Vi hjälper dig utveckla din stad

IMG_0962Byggnaderna står där de står. Därför är lokal och regional tillväxt en av de viktigaste förutsättningarna för fastighetsföretagande. Urbaniseringen är en av vår tids tydligaste trender. Det skapar utmaningar för såväl stora som små städer och fastighetsföretagen som är verksamma där. Människor trivs i blomstrande trygga stadskärnor som sjuder av handel och umgänge. Men konkurrensen är hård. Stadens aktörer måste samverka och bedriva ett målmed¬vetet utvecklingsarbete för att lyckas skapa attraktiva livskraftiga städer. Detta kräver kunskap och kompetens som vanligtvis ligger utanför det ordinarie arbetet, inte bara för
fastighetsföretag utan även för kommuner, handlare och andra besöksintensiva verksamheter i städerna.

Den kompetensen erbjuder vi våra medlemsföretag. Inom Fastighetsägarna har vi samlade erfarenheter från stadsutvecklingsarbete i stora som små kommuner över hela landet och inom Fastighetsägarna GFR har vi lokal näringspolitisk bemanning på samtliga av våra kontor. Därutöver sitter jag själv som ordförande i organisationen Svenska Stadskärnors forskarråd, min kollega Tomas Kruth är programansvarig för utbildningarna inom Urban Centre Management (UCM) och vi ligger bakom handboken Utveckla din stad – En guide för städer med ambitioner. Denna bok har under 2013-2014 sålts i 2 000 exemplar och spridits till stadsutvecklare och kommunledningar över hela landet. På så sätt kan vi skapa lokal samsyn kring både problemformulering och lösningar.

Fastighetsägarna arbetar lokalt och nationellt för att öka medvetenheten om städernas betydelse som tillväxtgeneratorer och för att förbättra städernas utveckling. Det arbetet har sannolikt bidragit till att regeringen nu har gett fem myndigheter – Boverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Tillväxtverket och Trafikverket – i uppdrag att upprätta en plattform för hållbar stadsutveckling. Men mycket av vårt arbete och engagemang är ändå lokalt. Städerna och deras byggnader står där de står och vi som branschorganisation måste finnas nära vår bransch. Vill du utveckla ett handelsstråk, vända staden mot vattnet, öka tryggheten med bättre belysning eller helt enkelt förbättra samarbetet med kommun och övrigt näringsliv? Då är vi din partner i det arbetet.

Ny plattform för stadsutveckling

StadsministerDet sägs att trägen vinner. Om det stämmer i det här fallet är ännu inte säkert. Det som däremot är säkert är att vårt arbete för införandet av en nationell stadspolitik nu har tagit ett viktigt steg framåt. Med de utmaningar som urbaniseringen innebär för såväl våra tungt belastade storstäder som de många små och mellanstora städer som strävar efter positiv tillväxt har behovet ökat av bättre samordning av statliga myndigheter. De frågor som på ett eller annat sätt rör städernas utveckling ligger idag splittrade på flera olika departement vilket gör förändringar av städernas förutsättningar oerhört tungrodda. Det behövs därför en överbryggande politisk funktion som ser till att stadsutvecklingsperspektivet finns med när besluten fattas. Många anser även att det saknas en tydlig mottagare på den politiska nivån för frågor som rör städernas förutsättningar, en stadspolitik.

2000-talet är utan tvekan städernas tid. Städerna ses som viktiga motorer för tillväxt inom EU:s sammanhållningspolitik. I tillväxtstrategin Europa 2020 uppmanas medlemsländerna att utforma en särskild politik riktad mot städerna. Finland inrättade en sådan år 2011. Fastighetsägarna har de senaste åren drivit denna linje hårt, inte minst inom ramen för vår samverkansorganisation Svenska Stadskärnor. Vi har exempelvis arrangerat seminarium i riksdagen, kampanjat under Almedalsveckan och fört diskussionen i den riktningen i debatt, sociala medier och en mängd olika arenor över hela landet.

Därför är det glädjande att regeringen nu ger fem myndigheter – Boverket, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket – i uppdrag att gemensamt upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling. Plattformen ska enligt regeringens pressmeddelande bland annat syfta till ökad samverkan, samordning och erfarenhetsutbyte mellan aktörer inom olika sektorer och nivåer. Den ska även fungera som processtöd för de regionala strukturfondsprogrammens arbete med hållbar stadsutveckling och verka för kunskapsspridning.

