Globala urbana trender

I förra veckan hölls en urban världskonferens i Malmö. Det var Svenska Stadskärnor och IDA, International Downtown Association, som stod för värdskapet: ”Our goal för the 2017 Summit is quite specific: to establish a global action plan to enable the work of all participating organizations.”

Jag hade förmånen att vara inbjuden och fick därför tillfälle att gör en spaning kring vad som diskuteras internationellt just nu. Jag såg två frågor dominera diskussionerna: att sätta människan i centrum vid all stadsutveckling och det urbana ledarskapet. Fortsätt läsa Globala urbana trender

Myter som lever vidare

Fortfarande möter jag politiker, kommuntjänstemän och ibland också fastighetsägare, som lever kvar med myter om vad som driver tillväxt och stadsutveckling. Hörde så sent som härom dagen en kommunchef som sa att det viktigaste för att få folk att flytta till dennes kommun var bra skolor. Jag hörde också en näringslivschef som sa att det viktigaste uppgiften för att öka befolkningstillväxten var att kommunen raggade företagsetableringar. Fortfarande har inte faktorerna bakom tillväxt landat överallt, trots att det är 56 år sedan debattören, författaren och stadsutvecklingsikonen Jane Jacobs skrev orden ”jobs follow people”. Jobben följer människorna. Vi måste börja med människorna, utgår från oss själva.

Fortsätt läsa Myter som lever vidare

Bilen och vanans makt

När vi flyttade in i vårt område för ett antal år sedan, gick det bara någon buss i timmen. Och så är det fortfarande. Jag ställde givetvis frågan på den tiden om det var tänkt att öka turtätheten. Nja, vi måste se om det är många som åker först, var svaret jag fick. En buss i timmen kanske räcker. Vi bodde alltså i nytt bostadsområde, några kilometer från stadens centrum. Räcker det med en buss i timmen då? Måste inte turtätheten komma först för att kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt alternativ till bilen? Innan bilen blir en vana?

Medan jag satt och funderade över detta så såg jag att grannen kom hem och hade köpt en ny bil. Nu hade de två bilar. Men se där, har inte grannen mittöver också två bilar? Jo, det har de. Och det gick inte länge förrän alla på min gata hade två bilar. Nu har vi också två bilar. För har man barn, med fritidsaktiviteter och kompisar, då får man inte ihop vardagen med en buss i timmen. Så nu åker alla i vårt bostadsområde omkring i sina bilar och tittar på den tomma bussen som åker förbi. Och sedan undrar kommunen varför det är så många som kör omkring i city. När det bara går en buss i timmen blir valet enkelt att ta bilen istället, för mig och mina grannar och säker många fler. Fortsätt läsa Bilen och vanans makt

Melodifestivalen bygger staden

Att det går att koppla betydelsen av kultur till en ort eller stads utveckling är nog en insikt som landat hos de flesta kommunala företrädare. Kulturen är viktig, inte bara för att locka besökare och turister till en plats, den betyder också mycket för den stolthet som människorna känner för sin hemort. Att människorna är goda ambassadörer är givetvis en förutsättning för att locka besökare och i förlängningen nya invånare. Fortsätt läsa Melodifestivalen bygger staden

Min önskelista till tomten

Nu är det inte många veckor kvar av år 2016. Hemma är förväntningarna höga inför tomtens förmodade ankomst. Olika uppdaterade upplagor av önskelistor ligger lite överallt. I år toppas listorna av digitala spel i alla dess former och Star Wars-lego. Ganska enkelt att lösa för tomtens nissar alltså.

Min egen önskelista blir sannolikt lite svårare att uppfylla för tomten. Om man ska räkna bort egen god hälsa och världsfred, så finns det några saker på listan som borde vara lättare att uppfylla men som sannolikt är lite mer komplicerade.

Fortsätt läsa Min önskelista till tomten

Lekfullhet bygger staden

Om du tänker på en spännande stad, vilken tänker du på då? En framgångsrik ort eller stad har tydliga och synliga kvaliteter, det håller nog alla med om. Det kan vara goda boendemöjligheter, vacker stadsmiljö, bra läge eller ett inkluderande och intressant socialt klimat. Jag tänker på platser med identitet och karaktär som de som bor där kan bygga sin identitet och tillhörighet utifrån. Platser man vill bo på och jobba tillsammans med andra, helt enkelt. Fortsätt läsa Lekfullhet bygger staden

Pris till bästa utvecklingsprojekt

Alla kommuner har utmaningar att hantera inför framtiden. Det kan vara bostadsbrist, segregation, infrastruktur eller kanske en minskande befolkning. För fastighetsföretagarna innebär detta givetvis olika utmaningar och möjligheter för fastighetsutveckling. Ofta ser vi att det som skrivs i media rör större och växande städer. Men mindre orter och kommuner har andra frågor att hantera. De orter och städer som har en krympande befolkning behöver också stöttning och uppmärksamhet. Hur skapar man utveckling där?

Vi inom Fastighetsägarna har därför en viktig uppgift att sprida kunskap och lyfta goda exempel på bra initiativ inom orts- och stadsutveckling. Därför engagerar vi oss bl a i Svenska Stadkärnors verksamhet och anordnar medlemsmöte och konferenser. Urbant Forum som går av stapeln i Göteborg i mars varje år, är ett exempel. I år är vi också samarbetspartner till konferensen 250 möjligheter. Det är en konferens som anordnas av Jönköping University, i september varje år. 250 möjligheter har fokus på utvecklingsmöjligheter och initiativ i mindre kommuner.

