har så svårt att hantera urbaniseringens negativa effekter genom att vi polariserar, ställer det ena mot det andra.

Jag ser inte at de politiska utspel som görs, eller gjorts för den delen, för stad och land närmare varandra. Man kan fundera på om någon regering de senaste decennierna eftersträvat balans mellan stad och land. Så länge vi inte har en stadspolitik och landsbygdspolitik som fokuserar på helheten så blir enskilda politiska reformer bara lösryckta händelser. Bara lite snygg kosmetika på utsidan liksom.

Ni får inte min stad!

Jag höll i veckan i en paneldebatt på Fastighetsmässan i Stockholm under rubriken ”Vad är stad?”. Diskussionen kretsade huvudsakligen kring hållbar stadsutveckling, olika framtidsscenarier och förhållandet mellan stad och förort. På frågan om vad som egentligen gör en stad kom panelen fram till att det främst är dess mjuka och mänskliga egenskaper. Nyckelorden för staden var mötesplatser, själ, människor, täthet, kultur, mångfald och folkliv.

I bjärt kontrast till denna mjuka och behagliga bild av staden står det hänsynslösa våldsdåd som i veckan ägde rum på en krog i Biskopsgården i Göteborg. Två personer gick in och sköt med automatvapen, dödade två och skadade många. Detta hände alltså på en krog där folk helt utan koppling till varandra tittade på fotboll på tv. Det är svårt att begripa. Det är svårt att svälja. Är detta den faktiska utvecklingen i våra förorter? I vårt samhälle?

GPMedan vi diskuterar cityhandelns utveckling och hyresnivåer sipprar våldet upp från de genomsegregerade och funktionsseparerade förorterna. Utanförskapet ligger som en milsvid avgrund mellan den attraktiva hållbara staden och den verklighet vi lever i. Det går inte att blunda för och säga att det rör bara förorten, eller att det bara är kriminella som gör upp sinsemellan. Det är mitt ibland oss och det påverkar oss alla i hela staden. Många företag har redan engagerat sig och kommunerna gör så gott de kan för att motverka segregation och utanförskap, men det krävs mer och fler. Det är förstås viktigt att bekämpa kriminaliteten, men det är ännu viktigare att jobba med den långsiktiga utvecklingen – den som gör bortkopplade bidragstagare och blivande gängkriminella till samhällsmedborgare med arbete och inkomster. Det gör vi endast genom samverkan på bred front.

Jag brukar skriva om stadsutveckling. Här handlar det snarare om en räddningsinsats för våra städer. Att som företagare engagera sig i denna fråga handlar inte om välgörenhet eller att vinna poäng på goodwillkontot. En attraktiv hållbar stad är en förutsättning för att näringslivet ska kunna locka till sig kreativa och kompetenta människor och för att vi ska kunna attrahera och behålla studenter, lärare, forskare och läkare på toppnivå. Det är en förutsättning för tillväxt, en levande handel och en väl fungerande fastighetsmarknad. Det är en förutsättning för ett gott och tryggt liv för våra invånare. Vi borde inte nöja oss med mindre. Det finns många sätt att engagera sig i stort och smått. Ofta kan man göra mycket genom att agera i det egna närområdet. Lokala projekt finns det gott om och verksamheter som exempelvis Läxhjälpen och Fryshuset gör stor nytta. Till de kriminella som ohämmat skjuter folk har jag bara en sak att säga. Ni får inte min stad! Den är värd att kämpa för.

Ett ljus i mörkret

På många sätt är december en tid på året som går i kommersialismens tecken. Julklappar ska köpas, julkort skickas, kalenderluckor ska öppnas och vi ska äta julbord. Samtidigt ska såväl hem som gator och skyltfönster pyntas med ljus, glitter och julkänsla och vi förbereder oss för den stora festen den 24e. Men det är inte alla som får ta del av denna värme och glädje. För de som har svårt att få ihop till julmat eller julklappar till sina barn är det istället en tid på året då dessa svårigheter blir särskilt tydliga. För de som är hemlösa och kanske sover i en bil eller under en bro är det bara att konstatera att nätterna blir allt längre och kallare. Därför är detta också en tid på året då det är särskilt viktigt att vi tänker på våra medmänniskor.

Vad är egentligen en stad om inte en samling människor som har bestämt sig för att det är bättre att leva tillsammans än var och en för sig? Vi delar samma gator, samma luft och på sätt och vis samma förutsättningar. Vi har nämligen valt den här platsen, vår stad, och måste därför bidra till att göra den så trygg, attraktiv och framgångsrik som möjligt. När vi talar om utsatthet, fattigdom och segregation så talar vi därför inte om isolerade fenomen utan vi talar om livet i vår stad. Vi talar om delar av helheten.

I detta sammanhang är fastighetsbranschens inställning och insatser av särskild betydelse. Fastighetsföretagets verksamhet, att leverera arbetsplatser, handelsplatser, mötesplatser och bostäder, är tätt sammanvävd med stadens utveckling och invånarnas liv. Det är därför glädjande att allt fler engagerar sig. Många av våra medlemsföretag gör stora insatser på såväl individuell nivå direkt till hyresgäster som med gåvor till välgörenhet, upplåtande av lokaler för social nytta eller sponsring av exempelvis ungdomsverksamhet. Att bidra till ett bättre samhälle genom stadsutveckling och den här typen av engagemang ses av allt fler som en ren investering.

Själv fick jag häromdagen uppleva ett ljus i mörkret då vi på Fastighetsägarna i Göteborg arrangerade en Luciamorgon i s:t Johanneskyrkan tillsammans med Göteborgs stadsmissionlucia. Denna organisation gör en oerhört viktig insats för de behövande i vår stad och bidrar därmed till att göra den tryggare, varmare och mer trivsam för alla. Jag vill därför uppmana så många företag som möjligt att samverka med Stadsmissionen eller andra organisationer med liknande syfte. Det är inte bara samhällsnytta, det är inte bara välgörenhet, det är också en investering i staden där dina fastigheter står och i människorna som fyller dem med liv och värde.

Ps. Stadsmissionen lät hälsa att de söker nya lokaler i Göteborg Ds.