Myndigheter och stadsutvecklingen

Ännu ett år är snart tillända, ett år där det faktiskt hänt en del inom mitt ämne stadsutveckling. Medvetenheten och förståelsen för behovet av att utveckla våra orter och städer har ökat. Det har jag visserligen sagt varje år de senaste decennierna, men nu har något annat hänt. Flera myndigheter har fått upp ögonen för möjligheten att nå resultat i egen verksamhet genom samverkan med privata aktörer. Detta kittlar ju givetvis en gammal räv inom centrumutveckling som jag.

Fortsätt läsa Myndigheter och stadsutvecklingen

Stadspolitik till riksdagen

riksdagshusetStäderna är viktiga motorer för tillväxt. Därför har man inom EU:s sammanhållningspolitik och i tillväxtstrategin Europa 2020 uppmanat medlemsländerna att utforma en särskild politik riktad mot städerna. Sverige saknar idag en sådan politik. Utmaningarna för Sveriges städer är omfattande. Urbaniseringen leder till att mindre städer ser vikande befolkningsunderlag och brist på kompetens medan storstädernas största utmaningar stavas bostäder infrastruktur och segregation. Hur ska vi möta utmaningarna och vända trenden?

På onsdag nästa vecka anordnar vi ett seminarium i riksdagen. Vi gör detta inom ramen för vårt samarbete i organisationen Svenska Stadskärnor. Syftet med seminariet är att lyfta frågan om det saknas en politik och en nationell strategi för hur våra städer ska utvecklas. 2011 bytte Jordbruksdepartementet namn till Landsbygdsdepartementet i syfte att bättre spegla dess arbetsområden, nämligen att stärka landsbygden och frågor som är specifika där. Samma år inrättade Finland ett stadspolitiskt utskott som jobbar tvärs över departementsgränserna och bevakar städernas viktiga utvecklingsfrågor. Men vilken sorts städer ska vi ha i framtidens Sverige? Behövs det inte ett samordnat ansvar för städernas frågor? Sanningen är att vi får de städer vi förtjänar. Därför behöver dessa frågor lyftas och vilken plats är bättre för detta än riksdagen?

De som deltar i seminariet förutom jag själv är Marita Ljung, statssekreterare till näringsminister Annie Lööf, Ilmar Reepalu (S) ordförande i kommunstyrelsen i Malmö och arkitekt till yrket, Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping, Dag Klackenberg, VD Svensk Handel, Eva Östling Ollén, VD Visita och Björn Bergman, VD Svenska Stadskärnor. Vi kan därför förvänta oss en initierad och spännande diskussion. Seminariet kommer även att filmas av SVT. Så fort vi vet när det kommer sändas lägger vi ut den informationen. Vi kommer även att följa upp ämnet på Forum för stadsutveckling i Visby under årets Almedalsvecka.

Ett dreamteam för Sveriges städer

Igår deltog jag på Stadens dag, som var en nationell konferens med fokus på stadens möjligheter och utmaningar. Bakom arrangemanget stod City i Samverkan och organisationen Svenska Stadskärnor. Bland annat lanserades då vår nya guidebok i stadsutveckling, som redan har sålt i nära 500 exemplar över hela landet. Att denna får så god spridning är goda nyheter, inte bara för oss som har skrivit den utan även för de otaliga städer och stadsdelar som idag kämpar i brant uppförsbacke med handels- och stråkutveckling, organisation med mera. Att det finns en så stor efterfrågan på denna kunskap visar på insikt om problemen och det är ofta första steget i ett förändringsarbete.

Jag deltog även i en paneldebatt om stadspolitik tillsammans med representanter för Svensk Handel, SKL, Centrumutvecklare.se samt Boverket. I denna diskussion framkom tydligt behovet av en nationell politik för våra städer. Jag påpekade att det finns en likhet mellan jordbrukaren och fastighetsföretagaren och det är att båda är helt beroende av platsen för sin verksamhet. Men när det gäller hur de två behandlas av politiken så ser det helt olika ut. Vi har en glesbygdspolitik, men ingen stadspolitik. Vi har en landsbygdsminister, men ingen stadsminister.

