Globala urbana trender

I förra veckan hölls en urban världskonferens i Malmö. Det var Svenska Stadskärnor och IDA, International Downtown Association, som stod för värdskapet: ”Our goal för the 2017 Summit is quite specific: to establish a global action plan to enable the work of all participating organizations.”

Jag hade förmånen att vara inbjuden och fick därför tillfälle att gör en spaning kring vad som diskuteras internationellt just nu. Jag såg två frågor dominera diskussionerna: att sätta människan i centrum vid all stadsutveckling och det urbana ledarskapet. Fortsätt läsa Globala urbana trender

Myter som lever vidare

Fortfarande möter jag politiker, kommuntjänstemän och ibland också fastighetsägare, som lever kvar med myter om vad som driver tillväxt och stadsutveckling. Hörde så sent som härom dagen en kommunchef som sa att det viktigaste för att få folk att flytta till dennes kommun var bra skolor. Jag hörde också en näringslivschef som sa att det viktigaste uppgiften för att öka befolkningstillväxten var att kommunen raggade företagsetableringar. Fortfarande har inte faktorerna bakom tillväxt landat överallt, trots att det är 56 år sedan debattören, författaren och stadsutvecklingsikonen Jane Jacobs skrev orden ”jobs follow people”. Jobben följer människorna. Vi måste börja med människorna, utgår från oss själva.

Fortsätt läsa Myter som lever vidare

Bilen och vanans makt

När vi flyttade in i vårt område för ett antal år sedan, gick det bara någon buss i timmen. Och så är det fortfarande. Jag ställde givetvis frågan på den tiden om det var tänkt att öka turtätheten. Nja, vi måste se om det är många som åker först, var svaret jag fick. En buss i timmen kanske räcker. Vi bodde alltså i nytt bostadsområde, några kilometer från stadens centrum. Räcker det med en buss i timmen då? Måste inte turtätheten komma först för att kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt alternativ till bilen? Innan bilen blir en vana?

Medan jag satt och funderade över detta så såg jag att grannen kom hem och hade köpt en ny bil. Nu hade de två bilar. Men se där, har inte grannen mittöver också två bilar? Jo, det har de. Och det gick inte länge förrän alla på min gata hade två bilar. Nu har vi också två bilar. För har man barn, med fritidsaktiviteter och kompisar, då får man inte ihop vardagen med en buss i timmen. Så nu åker alla i vårt bostadsområde omkring i sina bilar och tittar på den tomma bussen som åker förbi. Och sedan undrar kommunen varför det är så många som kör omkring i city. När det bara går en buss i timmen blir valet enkelt att ta bilen istället, för mig och mina grannar och säker många fler. Fortsätt läsa Bilen och vanans makt

Lekfullhet bygger staden

Om du tänker på en spännande stad, vilken tänker du på då? En framgångsrik ort eller stad har tydliga och synliga kvaliteter, det håller nog alla med om. Det kan vara goda boendemöjligheter, vacker stadsmiljö, bra läge eller ett inkluderande och intressant socialt klimat. Jag tänker på platser med identitet och karaktär som de som bor där kan bygga sin identitet och tillhörighet utifrån. Platser man vill bo på och jobba tillsammans med andra, helt enkelt. Fortsätt läsa Lekfullhet bygger staden

Myndigheter och stadsutvecklingen

Ännu ett år är snart tillända, ett år där det faktiskt hänt en del inom mitt ämne stadsutveckling. Medvetenheten och förståelsen för behovet av att utveckla våra orter och städer har ökat. Det har jag visserligen sagt varje år de senaste decennierna, men nu har något annat hänt. Flera myndigheter har fått upp ögonen för möjligheten att nå resultat i egen verksamhet genom samverkan med privata aktörer. Detta kittlar ju givetvis en gammal räv inom centrumutveckling som jag.

Fortsätt läsa Myndigheter och stadsutvecklingen

En ändlös diskussion?

 

Bilens vara eller inte vara upprör och provocerar många. Diskussionerna är ofta ändlösa i kommuner och cityföreningar. Alla har en åsikt om bilen, men för många är diskussionen svart eller vit. För eller emot. Ska man förbjuda bilen eller ska man stimulera alternativa transportslag.

Vad man än tycker i frågan så måste vi nog inse fakta. En helt bilfri stad är utopiskt. Flera fakta talar för bilen i dagsläget: Vi kan inte stänga av ett helt trasportslag, då dör kranskommuner och landsbygden runt om staden. Ett sådant ingrepp i rörelsefriheten klarar vi inte idag. Men å andra sidan ser vi att unga har andra resvanor och gärna åker mer kollektivt eller cyklar. Att cykla är trendigt. Vi ser också att bilägandet i stadskärnor, åtminstone i större städer, minskar. Bilpoolerna blir alltmer intressanta i stället för att äga egen bil.

Fortsätt läsa En ändlös diskussion?

Wifi lika självklart som p-plats?

Nåddes precis av nyheten att city i Jönköping nu erbjuder fritt wifi. Min första tanke var att det här är för bra för att vara sant. Är det första april? Nej, detta var dagens sanning och den gjorde mig glad. Hittills har jag inte noterat att någon stadskärna inför fritt wifi, tillgängligt för alla. Här ligger Jönköping i framkant.

Min nästa tanke var; varför har ingen gjort detta tidigare? Det är ju en lysande idé. Vi vet ju att många idag väljer mötesplatser, caféer och restauranger utifrån vem som erbjuder ett bra wifi. Det är ju rätt självklart egentligen, en stadskärna som ska vara den självklara mötesplatsen, en dygnet runt-öppen arena, ska ju givetvis ha ett öppet wifi.