Flera av våra större städer växer och utvecklas i snabb takt. Den här urbaniseringstrenden innebär både möjligheter och utmaningar, och för att en stad ska kunna växa både snabbt och hållbart krävs att många aktörer arbetar åt samma håll. En nationell plattform för att samordna och sprida kunskap kring frågor om hållbar stadsutveckling är en viktig insats för att möta dagens och framtidens utmaningar

Bostadsminister Stefan Attefall 2014.02.20

Ansatsen är med andra ord precis det som vi har påpekat behovet av och det är uppenbart att det inte har fallit på döva öron. Enligt regeringen är samhällsplanering och byggande en av hörnstenarna i den hållbara stadsutvecklingen. De påpekar därför behovet av att planering och insatser anpassas till städers, tätorters och stadsregioners skilda förutsättningar, exempelvis i form av storlek, täthet, geografiskt läge och befolknings- och näringsstruktur. Detta är också en viktig insikt. Det behövs inte bara en storstadspolitik utan en politik för alla Sveriges städer.

Boverket har fått en samordnande roll i arbetet och uppdraget ska slutredovisas till regeringskansliet senast den 30 juni 2015. Min förhoppning är att detta arbete inte enbart blir en introvert övning mellan olika myndigheter. Det finns kunskap, nätverk och erfarenheter hos näringslivet som man bör dra nytta av. Vi kommer därför att bevaka arbetet och fortsätta driva på utvecklingen mot en nationell stadspolitik som gynnar företagande, invånare och tillväxt i våra svenska städer.

Ett embryo till stadspolitik

Om du tänker på Husby och de kravaller och bilbränder som pågår i Stockholms förorter just nu, är det en fråga om segregation? Är det en fråga om infrastruktur och kommunikationer? Är det en fråga om finanspolitik och resursfördelning? Är det en bostadspolitisk fråga? Är det en fråga om städernas och stadsdelarnas självbild och varumärke? Är det fråga om trygghet och säkerhet? Är det en fråga om kultur och fritid? Är det en arbetsmarknadsfråga? Är det en fråga om socialpolitik och utanförskap? Är det en utbildningsfråga? Är det en demokratifråga? Är det en lokal fråga? Är det en nationell fråga? Och framförallt, är det en relevant fråga?

Om svaret på alla dessa frågor är JA så är behovet av en nationell stadspolitik uppenbart. Stadens frågor är nämligen både många och komplicerade och lösningarna står inte att finna genom att ta tag i en av de här frågorna. Det behövs ett samlat grepp, ett övergripande ansvar och det behövs gedigen kunskap. Det gäller inte bara förortsproblematik, som i detta exempel, utan även de ökande regionala skillnaderna, storstädernas tillväxttakt, infrastrukturen och den allt mer akuta bostadsbristen. Det är frågor som behöver betraktas ur ett nationellt helhetsperspektiv över sektorsgränserna. En sådan politik saknas i Sverige idag.

Detta var något vi som branschorganisation fick möjlighet att lyfta på ett riksdagsseminarium under den gånga veckan. Seminariet arrangerades av moderaterna i samarbete med organisationen Svenska Stadskärnor där Fastighetsägarna är en drivande part. Deltog gjorde även bland andra Marita Ljung som är statssekreterare åt Näringsminister Annie Lööf. Hon fick frågan om när vi får se en svensk stadspolitik och hänvisade då till att Boverket och Tillväxtverket nyligen fick i uppdrag att gemensamt genomföra ett program som utvecklar samordningen mellan näringslivsutveckling och fysisk planering. Hon kallade detta för ett embryo till ett stadspolitiskt organ. Detta är mycket lovande och värt att följa upp, vilket också kommer att ske på Forum för stadsutveckling under kommande Almedalsvecka.

2000-talet är utan tvekan städernas tid. Städerna ses som viktiga motorer för tillväxt inom EU:s sammanhållningspolitik. I tillväxtstrategin Europa 2020 uppmanas medlemsländerna att utforma en särskild politik riktad mot städerna. Finland inrättade en sådan år 2011. Ska vi verkligen låta våra svenska städer helt enkelt bli som de blir? Om vi inte har en vision, om vi inte har en plan, vet vi då ens vart vi är på väg? Sverige behöver en samlad stadspolitik och idag har vi ett embryo till detta. Det gäller att det får växa till full kraft.