Ulf Perbo, statssekreterare hos bostadsminister Stefan Attefall, höll ett frispråkigt anförande där han lyfte flera av hindren för städernas tillväxt. Exempelvis lyftes kommunala särregler för saker som energi och buller upp som ett tydligt sådant. Han bjöd även in till diskussion kring om det alls behövs en särskild stadspolitik. Detta var i sig positivt, men han uppvisade också klara brister i förståelsen av stadens komplexitet. På sätt och vis bekräftade han därmed att de departement som idag hanterar stadens frågor fungerar som stuprör snarare än kommunicerande kärl och att behovet av kunskap på tvären är stort.

Som ett svar på detta presenterade jag under dagen ännu en nyhet, Svenska Stadskärnors forskarråd. Detta nya forskningssamarbete mellan ekonomer, statsvetare, arkitekter och kulturgeorafer från hela landet är tänkt att bidra till ny kunskap och öka spridningen av den kunskap som finns kring stadens utveckling och utmaningar. Jag ser forskarrådet som ett dreamteam för Sveriges städer och har stor förhoppning om att vi gemensamt ska kunna driva tillväxten och utvecklingen i en positiv riktning för våra städer och deras invånare. Kanske kan vi till och med formulera en ny svensk stadspolitik?

En nationell plattform för stadspolitik

Sveriges städer står inför en rad utmaningar inför framtiden. Detta blev tydligt när Forum för stadsutveckling för andra året hölls i Visby under Almedalsveckan. Bakom satsningen står fyra organisationer: Svenska stadskärnor, Fastighetsägarna, Centrumutvecklare.se och Svensk handel, som alla ser samma behov av att lyfta städernas utvecklingsfrågor till den nationella arenan. På årets seminarium presenterade jag bland annat en rapport om stadens politiska skiljelinjer. Rapporten baserades på en enkät som under våren besvarats av 339 av landets riksdagsledamöter och kommunstyrelseordföranden och ska man tro dem så kommer vi bland annat att få se fler profilbyggnader, fler övervakningskameror och det blir nolltolerans mot klotter i våra städer. Och det kommer troligtvis gå både fortare och bli enklare att få bygglov.

Men om man bortser från de övergripande resultaten i varje enskild fråga så var rapportens mest intressanta resultat att skillnaderna mellan politikerna sällan handlar om ideologi. Istället framgår det tydligt att åsikterna går isär beroende på om politikerna är verksamma i små eller stora städer samt om de är kommunpolitiker eller sitter i Riksdagen, oavsett vilken partifärg de har. Åsikterna i stadens utvecklingsfrågor handlar med andra ord snarare om erfarenheter och behov än om grundläggande ideologi. Det kan tyckas självklart att det i kommunerna ute i landet mest handlar om realpolitik, men det pekar också på ett bekymmer. Det finns uppenbara risker med att avståndet blir för stort mellan de som röstar igenom nya lagar och de som möter verklighetens utmaningar i landets städer.

De frågor som på ett eller annat sätt rör städernas utveckling ligger idag på sju olika departement vilket gör förändringar av städernas förutsättningar tungrodda och kan innebära att den ena handen inte vet vad den andra gör. Det behövs därför en överbryggande politisk funktion som ser till att stadsperspektivet finns med när besluten fattas och som kan vara en tydlig mottagare för städernas frågor. Därför var det glädjande att Marita Ljung, som är statssekreterare hos Annie Lööf på Näringsdepartementet, på frågan om Sverige behöver en stadspolitik, svarade att hon skulle vilja se en plattform för dessa frågor på nationell nivå. Det uttalandet utlöste spontant jubel på Forum för stadsutveckling.

Resultatet av vår undersökning kombinerat med att Boverket nu har engagerat sig för att konkretisera vad en nationell stadspolitik bör innehålla, skickar en tydlig signal om att här finns ett behov. För att utvecklingen på lokal nivå ska fortsätta är det viktigt att man på riksnivå ser samma problem, har samma visioner och talar samma språk som man gör på de gator och torg där utvecklingen ska ske.