För att kunna genomföra detta så måste det ju finnas en samverkan som klarar genomförandet. För lika enkelt och självklart som det låter så kan det ju i praktiken vara knepigt att genomföra. Det är många aktörer som ska enas och få det att funka. Allt från bredbandsleverantörer, kommunala enheter och destinationsbolag till enskilda fastighetsägare. Men det är en åtgärd som direkt skapar ökad attraktivitet och nytta. Så sno idén från Jönköping, den passar lika bra i liten som stor stad!

Min spaning för dagen blir ju utifrån detta rätt självklar. Förr eller senare är ett öppet wifi lika självklart som en tillgänglig p-plats är för besökaren i stadskärnan är idag. Kraven på tillgänglighet och bekvämlighet ökar och förändras över tiden. Dagens unga är i större utsträckning än tidigare urbanister och de kommer att ersätta dagens ändlösa parkeringsdiskussioner mot wifi-relaterade diskussioner i framtiden. Om vi inte fixar detta redan nu!

Så, Wifi åt alla! Bra jobbat, Jönköping!

Här är länken för mer information: http://wifijkpg.se/portal/

Förtydligande angående Enkelt avhjälpta hinder, eller?

Boverket har relativt nyligen publicerat en förtydligande skrift rörande Enkelt avhjälpta hinder (EAH).

Det är viktigt att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga så långt det går ska kunna få tillträde till allmänna platser och lokaler i samma utsträckning som övriga.
Frågan om Enkelt avhjälpta hinder  är inte helt okomplicerad och Fastighetsägarna har under flera år påtalat osäkerheten kring tillämpningen av de regler som finns. Boverkets uppgift har inte varit tacksam och man har i strävan att förtydliga både uppdaterat sina egna föreskrifter (BFS 2011:13 – HIN 2), bedrivit informationskampanjer samt nu senast gett ut ovan nämnda publikation.

Nedanstående ”Frågor och svar om reglerna”, plockad ur publikationen, illustrerar dels oklarheterna i reglerna, dels hur svårt det är för Boverket att kunna ge klara besked. Jag har fetmarkerat vissa lydelser i Boverkets svar för att illustrera osäkerheten. Å ena sidan är det bra att man tillåts göra en bedömning från fall till fall. Å andra sidan är det dock svårt för branschen att ha ett så pass otydligt regelverk att förhålla sig till.

Frågeställningen är som sagt inte okomplicerad och Boverket gör ett gott jobb. Det är dock inte långt till att tvivla på nyttan av ett regelverk som, till och med när det ska förtydligas, inte kommer närmare till klarhet än svar som ”behöver klargöras i enskilda fall”, ”någon uttömmande definition finns inte”, ”varierar”, ”det finns inget absolut svar”. Det leder till en osäkerhet och godtycklighet som ger litet stöd till alla inblandade.

Urklipp ur Boverkets förtydligande skrift om Enkelt avhjälpta hinder

Frågor och svar om reglerna
Vem ansvarar för att avhjälpa hindren?

Vem som är ansvarig avgörs av vem som rättsligt råder över hindret och att det åtgärdas. I de flesta fall är det byggnadens ägare, men det kan i stället vara en verksamhetsutövare som hyr en lokal. Hur ansvarsfördelningen mellan ägaren och verksamhetsutövaren ser ut behöver klargöras i det enskilda fallet.

Vad är en publik lokal?

Enligt reglerna gäller kravet lokaler dit allmänheten har tillträde. Någon uttömmande definition finns inte och inte heller ännu några rättsavgöranden som tar ställning i frågan. Boverket använder begreppet publik lokal för att beteckna de lokaler som omfattas av kravet. Utgångspunkten är att det är lokaler för verksamheter som vänder sig till allmänheten, där ”vem som helst” är välkommen. Vissa lokaler är självklara, som butiker och restauranger, eller receptioner och mottagningar hos myndigheter. Andra kan vara svårare att bedöma, man måste titta på hur just den verksamheten ser ut. Det kan vara så att bara vissa delar i en byggnad har publika verksamheter och då gäller kraven endast de delarna. Bostäder och rena arbetslokaler omfattas inte av kraven.

Vad innebär ”enkelt avhjälpt”?

Utgångspunkten i bestämmelserna är att det är rimligt att kräva att hinder som inte innebär stora, omfattande och kostsamma åtgärder ska avhjälpas i den befintliga miljön. Detta sammanfattas i begreppet ”enkelt avhjälpt”. Man ska ta ställning till de fysiska förhållandena på platsen – ett och samma hinder kan vara enkelt att avhjälpa i den ena situationen men inte i den andra. De ekonomiska konsekvenserna varierar också beroende på den unika situationen: för en och samma åtgärd kan de bli orimliga för den ena ägaren men inte för den andra. Man behöver också återkommande ompröva vilka hinder som är enkelt avhjälpta enligt reglerna. Bedömningen av ett och samma hinder kan förändras; ett hinder som i dag inte anses vara enkelt avhjälpt kan senare bedömas vara det om förutsättningarna ändras. Det kan röra sig om ägarbyte, en ny publik verksamhet, nya tekniska lösningar eller åtgärder i miljön runt omkring.

Hur mycket får ett enkelt avhjälpt hinder kosta?

Det finns inget absolut svar på hur mycket ett enkelt avhjälpt hinder ”får kosta”. Enligt bestämmelserna får de ekonomiska konsekvenserna för den som svarar för åtgärdandet inte bli orimligt stora. Man ska även ta hänsyn till lokalhållarens och näringsidkarens situation.