I år tar 250 möjligheter ett ytterligare steg och instiftar ett pris tillsammans med oss på Fastighetsägarna. Priset går till bästa projekt som genomförts i en mindre kommun. Nu behöver vi din hjälp! Har du något projekt du vill nominera?

Du nominerar ett projekt via 250 möjligheters web, www.250mojligheter.com eller genom direktlänk till priset www.250mojligheter.se/250-mojligheters-hederspris/

Skicka in en kort presentation av projektet där du beskriver:

  • Projektidé
  • Projektets syfte och målsättning. Projektet kan både ha genomförts eller vara pågående just nu.
  • Beskriv vilka parter som varit delaktiga och på vilket sätt.
  • Hur har utfallet varit?
  • Vilka lärdomar har gjorts under genomförandet?

Missa inte denna möjlighet att lyfta goda utvecklingsexempel! Och träffa oss gärna i Jönköping den 7-8 september!

 

Stänger staden 18.00?

Staden förändras hela tiden och med den våra arbetssätt. Eller borde göra, ska jag tillägga. Ofta sitter vi fast i gamla strukturerer och vanor. Jag har arbetat med utveckling av köpcentrum och stadskärnor i över 20 år, de verktyg jag använde då blev slöa efter bara några år. Och på 20 år har det hänt väldigt mycket. Den mest utmärkande skillnaden är nog att den utveckling vi arbetade med på 90-talet ofta bottnade i handelns villkor och förutsättningar.

I dag har utbudet och omsättningen i staden förskjutits en aning mot kvälls- och nattens utbud. I många städer minskar sällanköpshandeln något medan besöksnäringen växer. Handeln håller på att omstrukturera, köpvanor ändras, inte minst beroende på digitaliseringen. Omsättningen i kvällsekonomin ökar den totala omsättningen i stadskärnan trots handelns tapp.

Jag läste häromdagen att Stockholm funderar på att tillsätta en ledare för kvällsekonomin i city. Detta gör man efter holländsk förebild där man tillsätter en så kallad Night Major, eller nattborgmästare. Vederbörande ska samordna nattlivet och fungera som brygga mellan myndigheter, kommun och verksamheterna. Detta är ett tydligt tecken på att något är i rörelse, snart ser vi säkert denna företeelse även i mindre städer.

Jag har länge förespråkat en diskussion kring handelsutvecklarens roll. I många städer finns det enbart en samordnare för handeln och branscher dagtid och då enbart dagtid. Handelsutvecklaren är viktig men verksamhetsområdet bör nog breddas. Staden stänger väl inte klockan 18.00? Då strömmar ju nya besökare till med fokus på kultur, mat eller fika. Dessa branscher är lika viktiga för stadens attraktiviet som handeln. Eller hur?

Myndigheter och stadsutvecklingen

Ännu ett år är snart tillända, ett år där det faktiskt hänt en del inom mitt ämne stadsutveckling. Medvetenheten och förståelsen för behovet av att utveckla våra orter och städer har ökat. Det har jag visserligen sagt varje år de senaste decennierna, men nu har något annat hänt. Flera myndigheter har fått upp ögonen för möjligheten att nå resultat i egen verksamhet genom samverkan med privata aktörer. Detta kittlar ju givetvis en gammal räv inom centrumutveckling som jag.

Fortsätt läsa Myndigheter och stadsutvecklingen

Segregation handlar om mer än förorten

Den senaste tiden har nyhetsflödet varit fullt med händelser om våld och skottlossning i förorter. Vi läser också om svårigheten att integrera unga och nyanlända i samhället. Arbetslösheten i glesbygd har också hamnat i fokus. Den senaste veckan har dock en intressant debatt kring segregation och utanförskap förts. Det har kretsat mycket kring SVT och Uppdrag gransknings program om Grums i Värmland som sändes härom veckan.

Ämnet segregation och utanförskap i media har hittills fokuserat mycket på städer och förorter. Det var först när Grums hamnade i fokus som frågan på allvar hamnade i nyhetsflödet och på sociala media.

Vi på Fastighetsägarna hade uppe frågan på vår konferens, Urbant Forum, som vi arrangerade i början av mars. Där föreläste professor Charlotta Mellander, Internationella Handelshögskolan om problemen i urbaniseringens spår. Hon menade att en medelålders man i Grums har svårare att komma in på arbetsmarknaden än en nyanländ flykting i Rosengård, Malmö. Varför? Jo, därför att arbetsmarknaden är så mycket större i regionen kring Rosengård än den är i trakterna av Grums i Värmland.

IMG_0019När jag sedan läser insändare och inlägg i sociala media så ser jag att man gärna argumenterar för eller emot staden. Men kan det ena utesluta det andra? Kan staden och landsbygden ställas mot varandra? Nej, givetvis inte. Både staden och landet är i behov av varandra. Vi måste argumentera för balans. Ibland är jag oroad för att vi har så svårt att hantera urbaniseringens negativa effekter genom att vi polariserar, ställer det ena mot det andra.

Jag ser inte at de politiska utspel som görs, eller gjorts för den delen, för stad och land närmare varandra. Man kan fundera på om någon regering de senaste decennierna eftersträvat balans mellan stad och land. Så länge vi inte har en stadspolitik och landsbygdspolitik som fokuserar på helheten så blir enskilda politiska reformer bara lösryckta händelser. Bara lite snygg kosmetika på utsidan liksom.